Annons
Läraren Ulrihca Malmberg och författaren Linda Liukas arbetar för att underlätta prgrammeringens intåg i skolans värld. Foto: Magnus Glans

De jobbar bort rädslan för programmering

Publicerad 4 december 2017

Fakta

Vad är kod och vad är programmering?

I programmering ingår att skriva kod, vilket har stora likheter med generell problemlösning. Det handlar bland annat om problemformulering, att välja lösning, att pröva och ompröva samt att dokumentera. Men programmering ska ses i ett vidare perspektiv som även omfattar kreativt skapande, styrning och reglering, simulering samt demokratiska dimensioner. Det här vidare perspektivet på programmering är en viktig utgångspunkt i undervisningen och programmering ingår därmed i alla aspekter av digital kompetens.

Källa: Skolverket

Förändringarna i styrokumenten:

  • I mars 2017 beslutade regeringen om att göra förändringar i styrdokumenten för grundskolan. 
  • Bland annat förstärks och tydliggörs digital kompetens och programmering i de nya kursplanerna i teknik- och matematikundervisningen.
  • Förändringarna träder i kraft 1 juli 2018 men det är möjligt för skolorna att börja arbeta utifrån de reviderade styrdokumenten redan från 1 juli 2017.

Ändringarna avser:

  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik.
  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga.
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg.
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster.
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle.

Läs mer på skolverket.se och regeringen.se

Relaterat

Nästa år blir den svenska skolan mer digital när programmering ska in på schemat. Men behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Svensk skola står inför stora förändringar. Redan nästa höst ska regeringens stora IT-satsningar för en mer digitaliserad skola träda i kraft – med nya skrivningar i kurs-planerna och en hel läroplan som är förändrad.

Ett viktigt inslag är undervisning i programmering. Alla elever i grundskolan och gymnasiet ska ha programmering på schemat, framför allt i teknik- och matematikundervisningen.

Den stora utmaningen är att hinna utbilda landets lärare. Enligt Lärarnas Riksförbunds undersökning saknar fortfarande 8 av 10 matematiklärare på högstadiet helt kunskap i programmering.

Skolverket har under hösten anordnat en rad konferenser i programmering för lärare som undervisar i matematik eller teknik i grundskolan. Men trycket har varit enormt och samtliga konferenser över hela landet blev snabbt fullbokade.

– Många lärare blev naturligtvis oroade när IT-strategin och de nya kursplanerna i matematik och teknik presenterades, där programmering skrivits in som ett centralt innehåll. Vi fick många frågor om hur detta skulle förverkligas i klassrummet och vad för sorts programmering det handlade om, säger Johnny Häger, undervisningsråd på Skolverket.

– Jag förstår deras oro. Programmering har inte funnits med i grundutbildningen på lärarprogrammen under många år, förutom i några få fall. Så redan utbildade lärare har inte det med sig i sin utbildning och då är det ett stort steg att föra in programmering i sin undervisning.

Hur osäkra är lärarna på programmering när de kommer till er? 

– De allra flesta har inga erfarenheter alls, utan känner sig osäkra. Många uttrycker en frustration över att de inte kan men även över att deras rektorer inte tar tag det här. Lärarna har i många fall tagit initiativet till att fortbilda sig på egen hand. Programmering har slagits upp som en jättegrej och att det förändrar skolan radikalt – men så är det inte. Man ska se det som en liten del bara. En av de stora poängerna med konferensen är därför att lugna lärarna och ge goda exempel, säger han.

Några lärare har samtidigt hunnit längre än andra i förberedelserna. Nykorade Guldäpplet-vinnaren Ulrihca Malmberg är en av alla pedagoger som redan driver på utvecklingen med programmering i klassrummet. 

Ulrihca Malmberg och författaren Linda Liukas.

För drygt ett år sedan tog hon, tillsammans med före detta lärarkollegan Cecilia Christiansen, fram en egen fortutbildning för lärare på deras skola om hur man undervisar i programmering

– Vi visste att ändringarna skulle komma i läroplanen och vi förstod ganska snabbt att lärarna skulle känna stor stress över detta. Vilket inte är så konstigt, för stressad blir man ju om man ska undervisa i någonting som man inte kan någonting om, säger Ulrihca Malmberg.

Skolledningen på skolan var med och satsade på utbildningen under hela året – vilket gav resultat. 

– Vi satte oss och pratade hela sommaren om hur vi som lärare tycker att undervisningen ska se ut. Jag och Cecilia hade tydliga idéer utifrån forskning och det vi hade läst. Vi byggde upp ett undervisningspaket som ger lärarna en teoretisk grund så att de känner att de vågar gå in i klassrummet och göra det här. 

I Finland ligger man steget före med programmeringen i skolan. Där fick man ny läroplan för grundskolan under hösten 2016, där programmering skrevs in i kursplanerna för matematik och slöjd. 

För att själva bli kloka på ämnet, blickade Ulrihca Malmberg och Cecilia Christiansen mot grannlandet i öst och läste på om allt de kom över. De tog del av Linda Mannilas arbete (forskare inom datavetenskapens didaktik vid Åbo Akademi i Finland), deltog i programmeringskurser på universitet och högskolor och den finska lärarutbildningen – de gick på alla föredrag de kom över. 

– Vi ville ta reda på så mycket vi bara kunde, säger Ulrihca Malmberg.

Den finska barnboksförfattaren Linda Liukas har banat väg för många programmerare. 2015 gav hon ut boken ”Hello Ruby”, en bok som handlar om programmering för unga. Boken har blivit en succé över hela världen och har översatts till över 20 olika språk. 

Snabbt blev den populär även i klassrummen. Många lärare började skapa lektionsmaterial utifrån den rödhåriga flickan Ruby som tar upp grunderna i programmeringen och datalogiskt tänkande.

När Skolvärlden träffar Linda Liukas talar hon entusiastiskt om programmeringens roll i skolan och säger att det är bra att skolan hänger med i tiden och erbjuder programmering i skolan.

– En stor del av vårt samhälle drivs framåt av programvaror. Det är otroligt viktigt att lära sig om detta. Ett av de bästa sätten att demokratisera den här typen av färdigheter är att öva på det redan i skolan, säger hon och fortsätter:

– Det betyder inte att alla ska bli programmerare. Men vi befinner oss i en värld där problemen omkring oss är kopplade till teknik och datorer. Det är viktigt att visa att programmering kan vara ett sätt att uttrycka sig. 

Linda Liukas berättar att hon har träffat väldigt många lärare när hon rest runt i världen som är panikslagna inför in-förandet av programmering. 

– Men det finns inget rätt och enkelt sätt att införa det på. Över hela världen funderar man just nu på hur man kan göra det på bästa sätt just där man bor. Man måste testa sig fram, vi lär oss fortfarande i Finland till och med. Det får man inte glömma.

Det har fått lärare som känt stor oro att faktiskt se fram emot programmeringslektionerna

Arbetet med programmeringen ska nu tas vidare till att utbilda och inspirera fler lärare. Tillsammans deltar Ulrihca, Cecilia och Linda i projektet ”Opusplace”, en plattform som erbjuder digitala fortbildningar för lärare av lärare. 

Skolvärlden var med i studion under en filminspelning där både Linda Luikas och Ulrihca Malmberg snart skulle ställa sig framför kameran för att producera fortbildningsinnehåll till projektet. 

– Det här är första gången som jag läser högt i min bok på svenska. Det känns lite konstigt, säger Linda Luikas och skrattar. 

Ulrihca Malmberg har utvecklat och leder, tillsammans med Cecilia Christiansen, fortbildningen ”Datalogiskt tänkande och programmering” som är baserad på deras erfarenheter och kunskaper i ämnet och hur undervisning från förskoleklass till åk 9 kan anpassas för att möta Skolverkets nyligen introducerade lärande-mål och förmågor.

– Jag tror väldigt mycket på det här och vi har redan prövat det på vår skola med goda resultat. Det har fått lärare som känt stor oro att faktiskt se fram emot programmeringslektionerna. Efter att ha gjort det här så känns det inte som ett omöjligt uppdrag längre. Sedan när andra började bli intresserade av vår utbildning, då kände vi att vi är på rätt väg. Kursen är väldigt omfattande, det finns en röd tråd från förskoleklass till nian, genom alla nivåer, säger Ulrihca Malmberg.

