Annons
Gustav Fridolin (MP), Jan Björklund (L)

De är överens: ”Ett stort misslyckande”

Publicerad 25 maj 2018

Relaterat

Under de senaste tio år åren har 251 600 elever lämnat grundskolan utan att uppnå kunskapskraven. Det är fler personer än vad det bor i Helsingborgs och Eskilstunas kommuner tillsammans.
– Det är ett stort misslyckande för det svenska skolsystemet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (M) och hans företrädare Jan Björklund (L).

Under samma period gick 140 000 ungdomar ut nian utan gymnasiebehörighet.

– Det är fruktansvärt. Att komma vidare från grundskolan till gymnasiet är den allra viktigaste faktorn för att kunna bygga makt över sitt eget liv, säger Gustav Fridolin.

– En stor andel av de som hoppar av gymnasiet fick aldrig med sig behörigheten från grundskolan från början. Sedan är det så klart olika om orsaken är att man fått väldigt kort tid i grundskolan, då ökar möjligheterna att hinna i fatt för varje år man får i skolan, eller om man gått tio år i grundskola och förskoleklass och ändå inte fått med sig kunskaper.  

Är det ett misslyckande?

– Det är det stora misslyckandet för det svenska skolsystemet. Vi pratar ofta om elevernas misslyckande. Men detta är ett systemmisslyckande, säger Gustav Fridolin.

Jan Björklund:

– Orsakerna till att det har blivit så här är flera. En är att läroplanerna från 1990-talet och framåt har varit alltför fokuserade på någon slags kunskapskonstruktivism. Kunskapsmålen är väldigt abstrakta och rätt svåra att uppnå för många elever. Under de senaste 20–30 åren har det på lärarhögskolorna lärts ut att eleverna ska ta eget ansvar och arbeta med stora projektarbeten. En del väldigt motiverade elever med akademiska föräldrar klarar sig utmärkt i en skola med mycket stora och självständiga projektarbeten. Problemet är att de andra eleverna underkänns. Vi behöver i grundskolan återgå till mer traditionell lärarledd kateder-undervisning och fokusera mer på fakta-, bas- och ämneskunskaper. 

– Andra förklaringar är att vi har många fler obehöriga lärare och många lärare som kvackar i ämnen som de inte är utbildade i. Det är flera samverkande faktorer.

Vilken betydelse har det stora antalet nyanlända?

– Att resultaten sjunker nu beror delvis på den stora invandringen. Men det går inte bara luta sig tillbaka och konstatera det. Då måste man göra reformer. Dessutom går resultaten ner även om man räknar bort de nyanlända, säger Jan Björklund.

Det är stor skillnad i gymnasiebehörighet mellan skolor.

Gustav Fridolin:

De skolor som har de tuffaste utmaningarna ska få mest resurser.

– Det finns två faktorer som är helt avgörande. Det ena är jämlikheten i systemet. Ska vi säkra att alla elever får med sig de kunskaper man behöver för livet så handlar det om jämlikhet. De skolor som har de tuffaste utmaningarna ska få mest resurser. När jag tog över var det faktiskt tvärtom. Då gick det mindre statliga pengar till de skolor som behövde dem mest. Det där har vi vänt och infört ett nytt system där staten tar ett större ansvar för finansieringen av skolan. Det är mer till alla, men mest till de som behöver det mest.

– Det andra är att bryta skolsegregationen. Elever med olika bakgrund ska läsa på samma skolor, främst på samma högstadier. Svensk skola var som starkast när direktörens barn mötte lokalvårdarens i samma klassrum. 

Jan Björklund:

– Skillnaderna mellan skolor beror i grunden på en boendesegregation. Men det är inte acceptabla skillnader. Därför måste skolpolitiken läggas om. De elever som har det allra svårast i de invandrartäta skolorna är de som allra mest behöver en lärarledd katederundervisning. Där fungerar det inte alls med stora projektarbeten där eleverna på egen hand ska analysera. Då blir de underkända. En skola där mycket ansvar överlåts på eleverna själva kommer att förstärka klasskillnaderna.

Vilket är ditt ansvar för vad som har hänt?

– De reformer som Alliansen gjorde gick i allt väsentligt åt rätt håll. Men det var inte tillräckligt. Vi borde ha gjort ännu mer. Samtidigt fick vi kritik för att det var för mycket reformer när jag var utbildningsminister. Men under de sista fyra åren har det inte hänt någonting, säger Jan Björklund.

Gustav Fridolin:

– Jag har varit ansvarig för skolan i snart fyra år. Vi har lagt grunden för att staten tar ett ansvar för att finansiera skolans jämlikhet. Men effekten av det kommer vi att se först när resurserna kan göra skillnad. 

Hur ska man kunna bryta segregationen och samtidigt ha kvar det fria skolvalet?

– Vi har lagt fram en lag om att alla huvudmän ska planera skolstrukturen för att bryta segregationen. Vi måste också ge oss på reglerna som finns i skolvalet. Jag tror på att man ska kunna välja skola. Det finns länder som har ett skolval och som inte alls har den skolsegregation som vi har i Sverige. Men de har andra regler för hur man gör urval när många elever har valt samma skola, säger Gustav Fridolin.

– Vi vill till exempel avskaffa kötid som kriterier till friskolor, eller i vart fall sätta en gräns för när man får söka. Vi tillsätter nu en utredning som får titta på exakt var den gränsen ska ligga. Vi vill också ha en gemensam antagning till alla skolor i kommunen eller regionen. Både till friskolor och kommunala skolor.

Jan Björklund:

Diskussionen om det fria skolvalet är en pseudodebatt.

– Diskussionen om det fria skolvalet är en pseudodebatt. Om man återgår till närhetsprincipen, som är alternativet till det fria skolvalet, får alla elever gå i skolan där de bor. Det innebär att alla invandrarelever kommer att gå i skolor i invandrarområden. Blir det mindre segregation då?

– Det finns ofta en stor önskan hos skolor att vilja ha andra elever än vad de har. Då skulle allt vara lättare. Och det kanske det skulle vara. Men vi måste klara av att undervisa alla de elever som finns här, även i de invandrartäta områdena.

Många elever från studiemotiverade hem lämnar förortsskolor.

– Det är säkert så att de elever som har föräldrar som är lite mer om sig och kring sig utnyttjar valfriheten i större grad än andra. Men man löser inte segregationsproblemen genom att tvinga tillbaka invandrar-elever till invandrartäta skolor, säger Jan Björklund.

Vilka är de viktigaste åtgärderna för att öka andelen elever som klarar grund-skolan?

Gustav Fridolin:

– Mest resurser till de skolor som behöver mest resurser. Bryta segregationen och ett ledarskap som prioriterar stöd till eleverna. Vi har skolor med tuffa förutsättningar som ändå har en hög behörighet till gymnasieskolan. Det handlar om att varje elev i tid ska få det stöd hen behöver. 

Jan Björklund:

– Återförstatliga den offentliga skolan. Mer ordning och reda och studiedisciplin. Stärk läraryrkets attraktionskraft. Läroplanen för grundskolan måste bli mer inriktad på fakta-, bas- och ämneskunskaper och mindre på projekt, analyser och kunskapskonstruktivism. Vi behöver fler särskilda undervisningsgrupper. Det har varit enormt politiskt inkorrekt att tala om att vi måste ha särskilda undervisningsgrupper. Men vi måste erkänna att inkluderingstanken i skolan har gått fel. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Annons
Annons

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

Annons

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera
Annons
Annons

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Annons
Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons