David Epstein: ”Skolsystemet är mer komplicerat än ett rymdskepp”

Bill Gates och Barack Obama har hyllat hans sätt att tänka.
Skolvärlden lät författaren David Epstein ge sin syn på lärande och undervisning:
– Jag skriver i min bok att rymdskepp är det mest komplicerade människan byggt…men de är enklare än skolsystemet.

Bestsellerförfattaren – såväl ”Sportgenen” som ”Bredd” har legat på topplistorna i USA –understryker att han talar utifrån erfarenheter av det amerikanska utbildningssystemet.

– Jag har känslan av att folk tycker att skolan blivit sämre i USA. Är det så hos er också? Jag tror inte att det stämmer, men att vi möter större utmaningar i dag. Vi lever i ett samhälle där vi måste lära om, byta jobb, och arbetsuppgifter oftare än vad tidigare generationer behövde. Faktum är att skolan blivit bättre, även om den så klart kan förbättras.

”Stor respekt för lärare”

David Epstein talar fort och gör sällan avbrott när Skolvärlden träffar honom i Gamla Stan i Stockholm.

– Först vill jag framhålla den stora beundran och respekt jag känner för lärare. I boken skriver jag att rymdskepp är den mest komplicerade maskin som någonsin bytts av människan. Däremot anser jag att den är mindre komplicerad än skolsystemet. För det är så många behov som ska tillgodoses, elever med väldigt olika bakgrund och familjeförhållanden. Alla har rätt till samma undervisning. Det finns så många intressenter; lärare, skolledning, politiker, och föräldrar.

Vilka är de största utmaningarna lärare ställs inför?

– Ett: elevers vitt skilda bakgrund. Det är mycket svårt att tillgodose allas behov samtidigt, elever med lite mindre kunskap och elever som kommit längre. Den forna modellen där en period av lärande följdes av en period av arbete existerar inte längre. I dag ska du inte bara lära elever lära sig att lösa problem de har framför sig just nu, utan också att kunna överföra den kunskapen till nya situationer. Det är ett helt annat slags lärande än att lära sig något du gör om och om igen.

– Två: Förr var lärande baserat på repetition och memorering. Jag tror att det delvis är användbart, vi behöver en grund. Men nu behöver vi lära ut hur man själv inhämtar kunskap för att lära sig mer på egen hand.

”Se prov som verktyg för lärande”

”Att bli underkänd på ett prov är ett sätt att lära sig. De som prövar och ger upp tillräckligt många gånger uppnår ofta de riktigt framgångsrika karriärerna”, skriver du.

– Det finns något man inom psykologin kallar ”the Einstellung effect”. Även om det finns bättre metoder för att lösa ett problem har människan benägenhet att lösa problem på ett specifikt sätt – om och om igen. När vi hör ”prov” tänker vi på det som en bekräftelse på att du har klarat en uppgift eller en examen. Det kan vara viktigt men forskning visar också att prov är viktiga verktyg för lärande, men vi använder de vanligtvis inte med det syftet.

– De allra flesta tycker att prov är någonting jobbigt, vi använder de för att få en bekräftelse på en viss kunskap. Jag klandrar inte skolorna, jag förstår att man måste ha ett sätt att säkerställa kunskap, men vi behöver få bort stigmat och även använda prov som ett verktyg för lärande.

”Fastnar mycket bättre”

Enligt David Epstein bör skolorna testa eleverna innan de är helt redo.

– Om du tvingas att försöka lösa en uppgift du inte vet svaret på och verkligen anstränger dig att komma fram till en lösning utan att lyckas så kommer svaret, när du väl får det, att fastna i ditt minne mycket bättre.

Hur skulle bästa tänkbara skola se ut om du fick bestämma?

– Det skulle vara svårt men om jag fick designa en skola skulle jag formera läroplanen runt progressiva idéer eftersom de alla hänger samman kring exempelvis fysik, musik, kemi och sociologi. Vi skulle ha några specialiserade lärare men fler generalister för att tillföra ett vidare perspektiv som tillgodoser elevers behov att greppa större sammanhang, hur allting hänger ihop.

”Integrera internet i undervisning”

Som avrundning på ämnet skola och utbildning gör han ytterligare en jämförelse mellan nu och då: Internet.

– Kunskapen om hur man går till väga för att söka relevant information på internet har jag själv dragit stor nytta av. Det måste bli en integrerad del av undervisningen för det är ett problem när/om inte alla behärskar det. Att ha den kunskapen är något som ger dig en stor konkurrensfördel. Många av böckerna jag läst om vetenskap hade jag aldrig läst om det inte vore för internet.

Hur kändes det att få beröm av Bill Gates?

– Överraskande, jag uppskattar det. Han skriver i sin blogg att ”jag tror att det är en del av de här principerna som gjorde Microsoft till en succé”. Jag är i och för sig Mac-användare, så jag vet inte, haha. Men det han säger om Microsoft i begynnelsen var att man behövde personer med förmågan att förstå den övergripande strategin. Anställda som inte bara ägnade sig åt sina egna arbetsuppgifter utan också förstod hur deras jobb länkades samman med andras.

Tänka utanför boxen

David Epstein är en varm förespråkare av mångsidighet framför tidig specialisering, något han menar underminerar människans långsiktiga utveckling. I stället framhålls generalisterna som de mest framgångsrika i vår tid. Det vinnande receptet bygger på mod (våga göra fel), nyfikenhet och en förmåga att finna lösningar utanför det egna expertområdet. Eller om man så vill: tänka utanför boxen.

Han poängterar vikten av att våga misslyckas, att bryta ihop för att sedan komma igen. Du lär dig något av att underkännas på provet. Fortsätt bara testa, innovatörer som lyckats är inte bara briljanta inom ett specifikt ämne. I takt med att AI (artificiell intelligens) och datorer tar ett allt större grepp om avancerat tänkande kommer den med förmågan att tänka brett lyckas bäst.

– Framför allt har generalisten bättre förutsättningar att lyckas på komplicerade och oförutsägbara områden. Vi behöver fler människor som tänker brett och bejakar sina olika erfarenheter, säger David Epstein.