Just nu jobbar vi på att ordna fler konferenser även nästa år.

Johnny Häger på Skolverket tror att lärarna kommer klara detta. Men han känner att det krävs mer av insatser för att lugna och stärka lärarkåren i läroplansförändringen. Han hoppas att Skolverket fortsätter och ökar sin satsning på kompetensutveckling i digitalisering och programmering.

 – Speciellt eftersom intresset har varit så enormt stort. Just nu jobbar vi på att ordna fler konferenser även nästa år. Det är redan bestämt att det blir fem konferenser till under hösten. Vi märker att det behövs mer insatser för att konkretisera och visualisera vad programmering i skolan skall innehålla, säger han. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Skolmarschen

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Annons
Annons

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Annons

Sju av tio kommuner planerar att spara på skolan under 2020

Nedskärningar

Åtta av tio kommuner har i år genomfört besparingar på skolan. Samtidigt planerar sju av tio kommuner att skära ner ytterligare på skolan under nästa år.
Det visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Annons
Annons

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Annons

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Betyg

”Bakom kritiken mot kunskapskrav finns en outtalad misstro”

Debatt

Betygsexperten Per Måhl om varför han är starkt kritisk till relativa betyg.

Kommentera

Betygsexperten: ”Så bör kunskapskraven se ut för att alla ska förstå”

Debatt

”Skolverkets betygskriterier är inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. Så här borde kunskapskraven se ut”, skriver Per Måhl.

Kommentera
Debatt

Forskarna: ”Skolverket osynliggör minoriteter i historieundervisningen”

Debatt

Svenska elever riskerar att missa viktiga kulturella lärdomar från närområdet i och med Skolverkets förslag om ny kursplan för historia, skriver forskarna Thomas Nygren och Olle Nolgård vid Uppsala universitet.

Kommentera

Per Kornhall: Fem kännetecken för en bra skola

Skolutveckling

Per Kornhall bloggar om fem framgångsfaktorer för skolor:
”Om man bestämmer sig för att göra skillnad på riktigt och inte ger upp så kommer man att till slut lyckas. Hatten av för Vårbyskolans rektor och lärare. Det är uppenbart att de vet precis vad de gör.”

Lärarutbildning

Rebecca Roth: ”Antalet lärosäten bör halveras”

Utbildning

LR Studs ordförande reagerar på stoppade lärarutbildningar.

”Bilden av Sydkoreas skola stämmer inte”

Internationellt

Sydkorea målas ofta upp som en nation med en superskola och hårt drillade elever. Enligt den sydkoreanska antroprologen Hyonkyong Kim är det en felaktig bild.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Kurs- och ämnesplaner

Sminkade kursplaner – det här duger inte, Skolverket!

Blogg

”Vi lärare har fortfarande inte något att hålla i och relatera elevernas kunskaper till när det gäller kunskapsnivåer än tidigare”, skriver Nicklas Mörk.

Nya kursplanerna: ”Man har lyssnat på lärarna”

Kurs- och ämnesplaner

Mindre detaljnivå, bättre åldersanpassning och tydligare fokus på fakta. Det är några av målen med Skolverkets förslag på nya kurs- och ämnesplaner.

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera
Debatt

Slutreplik: ”Ansvaret för arbetsmiljön ligger på huvudmannen”

Debatt

”Johanna Jaara Åstrand, om du anser att det för dina medlemmar uppstått ”en osund anmälningskultur”, varför kräver du inte av de ansvariga, att reda ut vad som gäller för våra barn och dina medlemmar?”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger i en slutreplik.

Kommentera

Replik: ”Det krävs en lagstiftning som ger lärare rätt att agera”

Replik

”Det är orimligt att lärare som bedöms ha gjort ett riktigt ingripande ändå drivs vidare av myndigheterna på grund av att den ordningsstörande eleven uppger sig kränkt”, svarar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, i en replik.

Kommentera

”Trygghet i skolan är trygga relationer”

Debatt

”I stället för att försvara sina medlemmar i Lärarförbundet mot försumliga arbetsgivare vill Johanna Jaara Åstrand lägga ytterligare ansvar på dem för tryggheten i skolan”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger.

Kommentera

”Inför ett gymnasialt basår”

Debatt

”Så skapas bättre förutsättningar att klara kurserna på gymnasiet, och elevernas chans att få högre betyg ökar”, skriver läraren Ola Alfredsson.

Kommentera
Likvärdighet

Specialpedagoger prisas för likvärdighetsarbete: ”Vi jobbar stenhårt”

Likvärdighet

Elva lärare i Kalmarsunds gymnasieförbund prisas för sitt arbete för ökad likvärdighet.

Lärarbrist – då fick eleverna gamla betyg

Lärarbrist

I lärarbristens spår har elever i Gällivare inte fått sin garanterade undervisningstid i vare sig musik eller hem- och konsumentkunskap. Det har gjort att elever inte kunnat få några nya betyg – istället har de som fick ett terminsbetyg från hösten fått det överflyttat till läsårsbetyget.

Guldäpplet

De är årets vinnare av Guldäpplet

Guldäpplet

Här är årets vinnare av Guldäpplet.
– Vi står här idag för att vi faktiskt har presterat något, säger Johan Sköld.

Svensk lärarbrist och segregation i ny EU-rapport

Rapport

EU:s utbildningskommissionär: ”Vi måste framförallt satsa på lärarna”

90-talets skolreform

”Ingen hindrade regeringen från att vända upp och ner på allt”

Blogg

Per Kornhall efter mötet med förra skolministern Beatrice Ask: ”Regeringen hade bråttom. Så bråttom att de inte hann med att utreda konsekvenser”.

Tidigare skolministern pressas om 90-talets skolreformer

Friskolereformen

Beatrice Ask genomförde den omdiskuterade friskolereformen under sin tid som skolminister. I podcasten ”Kornhall & Skogstad” pressas hon om sitt politiska agerande under 90-talet.

Skolupproret: ”Vi har snackat nog – det är dags att agera”

Debatt

”Förskolans, fritidshemmens och skolans personal får betala nedskärningarna med sin hälsa med höga sjukskrivningstal som följd. Det är dags att agera”, skriver företrädare för Fritidshems- Lärar- och Skolledarupproret.

Kommentera
Klimat

Så ska lärare få hjälp med klimatfrågan: ”Behöver jävlar anamma”

Klimatet

Nu kommer boken som hjälper lärare med vår tids mest brännande fråga.

Skolplattformar

LR vill se nationell digital plattform: "Ett enormt slöseri"

Teknik

Flera digitala skolplattformar skrotas efter kritik från lärare och föräldrar.

Lärarbrist

Ny statistik: Allt fler lärare jobbar efter 65

Lärarkåren

Antalet yrkesaktiva lärare som är 65 eller äldre ökar hela tiden och har mer än fördubblats sedan 2010, visar färska siffror.

Tioårig grundskola

Lärare om tioårig grundskola: ”Ger möjligheter”

Reform

Regeringen är överens med C och L om att införa en tioårig grundskola. 

 

”Varför kan inte läraren vara en kompis?”

Debatt

”Det behöver inte vara ett problem att lärare och elever umgås på fritiden”, skriver lärarstudenten Erik Rezazadeh. 

Kommentera

Efter fackets anmälan och besparingar – nu avgår politikerna

Kommunkrisen

Efter att ha sparkat utbildningschefen som motsatte sig tuffa skolbesparingar avgår toppolitikerna.
– En fullständig cirkus, säger LR:s Niclas Wahlgren.

Här stöttar de lärarna på nedläggningshotade skolan

Manifestation

En kommunal skola hotas av nedläggning för att ge plats åt en friskola. Då kliver föräldrarna in och protesterar.

Idrott och hälsa

Idrottslärarna efter nya timplanen: Vi jobbar mer än någonsin

Idrott och hälsa

Lärare vittnar om stora skillnader när idrott och hälsa fått mer undervisningtid. 

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons