Annons
Stina Blind, Elisabeth Persson och Emma Selberg trivs med arbetsklimatet på Malgomajskolan i Vilhelmina. Foto: Hannele Bång

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Publicerad 15 oktober 2018

Fakta

Arbetsmiljön i fem punkter

Rektorn på Malgomajskolan, Per Lindberg, sammanfattar arbetsmiljöarbetet i fem punkter: 

  • En god arbetsmiljö ger nöjda medarbetare.
  • Glada och kreativa lärare ger goda lärmiljöer.
  • Goda lärmiljöer ger goda studieresultat som är grunden för en framgångsrik skola. 
  • En framgångsrik skola lockar elever och duktiga lärare. 
  • Många elever med goda resultat ger god ekonomi. 

Fakta

Det här är skol-OSA

Sveriges kommuner och kandsting (SKL) har tillsammans med Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet tagit fram skol-OSA, ett material anpassat till skolan som förklarar Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. 

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9§)

  • Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Cheferna i skolan kan tillföra medarbetarna resurser som exempelvis:
  •  Kompetensutveckling.
  •  Stöd från skolledaren.
  •  Stöd och insatser från elev-hälsan.
  •  Utökad bemanning runt klasser/grupper/elever.
  •  Att andra övertar arbetsuppgifter, exempelvis rastvakter.
  •  Bättre möjligheter till raster/pauser.

Arbetsbelastning – prioritera bland arbetsuppgifterna (10§) 

  • I arbetsmiljöarbetet ska otydligt arbetsinnehåll och gränslöst arbete motverkas. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till.

Starkt psykiskt påfrestande arbete innebär större risker (11§) 

  • Arbetsgivaren ska vidta åtgärder så att psykiskt påfrestande arbete inte leder till ohälsa hos arbets-tagarna.

Arbetstidens förläggning (12§)

  • Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna.

Kränkande särbehandling (13–14§) 

  • Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka kränkande särbehandling och se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras.

Källa Lärarnas Riksförbund 

Relaterat

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

För drygt två år sedan började Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) att gälla. I korthet handlar det om tydligare krav på arbetsgivaren att skapa en bra arbetsmiljö, förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning och motverka kränkande särbehandling. 

På tvåårsdagen av de nya föreskrifterna, i april, konstaterade Arbetsmiljöverket att de ser ett ökat intresse för frågorna men att det är för tidigt att säga något om eventuella effekter. De återkommande vittnesmålen från skolans värld om orimlig arbetsbelastning och osund arbetsmiljö talar dock sitt tydliga språk: det finns mycket kvar att göra. Under vårens avtalsförhandlingar stod också minskad arbetsbelastning och konkret arbetsmiljöarbete högt upp på lärarfackens kravlista. 

Men det finns kommuner där arbetsmiljöarbetet är högprioriterat med tydliga effekter på lärarnas arbetssituation. En av dem är den lilla inlandskommunen Vilhelmina i Lappland. 

– När jag träffar ombud från andra kommuner så inser jag att vi ligger i framkant när det gäller arbetsmiljö. Det betyder inte att vi inte har mycket kvar att jobba med. Vi är en liten kommun med dålig ekonomi, vilket sätter käppar i hjulet. Men det finns en god vilja hos förvaltningen till förbättring, säger Emma Selberg, kommunombud för Lärarnas Riksförbund och gymnasielärare på Malgomajskolan i Vilhelmina. 

Emma Selberg berättar att kommunen på olika sätt aktivt arbetar för att förbättra arbetsmiljön, inte minst för att vara en attraktiv arbetsgivare i den allt hårdare kampen om behöriga lärare. Från förvaltningens sida är man mån om samarbetet med fackliga representanter och Emma Selberg nämner att man värnar stödfunktioner som elevhälsa, IT-pedagoger och lärplattformar för att avlasta lärarna. 

– Man sätter in insatser tidigt. Det är inget problem att ta in företagshälsovården när man ser tendenser till sjukskrivning till exempel. Införandet av ”OSA” har gett arbetet en extra skjuts. 

I lärarvardagen då, hur märks arbetsmiljöarbetet där? På Emma Selbergs arbetsplats Malgomajskolan, tillika kommunens enda gymnasieskola, är undervisningsgrupperna små och lärarna har god tid till för- och efterarbetet. 

Jag får inte alls lika mycket mejl från föräldrar och elever nu.

Där jobbar också Stina Blind och Elisabeth Persson som båda har erfarenhet av lärarjobb hos andra huvudmän. Stina Blind undervisar i svenska och historia, Elisabeth Persson i ekonomiska ämnen. 

– Jag jämför hela tiden med hur det var när jag arbetade i Göteborg. Då hade jag 32 elever i varje klass. Här är min minsta grupp fem elever, som mest har jag haft en klass på 19. När jag berättar det för mina kompisar i Göteborg tror de inte att det är sant. Rättningsbördan går inte ens att jämföra, säger Stina Blind.

Även mentorseleverna är färre. Nu har hon fem utvecklingssamtal att hålla i, tidigare var det 16. Andra skillnader handlar om kultur snarare än om medvetet arbetsmiljöarbete. Stina Blind säger att betygshetsen är betydligt mindre här, jämfört med de högpresterande skolor hon tidigare arbetat på. 

– Jag får inte alls lika mycket mejl från föräldrar och elever nu. Det var en jättestor börda förut, man vågade knappt öppna mejlen. Det känns som att föräldrarna här litar på att vi gör vårt jobb och eleverna respekterar våra arbetstider.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet i kommunen kickade igång ordentligt förra året, då man konkret började arbeta med OSA:n. Personalen på skolan har fått lära sig om den nya lagen, diskuterat arbetsmiljö och lyft arbetsmiljöfrågor som sedan ska vidare till arbetsgruppen som arbetar med frågorna i kommunen. 

– I vår grupp lyfte vi den digitala arbetsmiljön. Det är många olika system att logga in i och som man ska vara uppdaterad på, vilket skapar stress. Det var framför allt sådant som lyftes, säger Stina Blind.

Är allt annat bra? 

 – Det här är ju en kommunal verksamhet, med allt vad det innebär. Det är trögflytande och små resurser. Det är inte specifikt för oss, men visst finns det en del att önska där. 

Men i bjärt kontrast till hur det ofta låter i lärarkretsar säger Stina Blind att hon har mycket tid att jobba med varje kurs och moment och ”ja, jag hinner med”. 

Man har länge pratat om högre lärarlöner och ska kanske inte ställa lön mot arbetsmiljö men vad prioriterar du högst?

– Arbetsmiljön alla gånger. Jag gick ner 6 000 kronor i lön när jag flyttade hit men det är värt varenda krona för nu är jag stressad mycket mer sällan. 

Jag hade inte räknat med att arbetsmiljön skulle vara så här mycket bättre.

Stina Blinds kollega Elisabeth Persson hann arbeta 27 år på olika skolor i Skåne innan hon fick nog och sökte sig norrut. 

– Jag har fyllt 61 år och kände att det var för tufft. Det var stora klasser och hög arbetsbelastning. Jag råkade ha hus här uppe och de sökte lärare till handelsprogrammet som skulle startas och det lät som en kul utmaning, säger hon.

– Men jag hade faktiskt inte räknat med att arbetsmiljön skulle vara så här mycket bättre.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska arbetsgivaren se till att arbetsuppgifterna inte leder till ohälsosam arbetsbelastning. Rektor kan tillföra resurser till exempel genom utökad bemanning kring klasser och elever eller genom att annan personal tar över arbetsuppgifter. Dessutom ska gränslöst arbete motverkas och lärare ska veta hur arbetsuppgifter ska prioriteras när tiden inte räcker till. 

Elisabeth Persson menar att en sak som bidrar till den goda arbetsmiljön är att kommunikationen med ledningen fungerar bra – varje vecka träffar arbetslaget den biträdande rektor som ansvarar för yrkesprogrammen som lyssnar in vad som fungerar och inte. Även LR-ombudet Emma Selberg menar att det är mycket tack vare skolledningen som man har så god stämning.

– Vi är betydligt mer delaktiga här och det skapar förutsättningar. Biträdande rektor gör tjänstefördelningen men hon vet ju inte hur våra kurser ser ut och hur tunga de är, säger Elisabeth Persson. 

Kanske ska en lärare ha en eller ett par kurser mindre för att dennes kurser är tunga. 

– Där är vi med, i arbetslaget, och ger förslag till en tjänstefördelning där vi utnyttjar vår kapacitet bäst och där det blir en jämnt fördelad arbetsbörda. Sen kanske det inte fungerar fullt ut rent schematekniskt men vi är delaktiga och det betyder mycket. 

Jag ångrar inte min flytt upp hit även om jag fick gå ner i lön.

För Elisabeth Persson personligen är det också något annat som minskat arbetsbördan drastiskt: Hon slipper numera all administration kring de avtal som ska tecknas när eleverna har arbetsplatsförlagt lärande (APL). Det ligger i stället på administrativ personal. 

– När jag kom hit tänkte jag: ”Ska jag inte göra det, vad ska jag göra då?” skrattar hon. Skämt åsido. Det innebär att jag kan fokusera på min uppgift, att återkoppla till eleverna och följa deras utveckling under deras APL. Det är jättebra.

Vad återstår att göra?

– Kommunikationen och informationsspridningen måste bli bättre. Vi har många olika kommunikationsvägar, mejl, anslagstavlor etcetera och vi sitter i olika hus och när det händer oplanerade saker är det svårt att nå alla. 

Sen tillägger Elisabeth Persson:

– Ingen skola är perfekt, men på Malgomajskolan arbetar vi mot det målet. Jag ångrar inte min flytt upp hit även om jag fick gå ner i lön.

Är arbetsmiljön viktigare än hög lön? 

– Man väljer arbetsmiljön, det gör man. Inlandskommunerna är inte rika men här prioriterar man mindre grupper och det göra att man orkar lite mer. Man orkar vara en bättre lärare. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons