De jobbar bort rädslan för programmering

Svensk skola står inför stora förändringar. Redan nästa höst ska regeringens stora IT-satsningar för en mer digitaliserad skola träda i kraft – med nya skrivningar i kurs-planerna och en hel läroplan som är förändrad.

Ett viktigt inslag är undervisning i programmering. Alla elever i grundskolan och gymnasiet ska ha programmering på schemat, framför allt i teknik- och matematikundervisningen.

Den stora utmaningen är att hinna utbilda landets lärare. Enligt Lärarnas Riksförbunds undersökning saknar fortfarande 8 av 10 matematiklärare på högstadiet helt kunskap i programmering.

Skolverket har under hösten anordnat en rad konferenser i programmering för lärare som undervisar i matematik eller teknik i grundskolan. Men trycket har varit enormt och samtliga konferenser över hela landet blev snabbt fullbokade.

– Många lärare blev naturligtvis oroade när IT-strategin och de nya kursplanerna i matematik och teknik presenterades, där programmering skrivits in som ett centralt innehåll. Vi fick många frågor om hur detta skulle förverkligas i klassrummet och vad för sorts programmering det handlade om, säger Johnny Häger, undervisningsråd på Skolverket.

– Jag förstår deras oro. Programmering har inte funnits med i grundutbildningen på lärarprogrammen under många år, förutom i några få fall. Så redan utbildade lärare har inte det med sig i sin utbildning och då är det ett stort steg att föra in programmering i sin undervisning.

Hur osäkra är lärarna på programmering när de kommer till er? 

– De allra flesta har inga erfarenheter alls, utan känner sig osäkra. Många uttrycker en frustration över att de inte kan men även över att deras rektorer inte tar tag det här. Lärarna har i många fall tagit initiativet till att fortbilda sig på egen hand. Programmering har slagits upp som en jättegrej och att det förändrar skolan radikalt – men så är det inte. Man ska se det som en liten del bara. En av de stora poängerna med konferensen är därför att lugna lärarna och ge goda exempel, säger han.

Några lärare har samtidigt hunnit längre än andra i förberedelserna. Nykorade Guldäpplet-vinnaren Ulrihca Malmberg är en av alla pedagoger som redan driver på utvecklingen med programmering i klassrummet. 

För drygt ett år sedan tog hon, tillsammans med före detta lärarkollegan Cecilia Christiansen, fram en egen fortutbildning för lärare på deras skola om hur man undervisar i programmering

– Vi visste att ändringarna skulle komma i läroplanen och vi förstod ganska snabbt att lärarna skulle känna stor stress över detta. Vilket inte är så konstigt, för stressad blir man ju om man ska undervisa i någonting som man inte kan någonting om, säger Ulrihca Malmberg.

Skolledningen på skolan var med och satsade på utbildningen under hela året – vilket gav resultat. 

– Vi satte oss och pratade hela sommaren om hur vi som lärare tycker att undervisningen ska se ut. Jag och Cecilia hade tydliga idéer utifrån forskning och det vi hade läst. Vi byggde upp ett undervisningspaket som ger lärarna en teoretisk grund så att de känner att de vågar gå in i klassrummet och göra det här. 

I Finland ligger man steget före med programmeringen i skolan. Där fick man ny läroplan för grundskolan under hösten 2016, där programmering skrevs in i kursplanerna för matematik och slöjd. 

För att själva bli kloka på ämnet, blickade Ulrihca Malmberg och Cecilia Christiansen mot grannlandet i öst och läste på om allt de kom över. De tog del av Linda Mannilas arbete (forskare inom datavetenskapens didaktik vid Åbo Akademi i Finland), deltog i programmeringskurser på universitet och högskolor och den finska lärarutbildningen – de gick på alla föredrag de kom över. 

– Vi ville ta reda på så mycket vi bara kunde, säger Ulrihca Malmberg.

Den finska barnboksförfattaren Linda Liukas har banat väg för många programmerare. 2015 gav hon ut boken ”Hello Ruby”, en bok som handlar om programmering för unga. Boken har blivit en succé över hela världen och har översatts till över 20 olika språk. 

Snabbt blev den populär även i klassrummen. Många lärare började skapa lektionsmaterial utifrån den rödhåriga flickan Ruby som tar upp grunderna i programmeringen och datalogiskt tänkande.

När Skolvärlden träffar Linda Liukas talar hon entusiastiskt om programmeringens roll i skolan och säger att det är bra att skolan hänger med i tiden och erbjuder programmering i skolan.

– En stor del av vårt samhälle drivs framåt av programvaror. Det är otroligt viktigt att lära sig om detta. Ett av de bästa sätten att demokratisera den här typen av färdigheter är att öva på det redan i skolan, säger hon och fortsätter:

– Det betyder inte att alla ska bli programmerare. Men vi befinner oss i en värld där problemen omkring oss är kopplade till teknik och datorer. Det är viktigt att visa att programmering kan vara ett sätt att uttrycka sig. 

Linda Liukas berättar att hon har träffat väldigt många lärare när hon rest runt i världen som är panikslagna inför in-förandet av programmering. 

– Men det finns inget rätt och enkelt sätt att införa det på. Över hela världen funderar man just nu på hur man kan göra det på bästa sätt just där man bor. Man måste testa sig fram, vi lär oss fortfarande i Finland till och med. Det får man inte glömma.

Det har fått lärare som känt stor oro att faktiskt se fram emot programmeringslektionerna

Arbetet med programmeringen ska nu tas vidare till att utbilda och inspirera fler lärare. Tillsammans deltar Ulrihca, Cecilia och Linda i projektet ”Opusplace”, en plattform som erbjuder digitala fortbildningar för lärare av lärare. 

Skolvärlden var med i studion under en filminspelning där både Linda Luikas och Ulrihca Malmberg snart skulle ställa sig framför kameran för att producera fortbildningsinnehåll till projektet. 

– Det här är första gången som jag läser högt i min bok på svenska. Det känns lite konstigt, säger Linda Luikas och skrattar. 

Ulrihca Malmberg har utvecklat och leder, tillsammans med Cecilia Christiansen, fortbildningen ”Datalogiskt tänkande och programmering” som är baserad på deras erfarenheter och kunskaper i ämnet och hur undervisning från förskoleklass till åk 9 kan anpassas för att möta Skolverkets nyligen introducerade lärande-mål och förmågor.

– Jag tror väldigt mycket på det här och vi har redan prövat det på vår skola med goda resultat. Det har fått lärare som känt stor oro att faktiskt se fram emot programmeringslektionerna. Efter att ha gjort det här så känns det inte som ett omöjligt uppdrag längre. Sedan när andra började bli intresserade av vår utbildning, då kände vi att vi är på rätt väg. Kursen är väldigt omfattande, det finns en röd tråd från förskoleklass till nian, genom alla nivåer, säger Ulrihca Malmberg.

Just nu jobbar vi på att ordna fler konferenser även nästa år.

Johnny Häger på Skolverket tror att lärarna kommer klara detta. Men han känner att det krävs mer av insatser för att lugna och stärka lärarkåren i läroplansförändringen. Han hoppas att Skolverket fortsätter och ökar sin satsning på kompetensutveckling i digitalisering och programmering.

 – Speciellt eftersom intresset har varit så enormt stort. Just nu jobbar vi på att ordna fler konferenser även nästa år. Det är redan bestämt att det blir fem konferenser till under hösten. Vi märker att det behövs mer insatser för att konkretisera och visualisera vad programmering i skolan skall innehålla, säger han.