Annons
Läraren Ulrihca Malmberg och författaren Linda Liukas arbetar för att underlätta prgrammeringens intåg i skolans värld. Foto: Magnus Glans

De jobbar bort rädslan för programmering

Publicerad 4 december 2017

Fakta

Vad är kod och vad är programmering?

I programmering ingår att skriva kod, vilket har stora likheter med generell problemlösning. Det handlar bland annat om problemformulering, att välja lösning, att pröva och ompröva samt att dokumentera. Men programmering ska ses i ett vidare perspektiv som även omfattar kreativt skapande, styrning och reglering, simulering samt demokratiska dimensioner. Det här vidare perspektivet på programmering är en viktig utgångspunkt i undervisningen och programmering ingår därmed i alla aspekter av digital kompetens.

Källa: Skolverket

Förändringarna i styrokumenten:

  • I mars 2017 beslutade regeringen om att göra förändringar i styrdokumenten för grundskolan. 
  • Bland annat förstärks och tydliggörs digital kompetens och programmering i de nya kursplanerna i teknik- och matematikundervisningen.
  • Förändringarna träder i kraft 1 juli 2018 men det är möjligt för skolorna att börja arbeta utifrån de reviderade styrdokumenten redan från 1 juli 2017.

Ändringarna avser:

  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik.
  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga.
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg.
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster.
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle.

Läs mer på skolverket.se och regeringen.se

Relaterat

Nästa år blir den svenska skolan mer digital när programmering ska in på schemat. Men behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Svensk skola står inför stora förändringar. Redan nästa höst ska regeringens stora IT-satsningar för en mer digitaliserad skola träda i kraft – med nya skrivningar i kurs-planerna och en hel läroplan som är förändrad.

Ett viktigt inslag är undervisning i programmering. Alla elever i grundskolan och gymnasiet ska ha programmering på schemat, framför allt i teknik- och matematikundervisningen.

Den stora utmaningen är att hinna utbilda landets lärare. Enligt Lärarnas Riksförbunds undersökning saknar fortfarande 8 av 10 matematiklärare på högstadiet helt kunskap i programmering.

Skolverket har under hösten anordnat en rad konferenser i programmering för lärare som undervisar i matematik eller teknik i grundskolan. Men trycket har varit enormt och samtliga konferenser över hela landet blev snabbt fullbokade.

– Många lärare blev naturligtvis oroade när IT-strategin och de nya kursplanerna i matematik och teknik presenterades, där programmering skrivits in som ett centralt innehåll. Vi fick många frågor om hur detta skulle förverkligas i klassrummet och vad för sorts programmering det handlade om, säger Johnny Häger, undervisningsråd på Skolverket.

– Jag förstår deras oro. Programmering har inte funnits med i grundutbildningen på lärarprogrammen under många år, förutom i några få fall. Så redan utbildade lärare har inte det med sig i sin utbildning och då är det ett stort steg att föra in programmering i sin undervisning.

Hur osäkra är lärarna på programmering när de kommer till er? 

– De allra flesta har inga erfarenheter alls, utan känner sig osäkra. Många uttrycker en frustration över att de inte kan men även över att deras rektorer inte tar tag det här. Lärarna har i många fall tagit initiativet till att fortbilda sig på egen hand. Programmering har slagits upp som en jättegrej och att det förändrar skolan radikalt – men så är det inte. Man ska se det som en liten del bara. En av de stora poängerna med konferensen är därför att lugna lärarna och ge goda exempel, säger han.

Några lärare har samtidigt hunnit längre än andra i förberedelserna. Nykorade Guldäpplet-vinnaren Ulrihca Malmberg är en av alla pedagoger som redan driver på utvecklingen med programmering i klassrummet. 

Ulrihca Malmberg och författaren Linda Liukas.

För drygt ett år sedan tog hon, tillsammans med före detta lärarkollegan Cecilia Christiansen, fram en egen fortutbildning för lärare på deras skola om hur man undervisar i programmering

– Vi visste att ändringarna skulle komma i läroplanen och vi förstod ganska snabbt att lärarna skulle känna stor stress över detta. Vilket inte är så konstigt, för stressad blir man ju om man ska undervisa i någonting som man inte kan någonting om, säger Ulrihca Malmberg.

Skolledningen på skolan var med och satsade på utbildningen under hela året – vilket gav resultat. 

– Vi satte oss och pratade hela sommaren om hur vi som lärare tycker att undervisningen ska se ut. Jag och Cecilia hade tydliga idéer utifrån forskning och det vi hade läst. Vi byggde upp ett undervisningspaket som ger lärarna en teoretisk grund så att de känner att de vågar gå in i klassrummet och göra det här. 

I Finland ligger man steget före med programmeringen i skolan. Där fick man ny läroplan för grundskolan under hösten 2016, där programmering skrevs in i kursplanerna för matematik och slöjd. 

För att själva bli kloka på ämnet, blickade Ulrihca Malmberg och Cecilia Christiansen mot grannlandet i öst och läste på om allt de kom över. De tog del av Linda Mannilas arbete (forskare inom datavetenskapens didaktik vid Åbo Akademi i Finland), deltog i programmeringskurser på universitet och högskolor och den finska lärarutbildningen – de gick på alla föredrag de kom över. 

– Vi ville ta reda på så mycket vi bara kunde, säger Ulrihca Malmberg.

Den finska barnboksförfattaren Linda Liukas har banat väg för många programmerare. 2015 gav hon ut boken ”Hello Ruby”, en bok som handlar om programmering för unga. Boken har blivit en succé över hela världen och har översatts till över 20 olika språk. 

Snabbt blev den populär även i klassrummen. Många lärare började skapa lektionsmaterial utifrån den rödhåriga flickan Ruby som tar upp grunderna i programmeringen och datalogiskt tänkande.

När Skolvärlden träffar Linda Liukas talar hon entusiastiskt om programmeringens roll i skolan och säger att det är bra att skolan hänger med i tiden och erbjuder programmering i skolan.

– En stor del av vårt samhälle drivs framåt av programvaror. Det är otroligt viktigt att lära sig om detta. Ett av de bästa sätten att demokratisera den här typen av färdigheter är att öva på det redan i skolan, säger hon och fortsätter:

– Det betyder inte att alla ska bli programmerare. Men vi befinner oss i en värld där problemen omkring oss är kopplade till teknik och datorer. Det är viktigt att visa att programmering kan vara ett sätt att uttrycka sig. 

Linda Liukas berättar att hon har träffat väldigt många lärare när hon rest runt i världen som är panikslagna inför in-förandet av programmering. 

– Men det finns inget rätt och enkelt sätt att införa det på. Över hela världen funderar man just nu på hur man kan göra det på bästa sätt just där man bor. Man måste testa sig fram, vi lär oss fortfarande i Finland till och med. Det får man inte glömma.

Det har fått lärare som känt stor oro att faktiskt se fram emot programmeringslektionerna

Arbetet med programmeringen ska nu tas vidare till att utbilda och inspirera fler lärare. Tillsammans deltar Ulrihca, Cecilia och Linda i projektet ”Opusplace”, en plattform som erbjuder digitala fortbildningar för lärare av lärare. 

Skolvärlden var med i studion under en filminspelning där både Linda Luikas och Ulrihca Malmberg snart skulle ställa sig framför kameran för att producera fortbildningsinnehåll till projektet. 

– Det här är första gången som jag läser högt i min bok på svenska. Det känns lite konstigt, säger Linda Luikas och skrattar. 

Ulrihca Malmberg har utvecklat och leder, tillsammans med Cecilia Christiansen, fortbildningen ”Datalogiskt tänkande och programmering” som är baserad på deras erfarenheter och kunskaper i ämnet och hur undervisning från förskoleklass till åk 9 kan anpassas för att möta Skolverkets nyligen introducerade lärande-mål och förmågor.

– Jag tror väldigt mycket på det här och vi har redan prövat det på vår skola med goda resultat. Det har fått lärare som känt stor oro att faktiskt se fram emot programmeringslektionerna. Efter att ha gjort det här så känns det inte som ett omöjligt uppdrag längre. Sedan när andra började bli intresserade av vår utbildning, då kände vi att vi är på rätt väg. Kursen är väldigt omfattande, det finns en röd tråd från förskoleklass till nian, genom alla nivåer, säger Ulrihca Malmberg.

Just nu jobbar vi på att ordna fler konferenser även nästa år.

Johnny Häger på Skolverket tror att lärarna kommer klara detta. Men han känner att det krävs mer av insatser för att lugna och stärka lärarkåren i läroplansförändringen. Han hoppas att Skolverket fortsätter och ökar sin satsning på kompetensutveckling i digitalisering och programmering.

 – Speciellt eftersom intresset har varit så enormt stort. Just nu jobbar vi på att ordna fler konferenser även nästa år. Det är redan bestämt att det blir fem konferenser till under hösten. Vi märker att det behövs mer insatser för att konkretisera och visualisera vad programmering i skolan skall innehålla, säger han. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons