Annons
Stina Blind, Elisabeth Persson och Emma Selberg trivs med arbetsklimatet på Malgomajskolan i Vilhelmina. Foto: Hannele Bång

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Publicerad 15 oktober 2018

Fakta

Arbetsmiljön i fem punkter

Rektorn på Malgomajskolan, Per Lindberg, sammanfattar arbetsmiljöarbetet i fem punkter: 

  • En god arbetsmiljö ger nöjda medarbetare.
  • Glada och kreativa lärare ger goda lärmiljöer.
  • Goda lärmiljöer ger goda studieresultat som är grunden för en framgångsrik skola. 
  • En framgångsrik skola lockar elever och duktiga lärare. 
  • Många elever med goda resultat ger god ekonomi. 

Fakta

Det här är skol-OSA

Sveriges kommuner och kandsting (SKL) har tillsammans med Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet tagit fram skol-OSA, ett material anpassat till skolan som förklarar Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. 

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9§)

  • Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Cheferna i skolan kan tillföra medarbetarna resurser som exempelvis:
  •  Kompetensutveckling.
  •  Stöd från skolledaren.
  •  Stöd och insatser från elev-hälsan.
  •  Utökad bemanning runt klasser/grupper/elever.
  •  Att andra övertar arbetsuppgifter, exempelvis rastvakter.
  •  Bättre möjligheter till raster/pauser.

Arbetsbelastning – prioritera bland arbetsuppgifterna (10§) 

  • I arbetsmiljöarbetet ska otydligt arbetsinnehåll och gränslöst arbete motverkas. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till.

Starkt psykiskt påfrestande arbete innebär större risker (11§) 

  • Arbetsgivaren ska vidta åtgärder så att psykiskt påfrestande arbete inte leder till ohälsa hos arbets-tagarna.

Arbetstidens förläggning (12§)

  • Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna.

Kränkande särbehandling (13–14§) 

  • Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka kränkande särbehandling och se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras.

Källa Lärarnas Riksförbund 

Relaterat

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

För drygt två år sedan började Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) att gälla. I korthet handlar det om tydligare krav på arbetsgivaren att skapa en bra arbetsmiljö, förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning och motverka kränkande särbehandling. 

På tvåårsdagen av de nya föreskrifterna, i april, konstaterade Arbetsmiljöverket att de ser ett ökat intresse för frågorna men att det är för tidigt att säga något om eventuella effekter. De återkommande vittnesmålen från skolans värld om orimlig arbetsbelastning och osund arbetsmiljö talar dock sitt tydliga språk: det finns mycket kvar att göra. Under vårens avtalsförhandlingar stod också minskad arbetsbelastning och konkret arbetsmiljöarbete högt upp på lärarfackens kravlista. 

Men det finns kommuner där arbetsmiljöarbetet är högprioriterat med tydliga effekter på lärarnas arbetssituation. En av dem är den lilla inlandskommunen Vilhelmina i Lappland. 

– När jag träffar ombud från andra kommuner så inser jag att vi ligger i framkant när det gäller arbetsmiljö. Det betyder inte att vi inte har mycket kvar att jobba med. Vi är en liten kommun med dålig ekonomi, vilket sätter käppar i hjulet. Men det finns en god vilja hos förvaltningen till förbättring, säger Emma Selberg, kommunombud för Lärarnas Riksförbund och gymnasielärare på Malgomajskolan i Vilhelmina. 

Emma Selberg berättar att kommunen på olika sätt aktivt arbetar för att förbättra arbetsmiljön, inte minst för att vara en attraktiv arbetsgivare i den allt hårdare kampen om behöriga lärare. Från förvaltningens sida är man mån om samarbetet med fackliga representanter och Emma Selberg nämner att man värnar stödfunktioner som elevhälsa, IT-pedagoger och lärplattformar för att avlasta lärarna. 

– Man sätter in insatser tidigt. Det är inget problem att ta in företagshälsovården när man ser tendenser till sjukskrivning till exempel. Införandet av ”OSA” har gett arbetet en extra skjuts. 

I lärarvardagen då, hur märks arbetsmiljöarbetet där? På Emma Selbergs arbetsplats Malgomajskolan, tillika kommunens enda gymnasieskola, är undervisningsgrupperna små och lärarna har god tid till för- och efterarbetet. 

Jag får inte alls lika mycket mejl från föräldrar och elever nu.

Där jobbar också Stina Blind och Elisabeth Persson som båda har erfarenhet av lärarjobb hos andra huvudmän. Stina Blind undervisar i svenska och historia, Elisabeth Persson i ekonomiska ämnen. 

– Jag jämför hela tiden med hur det var när jag arbetade i Göteborg. Då hade jag 32 elever i varje klass. Här är min minsta grupp fem elever, som mest har jag haft en klass på 19. När jag berättar det för mina kompisar i Göteborg tror de inte att det är sant. Rättningsbördan går inte ens att jämföra, säger Stina Blind.

Även mentorseleverna är färre. Nu har hon fem utvecklingssamtal att hålla i, tidigare var det 16. Andra skillnader handlar om kultur snarare än om medvetet arbetsmiljöarbete. Stina Blind säger att betygshetsen är betydligt mindre här, jämfört med de högpresterande skolor hon tidigare arbetat på. 

– Jag får inte alls lika mycket mejl från föräldrar och elever nu. Det var en jättestor börda förut, man vågade knappt öppna mejlen. Det känns som att föräldrarna här litar på att vi gör vårt jobb och eleverna respekterar våra arbetstider.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet i kommunen kickade igång ordentligt förra året, då man konkret började arbeta med OSA:n. Personalen på skolan har fått lära sig om den nya lagen, diskuterat arbetsmiljö och lyft arbetsmiljöfrågor som sedan ska vidare till arbetsgruppen som arbetar med frågorna i kommunen. 

– I vår grupp lyfte vi den digitala arbetsmiljön. Det är många olika system att logga in i och som man ska vara uppdaterad på, vilket skapar stress. Det var framför allt sådant som lyftes, säger Stina Blind.

Är allt annat bra? 

 – Det här är ju en kommunal verksamhet, med allt vad det innebär. Det är trögflytande och små resurser. Det är inte specifikt för oss, men visst finns det en del att önska där. 

Men i bjärt kontrast till hur det ofta låter i lärarkretsar säger Stina Blind att hon har mycket tid att jobba med varje kurs och moment och ”ja, jag hinner med”. 

Man har länge pratat om högre lärarlöner och ska kanske inte ställa lön mot arbetsmiljö men vad prioriterar du högst?

– Arbetsmiljön alla gånger. Jag gick ner 6 000 kronor i lön när jag flyttade hit men det är värt varenda krona för nu är jag stressad mycket mer sällan. 

Jag hade inte räknat med att arbetsmiljön skulle vara så här mycket bättre.

Stina Blinds kollega Elisabeth Persson hann arbeta 27 år på olika skolor i Skåne innan hon fick nog och sökte sig norrut. 

– Jag har fyllt 61 år och kände att det var för tufft. Det var stora klasser och hög arbetsbelastning. Jag råkade ha hus här uppe och de sökte lärare till handelsprogrammet som skulle startas och det lät som en kul utmaning, säger hon.

– Men jag hade faktiskt inte räknat med att arbetsmiljön skulle vara så här mycket bättre.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska arbetsgivaren se till att arbetsuppgifterna inte leder till ohälsosam arbetsbelastning. Rektor kan tillföra resurser till exempel genom utökad bemanning kring klasser och elever eller genom att annan personal tar över arbetsuppgifter. Dessutom ska gränslöst arbete motverkas och lärare ska veta hur arbetsuppgifter ska prioriteras när tiden inte räcker till. 

Elisabeth Persson menar att en sak som bidrar till den goda arbetsmiljön är att kommunikationen med ledningen fungerar bra – varje vecka träffar arbetslaget den biträdande rektor som ansvarar för yrkesprogrammen som lyssnar in vad som fungerar och inte. Även LR-ombudet Emma Selberg menar att det är mycket tack vare skolledningen som man har så god stämning.

– Vi är betydligt mer delaktiga här och det skapar förutsättningar. Biträdande rektor gör tjänstefördelningen men hon vet ju inte hur våra kurser ser ut och hur tunga de är, säger Elisabeth Persson. 

Kanske ska en lärare ha en eller ett par kurser mindre för att dennes kurser är tunga. 

– Där är vi med, i arbetslaget, och ger förslag till en tjänstefördelning där vi utnyttjar vår kapacitet bäst och där det blir en jämnt fördelad arbetsbörda. Sen kanske det inte fungerar fullt ut rent schematekniskt men vi är delaktiga och det betyder mycket. 

Jag ångrar inte min flytt upp hit även om jag fick gå ner i lön.

För Elisabeth Persson personligen är det också något annat som minskat arbetsbördan drastiskt: Hon slipper numera all administration kring de avtal som ska tecknas när eleverna har arbetsplatsförlagt lärande (APL). Det ligger i stället på administrativ personal. 

– När jag kom hit tänkte jag: ”Ska jag inte göra det, vad ska jag göra då?” skrattar hon. Skämt åsido. Det innebär att jag kan fokusera på min uppgift, att återkoppla till eleverna och följa deras utveckling under deras APL. Det är jättebra.

Vad återstår att göra?

– Kommunikationen och informationsspridningen måste bli bättre. Vi har många olika kommunikationsvägar, mejl, anslagstavlor etcetera och vi sitter i olika hus och när det händer oplanerade saker är det svårt att nå alla. 

Sen tillägger Elisabeth Persson:

– Ingen skola är perfekt, men på Malgomajskolan arbetar vi mot det målet. Jag ångrar inte min flytt upp hit även om jag fick gå ner i lön.

Är arbetsmiljön viktigare än hög lön? 

– Man väljer arbetsmiljön, det gör man. Inlandskommunerna är inte rika men här prioriterar man mindre grupper och det göra att man orkar lite mer. Man orkar vara en bättre lärare. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Annons
Annons

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Annons

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Annons
Annons

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Annons
Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons