Annons
Regeringens fastställelse av nya kursplaner för grundskolan fullföljdes inte enligt professor Hans Albin Larsson. Foto: Shutterstock

”Kunskap och bildning – nej tyvärr!”

Publicerad 17 september 2020

Debatt ”Fokus på kunskap och bildning är en god ambition men tyvärr, den fullföljdes inte. Nu får vi väl dras med dessa kursplaner i tio år”, skriver professor Hans Albin Larsson.

”Fokus på kunskap och bildning” var rubriken när regeringen 13 augusti detta år höll presskonferens om nya kursplaner för grundskolan. De nya planerna har utarbetats av Skolverket och hos regeringen endast genomgått ”mindre och främst språkliga justeringar”. Någon debatt har därefter inte förts, kanske för att mediernas intresse fångats av annat?

Hösten 2019 var det annorlunda. Då blev det känt att Skolverket i sin iver att rensa i och strömlinjeforma kursplanerna strukit vissa för kulturarvet viktiga symbolinslag, däribland Antiken, Bibeln, och nationalsången. Än mer väsentligt var emellertid att Skolverket i ämnena Historia och Geografi skalade bort vissa grundbultar i förutsättningen för att kunna förstå sammanhang.

I Geografi gäller det baskunskaper i kart- och namngeografi, som är essentiella för förståelsen av sammanhang också i andra samhällsämnen, och i Historia gäller det de viktigaste beståndsdelarna för att kunna förstå det historiska förloppet, alltså epokerna och deras särdrag, något som också spelar en viktig roll i t.ex. litteratur- eller teknikhistoria. 

Stoffträngsel, att undervisningstiden inte rymmer så mycket innehåll, angavs som motivering för strykningarna. När Skolverket lite yrvaket uppfattade kritiken ändrade det sig i vissa avseenden. Det slutförslag som överlämnades till regeringen strax före jul 2019 hade därför färre brister än utkastet från september. Bibeln, Antiken, nationalsången och inblickar i den nordiska vistraditionen återinfördes i kursplanetexterna men ett antal bildningsfientliga  förändringar bibehölls och de har nu dessvärre fastställts av regeringen.

I Geografi innebär detta att eleverna inte ska behöva lära sig ”namn och läge” på några bestämda geografiska objekt, såsom länder, vatten, berg, orter etc. I mellanstadiet ska det lokalt göras ett urval och i högstadiet stryks namngeografin helt utom då namn och läge anses ”relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor”. Det ska således vara fritt för tolkning.

I Historia har med hänvisning till brist på undervisningstid mycket av historien före år 1900 rensats bort. Det reser emellertid höga krav på att tidigare epoker ges en välavvägd, tydlig och begriplig beskrivning. Detta saknas i princip i den nya kursplanen. Antiken finns kvar men alla andra epoker saknas. Däremot är begreppet ”historiebruk”, tidigare benämnt ”användandet av historia”, mycket rikligt representerat men i diffusare form än tidigare.

Så synd, när det hade varit enkelt att göra rätt.

Satser som ”Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser” har för perioden 1500-1900 ersatts med: ”Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.”

Den vardagligt lättillgängliga historien har skjutits åt sidan för resonemang om aktivt användande av historien för olika syften kallade ”historiebruk”. Existensen av historiskt framvuxna fenomen såsom kultur, språk, namn, byggnader, folkliga traditioner etc. är dock inte självklart ”historiebruk”. Kursplanen från 2011 är i dessa avseenden både tydligare och mer logisk. Som helhet har antalet punkter som framhåller ”historiebruk” blivit många i den nya kursplanen, en per tidsperiod, samtidigt som antalet punkter som handlar om den historiska händelseutvecklingen minskats kraftigt.

Det sker således inte enbart en nedskärning av innehållet utan också en innehållsförskjutning, från den historiska händelseutvecklingen, realhistoria, till hur man kan betrakta historia. Det senare är en betydligt mer avancerad problematik, svår att hantera för den som har svaga faktakunskaper. En ytterligare egendomlighet som har förts in i den nya kursplanen är punkten: ”Europeisk kolonisation och slavhandel” och dess konsekvenser. Som de flesta vet var varken kolonisationen eller slavhandeln renodlade europeiska fenomen. Varför vill regeringen få eleverna att tro det?

I skuggan av Coronavirusets effekter och andra brännande samhällsfrågor gick förändringen av grundskolans kursplaner under radarn och debatten om dem har denna gång helt uteblivit. Regeringen har gjorts uppmärksam på att hela reformen är bakvänd, eftersom kursplanernas innehåll anpassats till en förlegad timplan, som när det gäller Historia är närmast anorektisk. Den självklara ordningen borde ha varit: först uppdatering av timplanen, sedan nya kursplaner.

Regeringen har gjort tvärtom och nu fastställt delvis ogenomtänkta kursplaner samtidigt som Skolverket fått i uppdrag att se över timplanerna för redovisning våren 2021. Ska sedan kursplanerna uppdateras till en ny timplan eller vad? ”Fokus på kunskap och bildning” är en god ambition men tyvärr, den fullföljdes inte. Nu får vi väl dras med dessa kursplaner i tio år. Historielösheten får fortsätta och det kommer även i fortsättningen vara norm att inte känna till exempelvis vare sig Sveriges, grannländernas eller Europas elementära geografi. Så synd, när det hade varit enkelt att göra rätt.

Hans Albin Larsson, Professor em. i historia och utbildningsvetenskap

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

Annons
skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Annons
Annons
Annons
Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Efter inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons