De arbetar med CPS-modellen för att skapa studiero i skolan

I Uppsala utbildas lärare i en modell som ska förebygga konflikter och utåtagerande beteenden som uppstår i skolan.
– De stökiga eleverna har blivit mer delaktiga i sin skolgång och utvecklas mer nu, säger grundskolläraren Anna Bromark.

Att åstadkomma ordning och studiero i skolan är ingen enkel uppgift. Många lärare lyfter att man saknar verktyg för att hantera ordningsproblemen och mycket tid läggs på att hantera elevernas beteende.

I Uppsala har man gjort en ny satsning inom särskilda undervisningsgrupper på en modell som stöttar personal att arbeta med elevbemötande inom det här området.

Metoden heter ”Collaborative och proactive solutions”, förkortad CPS, som översatt till svenska kallas för samarbetsbaserade och proaktiva lösningar.

Hitta lösningar

CPS är ett förhållningssätt och en samtalsmodell för att förebygga utåtagerande beteenden som består av tre delar. I det första steget, kallat empatisteget, ska den vuxne lyssna och ställa nyfikna frågor för att få en bild av vad som är barnets bekymmer i situationen relaterat till ett specifikt problem.

I det andra steget, definiera vuxenbekymmersteget, förklarar den vuxne för barnet på vilket sätt problemet skapar problem för barnet eller för andra, till exempel för läraren eller för andra elever. Sista steget, inbjudan till lösning, handlar om att hitta ömsesidiga lösningar på de definierade problemen tillsammans med eleven.

Barn med stora beteendesvårigheter

Stefan Boström är leg. psykolog och certifierad utövare av CPS och jobbar med modellen i Uppsala och främst inom kommunens särskilda undervisningsgrupper i skolan. Läsåret 21/22 och med fortsättning under nuvarande läsår arbetar han tillsammans med kollegor och ledning med att implementera CPS strukturerat i några av Uppsalas skolverksamheter.

– CPS är en modell för hur vuxna kan jobba förebyggande. I stället för att bara säga till en lärare att de behöver ”jobba på relationen med eleven” kan CPS ge en vägledning om vad en kan prata om och hur en pratar med en elev som vi i skolan utmanas av, säger han.

I de särskilda undervisningsgrupperna hamnar elever som har störst svårigheter efter att grundskolan inte har lyckats med stödinsatser. Här arbetar man med barn som har stora beteendesvårigheter och haft mycket utåtagerande beteende på tidigare skolor.

– I de fall där vi använt modellen har det bråkiga beteendet minskat och relationen mellan vuxna och barn har blivit bättre. De här eleverna har ofta bränt sig och vuxna i sin omgivning och det CPS gör är att sakta bygga upp relationer genom att ta sig tid att tala med barnet.

Under mer än ett år har Stefan Boström arbetat med utbildning av personal i kommunen. Under tiden har lärare, fritidspersonal och elevassistenter fått träna skarpt samtidigt som eleverna fått arbetssättet till sig.

Upplever ett positivt lyft

Anna Bromark arbetar som grundskollärare på Tallskolan (åk 4–9) som ingår i en resursenhet där det går elever med starkt utmanande beteenden och ett långvarigt skolmisslyckande bakom sig. Hon upplever ett positivt lyft sedan utbildningsstarten.

– Arbetslagets syn på elever har förändrats. Vi ser nu bristande färdigheter snarare än problembeteenden och svårigheter. Nu kan vi arbeta förebyggande på ett helt annat sätt.

Anna Bromark tror att CPS passar bra i alla verksamheter.

– Med CPS lyssnar man verkligen på eleverna och det ger oss verktyg att komma fram till gemensamma lösningar. Vi ser att de stökiga eleverna har blivit mer delaktiga i sin skolgång och utvecklas mer nu.

”Eleverna vågar berätta”

Kollegan Karin Lindén, fritidsassistent på skolenheten ”Stacken” (1–4), ingår också i utbildningsgruppen.

– Jag har lärt mig att lyssna mer på eleverna och det har lett till att fler elever söker sig till oss vuxna för samtal, berättar hon.

En gång i veckan får CPS-utövarna i utbildningsgruppen en timmes handledning. Under resten av veckan utövas och tränar man på metoden.

– Vi spelar in samtalen för att få återkoppling av Stefan. Ju mer man arbetar med metoden, desto mer känns den rätt för skolan. Jag känner att de elever som jag har jobbat mest med är lugnare. Eleverna vågar berätta och känner sig förstådda, och det blir färre anmälningar i vårt arbetsmiljösystem, säger Karin Lindén.

Kan bli en lång lista

Tillsammans med personalen tar Stefan Boström emot nya elever och ser till att de får det särskilda stödet och anpassningarna de behöver och har rätt till. Det är här CPS:s styrka kommer in, menar han.

– Exempelvis om en elev stör under lektionsinledningen är det inte det störande beteendet som vi ska fokusera på, för då blir det lätt en konflikt. Vi fokuserar på vad vi egentligen förväntar oss – kanske att hen ska sitta på sin stol och räcka upp handen när hen vill prata, säger han och fortsätter:

– I kartläggningen konstruerar vi det som enligt metoden kallas för ”olösta problem”. Det kan låta precis som jag tidigare nämnt att ”eleven har svårt att räcka upp handen när hen ska svara på frågor” eller ”eleven har svårt att sitta still i början av idrottslektionen”. Om det då är en elev som har många problem kan det bli en lång lista med olösta problem – ibland upp till 30–40 stycken.

Finns ännu inga studier

Vad finns det för forskning som stödjer CPS?

– I forskningen som finns har man studerat föräldrar till barn som har beteendeproblematik – som exempelvis trotssyndrom och adhd – som lär sig CPS. I forskningen, som innefattar välkontrollerade studier, ser man att det är en metod som fungerar och minskar utmanande beteenden bland barn.

Men det finns inga studier inom skolan? 

– Det stämmer, inte än. Det pågår en del forskning och det har implementerats med framgång i många skolor i Sverige, USA, Kanada och de nordiska länderna.