sofie_nilsson_digitalt

Sofie Nilsson är högstadie lärare på Vålbergsskolan i Karlstad.

Digitalt

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

Projektet i korthet

I forskningsprojektet ”Det digitala lärandets möjligheter” vid Örebro universitet har Matilda Wiklund, forskare i pedagogik, och Åke Grönlund, professor i informatik, identifierat tre potentiella fallgropar med digitaliseringen.

1) Ledarskapet är avgörande och måste fungera.
2) Skolorna får inte överskatta elevernas digitala kompetens.
3) Målen måste förklaras och vara möjliga att tillämpa i vardagen.

I projektet ingår fem högstadieskolor, 80 lärare och 380 elever. Det har pågått i 2 år och har 1 år kvar. De fem skolorna har fått förutsättningar för att digitaliseras fullt ut, med stöd från Samsung, Gleerups och Atea. Syftet är att ta reda på vilka möjligheter och fallgropar som finns och hur vi kan undvika att implementeringen av den nationella IT-strategin fastnar i samma fällor.

Vålbergsskolan i Karlstad är en av fem högstadieskolor som deltar i ett forskningsprojekt som vill ta reda på vilka möjligheter och utmaningar som finns med digitaliseringen av skolan om behovet av teknik, digitala läromedel och kompetensutveckling för lärarna tillgodoses. Forskningen presenterades på ett seminarium i Almedalen.

Sofie Nilsson är lärare i SO och engelska för klass 7 till 9 på Vålbergsskolan. Projektet har pågått i två av sina tre år, och hon har lärt sig två saker: En digitalisering av undervisningen innebär mycket hårt arbete, men också stora belöningar för både lärare och elever.

– Det första året jobbade jag extremt mycket. Det är en stor förändring, jag behövde verkligen sätta mig in i ett nytt sätt att tänka. Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det så har man vunnit mycket. Sen är den där tröskeln olika hög förstås. Jag tyckte att det var väldigt roligt att kliva över och då blir ju arbetet inte så betungande att göra, säger hon.

Karlstad kommun har köpt en in måltjänst som Vålbergsskolan använder, elever och lärare har försetts med varsin surfplatta med tillhörande tangentbord och digitala läromedel, och i klassrummen finns interaktiva whiteboards. Sofie Nilsson tycker att det var krävande i början att se till att eleverna lär sig mycket och når sina kunskapsmål, med hjälp av digitala verktyg som de inte behärskar sedan tidigare.

– Man måste liksom lära dem på två plan samtidigt. De här två komponenterna sammansvetsas till en helhet och kompletterar varandra, säger hon.

En av de fällor som forskaren Matilda Wiklund, lektor i pedagogik vid Örebro universitet, pekar ut i studien som följer de fem skolorna är just en övertro på elevernas digitala kompetens, något som Sofie Nilsson bekräftar.

– Att förlita sig på elevernas förmåga att förstå digital teknik och luta sig tillbaka fungerar inte. I en digital lärmiljö och i ett digitalt klassrums krävs det hårt arbete. Så är det. Det löser inte en massa saker av sig självt, man måste vara med och leda hela tiden, både den digitala utvecklingen och kunskapsutvecklingen, säger hon.

En annan fälla är enligt studien att ledarskapet inte fortsätter att engagera sig och entusiasmera personalen över tid. Amelie Wahlström är rektor på Vålbersskolan, och hon trycker på vikten av att hon som rektor – utöver att ge tid till lärarnas kompetensutveckling och kollegiala lärande – är med och leder långsiktigt.

– Alla är entusiastiska i inledningen av ett nytt projekt. Det första man måste göra som rektor är att sätta ett tydligt mål, och sedan driva på och se till att alla fortsätter hela vägen, säger hon.

Det anknyter till den tredje fällan som Matilda Wiklund identifierat i sin forskning: Otydliga mål och visioner för digitaliseringen.

– Nationella mål tenderar att vara väldigt fokuserade på kunskapsmål, men skolan gör så mycket mer där digitaliseringen hjälper till, säger hon.

Läraren Sofie Nilsson lägger till en mer vardaglig betraktelse av problem som följer med en digitalisering:

– Det är jobbigt när tekniken strular – och det gör den ju. Det är trist när nätverket ligger nere. Men det gör det ju på alla jobb, det är ingen skillnad i ett klassrum. Det kan vara problematiskt att behöva lösa saker ganska snabbt om du har planerat en jättebra lektion och så har du inget nätverk. Du kan inte slappna av, och det är klart att det kan skapa stress.

Hon delar dock den uppfattning som omfamnas både av hennes rektor och av Matilda Wiklund: Digitaliseringen av skolmiljön och klassrummen ska genomföras, det är ingen diskussion. Det handlar bara om att göra det på ett väl genomtänkt och strukturerat vis.

digitalisering_amelie_wahlstrom

Amelie Wahlström är rektor på Vålbergsskolan i Karlstad.

| Foto: Jonas Fond
digitalisering_matilda_wiklund

Matilda Wiklund är pedagogikforskare vid Örebro universitet.

| Foto: Jonas Fond
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm