lina_lindstrom_cicero

Lina Lindström och Cicero – en flitigt omskriven man.

Historia

Mångkultur ska lyfta historieämnet

Svenska historielektioner präglas av nationalstater och män. Ett nytt projekt vid Karlstad universitet ska ta fram material som vidgar perspektiven.
– Skola, universitet och förlag måste samverka kring det här, säger historieläraren Lina Lindström.

Att sluta använda nationen som utgångspunkt för historia öppnar för bättre förståelse av hur dagens samhälle utvecklats genom möten mellan olika kulturer. Det är utgångspunkten för ett nytt treårigt projekt vid Karlstad universitet där forskare, historiker och lärare gemensamt ska arbeta fram digitalt undervisningsmaterial för historia i mellanstadiet.

– I projektet kommer vi att jobba med att exemplifiera hur föremål kan användas för att väcka intresse hos eleverna och hur frågor om migration och kulturmöten kan öppna nya perspektiv i lärandet, säger Kenneth Nordgren, projektledare och forskare i historia vid Karlstads universitet.

Ett exempel på ett sådant föremål är ett vikingasmycke från Birka, tillverkat av mynt, pärlor och andra värdesaker från olika delar av världen. Det ansågs vara ”otypiskt” för vikingarna när det hittades och lades därför i magasin. Men i själva verket är det ett av flera fynd på Birka som visar på kontakter med andra kulturer och hur de kulturerna i sin tur utvecklats och förändras i mötet med varandra.

– Det här exemplet visar att mångkultur är en del av historien.  Vi kommer också att undersöka hur föremålen kan användas av nyanlända elever som komplement till texter för att bidra till ett intellektuellt stimulerande lärande trots språksvårigheter, säger Kenneth Nordgren.

Lina Lindström är lärare i svenska och historia på Midgårdsskolan i Umeå, och bloggar på Skolvärlden.se om kvinnor i historien. Hon håller med om att det behövs fler perspektiv i historieskrivningen, men framhåller samtidigt att det kan vara svårt att lyckas.

– Det är klart att det behövs fler perspektiv. Vi är dessutom styrda av styrdokumenten att ha det. Men det är också komplext. Vilka perspektiv är det vi ska ta upp? Man kan alltid tänka att ”vi ska ha det här och det här”, men vi måste göra ett urval, säger hon.

Bristen på kvinnor i historiska läromedel har kritiserats flera gånger av såväl historiker som Dick Harrison som utbildningsminister Gustav Fridolin och flera medier. Lina Lindström upplever att det finns ett intresse från förlagen att bättra sig, men det går långsamt.

– Det finns en norm inom historieskrivning som speglas i läromedlen. Det är ett problem. Historieskrivning är en så cementerad tradition, det är nästan som att samhället faller om vi inte fortsätter ta upp samma saker. Men förlagen har till uppgift att producera läromedel som vi kan sätta i händerna på eleverna. Vi lärare hinner inte bedriva egen forskning, säger hon.

Hon tycker också att det finns utrymme för självkritik i lärarkåren.

– Förlagen är beroende av sin målgrupp, alltså vi lärare. Vi kanske kan bli mycket bättre. Det finns mycket forskning kring kvinnohistoria, men det gäller att få in det som en naturlig del av den historiedidaktiska undervisningen på lärarutbildningen, säger hon.

Projektet ”Det gemensamma rummet” vid Karlstad universitet ska mynna ut i ett digitalt undervisningsmaterial som kommer att finnas tillgängligt på Stockholms historiska museums webbplats.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm