”Därför måste fler bry sig om att Academedia rusar på börsen”

När börsen öppnade måndagen efter valdagen rusade skolkoncernernas börskurser. Academedia är den största privata skolaktören. Vid stängningsdags hade Academedias börskurs stigit med 13,19 procent, en ökning av bolagets börsvärde med ca 600 miljoner kronor.

Orsaken till kursökningen är att det förväntade regeringsskiftet minskar den politiska risken för skolbolagen. Nu förväntas de kunna fortsätta att göra vinst och fortsätta att expandera.

Omsättning och vinstmarginal är de två faktorer som mest av allt påverkar börsnoterade företags börsvärde. Skolvärldens läsare är främst lärare och studievägledare, inte ekonomer eller börshajar. Varför ska ni bry er om Academedias börskurs?

Flyger under radarn

Både frågan och svaret är orimligt i alla andra länder än Sverige: ni ska bry er för att annars kommer skolkoncernernas ökade värde förmodligen att påverka ert arbete mer än något annat, i värsta fall under resten av er yrkesverksamma tid.

Förmodligen känner många av er att det där var en förhastad slutsats. Det tror jag beror på att företaget Academedia i stor utsträckning lyckas flyga under granskande journalisters radar, trots en årlig omsättning på över 14 miljarder kronor. Det svenska skolsystemet håller på att förändras i sina grundvalar och den förändringen riskerar att bli oåterkallelig.

Academedia ökar hela tiden sin omsättning genom att köpa upp andra skolföretag. En femtonåring som väljer mellan några av skolorna Drottning Blankas Gymnasieskolor, Cybergymnasiet, Snitz, NTI-gymnasiet, LBS Kreativa Gymnasiet, Rytmus Musikgymnasium, Internationella Hotell- och Restaurangskolan, Designgymnasiet, Praktiska gymnasiet, Framtidsgymnasiet, Didaktus, Klara Teoretiska, ProCivitas, Sjölins gymnasium och Donnergymnasiet väljer i praktiken mellan olika Academedia-skolor.

I valet får eleverna stöd av grundskolans studievägledare. Men många elever använder sig även av sidor på internet där de kan söka information och få vägledning om vilket gymnasium som passar dem bäst. Sidor som studier.se, gymnasiekoll.se, gymnasieguiden.se, framtid.se, frågasyv.se, och snackamedsyv.se finns där när skolornas studievägledare inte hinner med alla som behöver hjälp.

Vilket bolag tror ni äger företagen som driver de sidorna? Academedia!

Kan välja Academedia eller Academedia

Academedia köper upp så många konkurrerande skolbolag som de kan samtidigt som de närmar sig ett monopol på privat vägledning på internet. Är du femton år gammal kan du välja att använda en sida ägd av Academedia, Academedia eller Academedia för att få tips om att gå på en skola ägd av Academedia, Academedia eller Academedia.

Uppköpen finansieras delvis genom att Academedia har fler elever per studievägledare än vad de kommunala grundskolorna har. Eftersom skolpengen bestäms efter de kommunala skolornas genomsnittliga kostnad skapas här en marginal som kan användas för att köpa bolag vars affärsidé är studievägledning på nätet. AcadeMedia använder alltså sin överkompensation i skolpengen till att flytta studievägledning från skolan – där man måste vara opartisk och jobba enligt Skolverkets allmänna råd – till vägledning utanför skolan, där inga regleringar finns.

Det är deras uppdrag

Friskolereformen förväntades skapa konkurrens mellan skolor (något man verkligen kan ifrågasätta det rimliga i) men miljardföretag eftersträvar såklart inte konkurrens, de vill i så hög utsträckning som möjligt kunna kontrollera marknaden själva. Vinstdrivande företag försöker hela tiden hitta sätt att pressa ner löner och upp arbetsbelastning, samtidigt som de expanderar. Det är det uppdraget de fått av aktieägarna.

En ökande andel elever i koncernskolor kommer att innebära en ökande press nedåt på löner och uppåt på arbetsbelastning, i hela skolsystemet.

Varför denna bristfälliga granskning av marknadsskolans absolut största aktör? Kanske för att vi som jobbar inom förskolan och skolan har svårt att sätta oss in i de egentligen mycket simpla företagsekonomiska samband som driver på den här utvecklingen. Vi vill helt enkelt inte tänka på det sättet om barn och ungas rätt till utbildning och om lärares och studievägledares rätt till rimliga arbetsvillkor.

Några som däremot inte borde ha problem med den ekonomiska förståelsen av hur marknader och företag fungerar är de politiker och höga tjänstemän som styr finansdepartementet. Det förvånar därför mycket mer att den sittande socialdemokratiska civilministern utsett Academedias styrelsemedlem och blivande ordförande till samordnare för en ny statlig utredning om hur de riktade statsbidragen till skolan kan ändras. Statsbidrag som i allra högsta grad påverkar Academedias intäkter och där bolaget redan uttryckt en tydlig uppfattning i sitt remissvar till Åstrandsutredningen.

Styrelseordföranden för Sveriges största skolkoncern kommer att kunna påverka hur staten fördelar resurser till det egna företaget. Hur kan någon tycka att det är rimligt?

Svårare att backa utvecklingen

Men det är så det blir när man som land låter skolan först och främst vara ett medel för aktieägare att öka omsättning och i förlängningen avkastning. Då blir såklart skolkoncernerna väldigt centrala för skolans utveckling. Då kommer lärare och studievägledare få anpassa sig till ett arbetsliv där en allt högre andel av dem jobbar i de här företagen. Då kommer de privata aktörerna i allt högre grad påverka den krympande offentligt drivna utbildningssektorn. Och för varje ny koncernetablering kommer det bli svårare för väljarna att backa utvecklingen tillbaka till den syn på skolan som alla andra länder i hela världen valt.

Jag tror inte att Academedias eller de andra skolkoncernernas börskurser kommer att fortsätta att stiga. Jag tror att lärare, studievägledare, rektorer, kommunpolitiker, föräldrar och till slut även näringslivet kommer att vakna upp och förstå att det extrema experiment vi utsätter elever och lärare för i det här landet måste avbrytas. Men för att det ska ske behöver skolans professioner och fackförbund sätta sig in i skolmarknadens logik, avslöja den och med alla demokratins medel motarbeta den.

Svagare demokratisk kontroll

Problemet är inte kvaliteten på de vinstdrivande skolornas verksamhet idag. Ingen skuld ska falla på deras lärare, studievägledare eller rektorer. Den ska inte heller läggas på koncernernas aktieägare eller på deras högsta ledning. De gör bara det vi som samhälle uppmuntrar dem till. Men utvecklingen mot en allt högre andel elever i koncerndrivna skolor – och allt större och mäktigare skolkoncerner – kan inte få fortsätta.

I slutet av den process som den svenska skolan är inne i nu väntar nämligen med all säkerhet sämre och sämre arbetsvillkor för alla lärare och studievägledare och en allt svagare demokratisk kontroll över hela skolsystemet.

Marcus Larsson, tankesmedjan Balans

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.