Annons
”Är det något som är en bristvara i den digitala världen så är det förmågan att hålla fokus”, säger Joakim Sveland.

”Ska vi tala om ungas läs- och skrivförmåga måste vi tala om internet”

Publicerad 23 september 2020

Relaterat

Debatt: ”Allt fler vittnar om att dagens unga läser och skriver för dåligt. Hur hamnade vi här? Ska vi tala om ungas läs- och skrivförmåga måste vi tala om internet”, skriver läraren Joakim Sveland.

De ungas användande av internet är numera så omfattande att Statens Medieråd slutat nyttja begreppet högkonsument. “Medieanvändning som för bara några år sedan var anmärkningsvärd har blivit det nya normala.” Bland 17–18 åringar ligger det någonstans kring 4–6 timmar om dagen. På fritiden. Den tiden måste tas från någonting. Bland annat från läsning.

Det dagliga fritidsläsandet av tidningar och böcker bland svenska 18-åringar har sjunkit med nära 60 procent mellan 2012 till 2018. Bland unga mellan 16–25 är läsning den fritidsaktivitet som minskat allra mest.

Det här får konsekvenser. Nöjesläsning ger dig inte bara ett ökat ordförråd, bättre läsförståelse, förbättrar ditt skrivande och ökar din allmänbildning – för att nämna några av de egenskaper roliga och intressanta böcker förbättrar. Nöjesläsningen är även en övning i en av de viktigaste metoderna för att minnas, tänka, reflektera och analysera: koncentration.

Och är det något som är en bristvara i den digitala världen så är det förmågan att hålla fokus. Det rastlösa multitaskandet är internets normaltillstånd. 

Det här påverkar och förändrar vårt sätt att läsa. Den digitala världen är fylld med så mycket information och så många distraktioner att vi ökar läshastigheten och förenklar det vi läser. Kortfattat: vi skumläser. 

Övar vi på att läsa snabbt och slarvigt kommer vårt sätt att läsa också bli snabbt och slarvigt. Både i och utanför den digitala världen. Då inte bara minns och förstår vi texterna sämre. Ju mer vi använder våra digitala verktyg för det snabba och ytliga, desto svårare får vi att ägna oss åt det som läsning av långa texter kräver - långsamhet, reflektion och koncentration. 

Vi skriver dessutom som vi läser. Forskaren Marie Nordmark beskriver i sin avhandling ett klassrum så fyllt av distraktioner från klasskamrater och sociala medier att det skapat ett skrivande där tänkandet endast kan ske i ett flödande nu. Eleverna har inte koncentration nog att förbereda och bearbeta texterna.

Den här skrivprocessen tar eleverna med sig till både högre studier och till arbetsliv. I UR:s omdebatterade dokumentär Skrivglappet vittnar lärare på Universitet och chefer inom näringslivet att ungas bristande skrivförmåga inte motsvarar kraven och förväntningarna.

The medium är trots allt the message.

Internet har en enorm potential. Men om mediet får oss att läsa och skriva för snabbt finns en risk att vårt tänkande präglas av yta snarare än djup; att vi inte kommer öva upp förmågan att formulera tankar som sträcker sig längre än några rader. Det här är i förlängningen inte bara ett hot mot skrivandet och läsandet, utan mot det demokratiska samtalet i stort. 

I höstbudgeten lanseras ett så kallat Läspaket om 200 miljoner årligen för att stärka framförallt ungas läsning. Men vill vi ha effekt på de olika satsningarna måste vi inse att den digitalisering av skolan som kommunerna årligen satsar miljarder på är en del av problemet. 

För hur kommer det sig att digitaliseringen och internet – världens genom tiderna mest kraftfulla verktyg för att förmedla och skapa information – inte förbättrar resultaten i skolan?

Det handlar inte om en förtappad ungdom. Det handlar om att den genomdigitaliserade generationen lärt sig läsa och skriva i enlighet med internets princip: snabbt och impulsivt, snarare än långsamt och reflekterande. The medium är trots allt the message. 

Grundskolan och gymnasieskolan ska numera verka för att eleverna ska bli digitalt kompetenta. Att de ska vara “förtrogna med digitala verktyg och tjänster samt ha förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv.” 

Det är dags att inse att digital kompetens inte innebär att fylla klassrummen med så många uppkopplade skärmar som möjligt. 

För att bli digitalt kompetent krävs en förståelse för den digitala världen och att den skiljer sig från den fysiska värld våra skolor traditionellt bygger på. 

Om vi ignorerar detta riskerar vi att etablera en kunskapssyn baserad på det snabba och ytliga, snarare än på det långsamma och reflekterande. 

Och är det någon kompetens som vi behöver för att kunna navigera mot framtiden så är det förmågan att tänka djupt.

Joakim Sveland, yrkesverksam lärare samt en av grundarna av Informationspedagogerna

Källor i urval:

  • Holsanova, Jana. (2010). Myter och sanningar och läsning. Stockholm: Språkrådet.
  • Internetstiftelsen. (2019). Svenskarna och internet 2019. Rapport/Internetstiftelsen.
  • Nordmark, Marie. (2014). Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidiaktisk studie av skrivprocessen. Örebro Universitet. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1151399/FULLTEXT01.pdf
  • Statens Medieråd. (2019). Ungar och medier 2019. Rapport/Statens Medieråd.
  • Skriv glappet - om ungas bristande skrivförmåga. (2020). UR. 
  • Utbildningsutskottet. 2016. Digitaliseringen av skolan - dess påverkan på likvärdighet, kvalitet och resultat i utbildningen. Riksdagstryckeriet: Stockholm.
  • Wolf, Maryanne. (2018). Reader, Come Home: The Reading Brain in a Digital World. New York: Harper Collins.

Under hösten 2020 släpper han och Elias Granath boken ”Drömmen om det digitala – Skolan, digitaliseringen och ett förändrat lärande” på NA Förlag.

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Annons
Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Annons
Annons
Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Annons

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

BETYG OCH BEDÖMNING

Efter inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons