Utsatta områden

Därför prisas läraren Carolines arbete i utsatta områden

Caroline Hatcher

Caroline Hatcher jobbar i ett område som polisen klassar som särskilt utsatt. ”Vi har en strid ström av elever som kommer och lämnar med kort varsel”, säger hon.

| Foto: Adam Casselbrant
Carolines tips till lärare i utsatta områden

1) Förenkla inte för mycket. Det är en fälla som är lätt att falla i när du jobbar med språksvaga elever. Tänk att eleverna ska läsa åldersadekvat litteratur men att det gäller att stötta.

2) Fundera på hur du bygger upp lektionen så att den inte blir för enahanda. Var tydlig i dina instruktioner och planera väldigt noga. Modellera och visa mycket.

3) Sätt kunskapen i kroppen. Låt eleverna gör något med händerna eller gå till en klasskompis som får svara på en fråga.

4) Var nyfiken. Visa att du är intresserad av dem, där börjar relationen. Ska du få deras tillit och att de ska vilja samarbeta med dig måste du visa att du tycker om dem. Det är jätteviktigt att öppna upp och släppa in eleverna.

5) Ha tålamod. Där brister vi ofta, jag gör det dagligen. Saker händer, du kan vara stressad och inte hinner gå till botten med något som hänt. Men det kan du reparera i efterhand.

Mellanstadieläraren Caroline Hatcher i Göteborg får årets Pennsvärd för sitt arbete i utsatta områden.
– Jag är överväldigad. Det är inte så ofta man läser så fina ord om sig själv, säger hon.

Caroline Hatcher jobbar i stadsdelen Biskopsgården på Hisingen, ett område som polisen klassar som särskilt utsatt. Juryn till Pennsvärdet framhåller hennes konstruktivitet och tilltro till att våga prova, misslyckas och lyckas vilket leder till kunskapssökande och kreativa elever.

– Jag pratar ofta med mina elever om att vi är i skolan i huvudsak för att träna på saker vi ännu inte kan. När man gör det kommer man att misslyckas och jag drar parallellen med cykeln. ”Ingen kan sätta sig på en cykel för första gången utan att trilla. Vi behöver någon som håller i sadeln och det är jag som går där bak och håller i pakethållaren. Det klassrumsklimatet vill jag ha, att ingen skrattar när någon ligger på marken.

Viktigt att eleverna jobbar på egen hand

Hon har arbetat som lärare i 27 år, varav de senaste fyra på Ryaskolan. Hon är i botten 4–9-lärare men arbetar med årskurs 6 där hon undervisar i svenska, SvA, engelska och SO.

– Jag har många lärarledda lektioner, men det betyder inte att jag bara står vid katedern och pratar. Det är viktigt att eleverna får jobba på egen hand. Men det är korta genomgångar då man modellerar och därefter får eleverna sitta parvis, kanske gruppvis och sedan enskilt.

– Sedan fångar vi upp, pratar om uppgiften igen och har en kort redovisning. Det är hela tiden jag som leder i klassrummet. Vi har sällan lektioner där eleverna arbetar på egen hand.

Stor skillnad – och utmaning

Innan Caroline Hatcher kom till Ryaskolan var hon lärare på Björlandagården i Torslanda, ett område som brukar beskrivas välmående och välutbildat.

– Det är en väldigt stor skillnad förstås och en utmaning. Många elever har det tufft med språket så jag behöver anpassa undervisningen, inte förenkla nivån, och förbereda mycket inför läsning.

– Föräldrarelationerna skiljer sig också mycket åt. Här blir jag sällan ifrågasatt som lärare. Men i ett högutbildat område har många vuxna, inte bara föräldrar, åsikter om hur du ska sköta ditt jobb. Just det hände oftare i Torslanda.

Hon förklarar hur hon i Biskopsgården möter fattigdom.

– Ja, faktiskt. En del barn som kommer har inte ätit frukost, eller av olika anledningar inte kan få hjälp med läxorna hemma. Det är en mer stöttande verksamhet här med läxhjälp och fritidsaktiviteter. Vi har också en strid ström av elever som kommer, ofta nyanlända, och lämnar med kort varsel.

”Jag är stolt över hur jag styr upp vardagen, relationen med eleverna, och när jag lyckas engagera dem”, säger Caroline Hatcher. Foto: Adam Casselbrandt

Du fokuserar mycket på elevernas kreativitet. Kan du utveckla det?

– Den som hör kreativitet kanske spontant tänker på fritt skapande utan förutsättningar, du bara gör någonting. I skolan upplever de flesta elever det som hämmande. Man behöver ganska tydliga ramar för att våga prova, du behöver visa och ge exempel.

– Jag utgår från en text om exempelvis en vacker plats. Då tar vi bort alla vackra ord och gör den till en hemsk plats. Den typen av stöttning tror jag är viktig för att eleverna ska bli kreativa.

”Gör dumma saker ibland”

Vad är det bästa med jobbet?

– Mötet med eleverna. Men det är också väldigt roligt att planera. Du har något du ska lära ut och får fundera på hur du ska presentera det för att eleverna ska nappa. Vad ska jag göra för uppgifter? Alltså hur snickrar man ihop en serie lektioner? Det är jättespännande.

På frågan om hon känner stolthet över något hon åstadkommit svarar hon ”att jag ger mina elever god kvalitet på undervisningen”.

– Sen är det klart att man gör bommar och dumma saker ibland. Jag är stolt över hur jag styr upp vardagen, relationen med eleverna, och när jag lyckas engagera dem.

Språket är största utmaningen

Språket, säger hon, är lärarnas största utmaning och att det är just därför hon engagerar sig i det.

– Kan man bara lära alla barnen läsa och förstå det de läser är mycket vunnet. Om jag jämför med min förra arbetsplats så har vi betydligt mer resurser. Men det handlar inte bara om att pumpa in resurser utan man måste tänka hela vägen. Fungerar det rent schematekniskt att göra tre grupper av två?

Vad betyder priset för dig?

– Det är väldigt roligt att det finns en utmärkelse som lyser på någonting som är positivt. Det sätter fokus på vårt yrke och jag känner en stor stolthet. Jag fattar att man inte kan vaska fram Sveriges bästa lärare, men det är någonting bra som uppmärksammas i skolan och det är kul.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm