David Spak: Intresse ska styra gymnasievalet

Att elever med låga slutbetyg från grundskolan lyckas bättre på gymnasieskolans yrkesprogram får inte styra gymnasievalet, menar studie- och yrkesvägledare David Spak.
– Man bör inte avråda elever att söka högskoleförberande program om det finns ett genuint intresse. Det handlar mycket om motivation, men också om att vi inte kan sluta att ha höga förväntningar på eleverna, säger han.

Skolverkets rapport ”Grundskolebetygens betydelse för resultaten i gymnasieskolan” visar att elever med lägre betyg har lättare att klara gymnasieexamen på yrkesprogrammen.
Studien omfattar 88 200 elever som gick ut nionde klass 2017. 42 procent av de elever (med betyg mellan F och E) som valt ett yrkesprogram tog examen tre år senare, medan 22 procent av de som valt ett högskoleförberedande program klarade sin examen.

– Det är svårt att uttala sig specifikt om resultaten. Jag ser att det är en skillnad men det jag är nyfiken på är vad eleverna har varit intresserade av vid sina val och hur motiverade de varit till sina studier. Det har en påverkan på hur man tar sig igenom ett gymnasieprogram, vilket jag inte tycker framgår i det här, säger David Spak.

Skolverket framhåller att studie- och yrkesvägledarna spelar en viktig roll i slutet av grundskolan för vad eleverna väljer till gymnasiet.

– Jag håller med om att studie- och yrkesvägledning är superviktigt. Men vi måste särskilja syv som person och som uppdrag. Skolans studie- och yrkesvägledningsuppdrag behöver utvecklas och stärkas.

Sker i klassrummet

David Spak menar att ett tydligare samarbete skapar en helhet för eleverna, och att en stor del av studie- och yrkesvägledningen sker i klassrummet, det som benämns generell vägledning och som ska genomföras av all personal. Han förespråkar också en betydligt större samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare än vad som i dag är fallet.

– Alla behöver se sin roll i skolans studie- och yrkesvägledningsuppdrag. Lärarna har en jätteviktig roll. Här behöver vi samarbeta för att eleverna ska bli demokratiska samhällsmedborgare som kan ta egna beslut som rör den egna framtiden.

Vidare efterlyser han en förändrad syn på och organisering av skolans studie – och yrkesvägledning för att gynna elevernas karriärlärande och öka deras valkompetens.

– Skolan måste i en högre utsträckning samverka med omvärlden. Om skola och arbetsliv integreras mer i undervisningen får eleverna möjlighet att upptäcka sina styrkor, egenskaper och förmågor. Det är då det skapas en grund för mig som studie- och yrkesvägledare att utgå från när jag har individuella samtal med eleverna.

– Genom en stärkt koppling skola-arbetsliv ökar elevernas motivation genom att eleverna förstår skolans olika ämnen och hur de används i olika yrken och branscher, vilket jag tror är helt avgörande för att man ska se en meningsfullhet med skolan.

Kan du ge något exempel?

– Matematik och fordonsbranschen. I dag har fordonsbranschen mer inslag av datoriserade processer. Man kanske tänker att man ligger under en bil och meckar men i dag handlar det mycket om datoriserade processer, framför allt vid tillverkning och produktion. En förståelse och kunnande inom programmering blir ganska avgörande för ungdomarnas anställningsbarhet.

Handlar om motivation

Skolverkets enhetschef Christina Sandström svarade nej på frågan om elever med lägre betyg bör avrådas från att söka till högskoleförberedande program. Vad anser du?

– Mitt svar är nej. Man bör inte avråda att söka om det finns ett genuint intresse hos eleven. Det handlar mycket om motivation, men också om att vi inte kan sluta att ha höga förväntningar på eleverna.

David Spak tycker att dagens skoldebatt och förslag kring skola och kompetensförsörjning relativt ofta tenderar att luta åt ett matchningsperspektiv. Att elever ska matchas mot arbetsmarknadens efterfrågan och kompetensförsörjningsbehov.

Han menar att matchande av elever till gymnasieskolan utifrån betyg är att ta ifrån dem deras intresseval.

– Elever och samhället i stort vinner på att eleverna tar sig in på – och igenom gymnasiet. Framför allt tror jag inte att branscherna kommer skriva under på något annat, man efterfrågar kompetent arbetskraft.

Ökad integrering

I sitt senaste blogginlägg på Skolvärlden skriver David Spak att han är helt övertygad om att två saker krävs för att öka kompetensförsörjningen. Den ena är en ökad integrering av skola-arbetsliv i undervisningen och den andra en stärkt studie- och yrkesvägledning.

– Jag landar alltid i de två punkterna där jag tror att man måste börja. Stärk kopplingen mellan skola och arbetsliv, eleverna måste prova på för att finna sin motivation.

Han gläds över att regeringen i en proposition föreslår att alla gymnasiala yrkesprogram ska ge grundläggande behörighet för studier vid högskola.

– På sikt tror jag att det kan vara avgörande för att öka kompetensförsörjningen. Innan gymnasiereformen 2011 fick man med sig en behörighet oavsett program. Nu finns det exempelvis en viss skillnad på grundläggande behörighet. I dag läser man Svenska 1,2,3, och tidigare var det bara Svenska A och B. Det blir kanske lite trixigt att få med allting. Men jag tror att den lagda propositionen på sikt kommer gynna samhället. En gymnasieexamen är en biljett in på arbetsmarknaden.