”Debatten kring läromedel präglas av okunnighet”

När nu debatten kring läromedel äntligen infunnit sig präglas den till en inte obetydlig del av okunnighet och avsaknad av fördjupad reflektion. Debattörerna tenderar i hög grad att förenkla en komplex fråga.

Priser, pedagogik och kvalitet

Praktiskt taget samtliga aktuella debattinlägg pläderar för en och samma sak: Mer läromedel behövs i skolans undervisning!

Ja visst, det är helt rätt, men viktiga frågor kring läromedlens kvalitet och pedagogik, förlagens prissättning samt kommunernas rutiner för upphandling lyser med sin frånvaro.

Skolan är i stort behov av mer läromedel, men det ska tillgodoses på rimliga villkor såväl ekonomiskt som pedagogiskt. Inledningsvis bör samtliga gamla och inaktuella läroböcker rensas ut ur förråden och makuleras.

Lite förenklat kan vi konstatera att om målet gällande fullgod och likvärdig tillgång till kvalitetssäkrade, adekvata och aktuella läromedel för samtliga elever i den svenska skolan ska uppnås så måste skolornas inköp av läromedel – i volym räknat – åtminstone fördubblas jämfört med de inköp som görs respektive planeras att göras inför det stundande läsåret 2021/2022.

LÄS MER – MIKAEL BRUÉR: ”ATT SKOLAN SAKNAR LÄROMEDEL ÄR ETT DEMOKRATISKT HAVERI”

Skulle skolornas inköp av läromedel fördubblas utan att läromedelsföretagen sänker priserna så skulle enorma övervinster uppstå i dessa bolag. Läromedelsbranschens företag skulle per omgående placera sig i toppskiktet bland de mest lönsamma i Sverige. Detta utan att tillföra marknaden något som helst mervärde.

Dessutom skulle många lärare ändå avstå från att använda de inköpta läromedlen eftersom lärarna inte vill bli styrda i sin yrkesutövning. De vill på egen hand avgöra vilken pedagogik som ska praktiseras i undervisningen.

Gratisläromedel

Företrädare för läromedelsbranschen ondgör sig över att reklamfinansierade (gratis) läromedel ofta är partsinlagor och därför inte bör få förekomma i skolans undervisning. I denna kritik instämmer nog de flesta. Det framstår som självklart att skolans läromedel så långt det är möjligt ska var objektiva.

Merparten av förefintliga reklamfinansierade läromedel är emellertid inte partsinlagor. Oftast handlar det istället om enskilda personers egenkonstruerade läromedel i form av digitala produkter som fritt kan tillhandahållas på annonsfinansierade sajter. Dessa gratisläromedel är inte sällan behäftade med såväl faktafel som undermåligt språk.

Läromedelsgranskning

Tusentals elever i svensk skola arbetar dagligen med urusla gratisläromedel i undervisningen. Felaktiga uppgifter om sakförhållanden inpräntas och dåligt språk accepteras och framstår i värsta fall som föredömligt. Ingen som helst granskning av reklamfinansierade gratisläromedel förekommer i vårt land.

De av läromedelsföretagen producerade läromedlen är vanligen författade av behöriga, skickliga och erfarna lärare samt både fakta- och språkgranskade av kompetenta förlagsredaktörer och externa ämnesexperter.

Läromedelsutredningens goda ambitioner

Den pågående statliga läromedelsutredningen förväntas presentera sitt betänkande omkring mitten av augusti. Det framstår som tämligen klart att utredningen kommer att lämna förslag till åtgärder som syftar till att tillmötesgå Sveriges lärares och elevers rättmätiga krav på fullgod och likvärdig tillgång till adekvata läromedel i alla skolans berörda ämnen.

Omställningen från en läromedelsfattig skola till en skola med riklig tillgång till läromedel kan påskyndas avsevärt om Läromedelsföretagen offentligt tar ställning i de här ovan väckta frågorna om prissättning, pedagogik och kvalitet.

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.