Högt och lågt

Delad bild i mindre kommuner

I Färgelanda har lärarna ett lönegolv på 30 000 kronor i månaden. I Dorotea tjänar lärarna sämst i Sverige.
Så här är löneläget i några av Sveriges mindre kommuner.

I Färgelanda kommun ska ingen legitimerad lärare tjäna under 30 000 kronor.

– Vi måste göra något för att kunna rekrytera lärare och behålla de vi redan har, säger kommunstyrelsens ordförande Ulla Börjesson (S).

Färgelanda i Västergötland är med sina 6 500 invånare en av Sveriges mindre kommuner.

Före satsningen på ett höjt lönegolv för legitimerade lärare låg kommunen på plats 61 i LR:s medellönerankning.

– Alla kommuner har stora problem med att rekrytera behöriga lärare. Men för en landsbygdskommun kan det vara extra svårt. Det innebär att vi måste vara extra attraktiva både när det gäller lön och annat, säger Ulla Börjesson.

– Vi finns dessutom i en region där det är ganska enkelt att pendla. Vi har till exempel två mil till Uddevalla, tre till Vänersborg och fyra till Trollhättan.

Enligt Ulla Börjesson är det cirka 30 av kommunens lärare som före lönejusteringen tjänade under 30 000 kronor. En del av dem har arbetat länge i kommunen och blivit förbipasserade av nya lärare som gått in på en högre ingångslön.

– För några av dem handlar det om en löneökning på upp mot 3 000 kronor i månaden, säger Ulla Börjesson.

– Till det ska läggas en löneökning på fyra procent som fördelas på kollektivet. Vår ambition är att vi ska fortsätta att satsa på lärarna. Det här handlar om våra barns framtid.

”Det är svårt att göra lönekarriär i Dorotea”

Lärarna i Dorotea i Västerbotten tillhör de sämst betalda i Sverige.

– En bidragande orsak kan vara att det ännu inte inrättats någon karriärtjänst här, säger Ingemar Wincent som är ord-förande för LR i Dorotea.

Bara en handfull kommuner i Sverige betalar sina lärare sämre än Dorotea, enligt en rapport från LR. Det är dessutom svårt för Doroteas kommunala lärare att göra lönekarriär.

– I förhållande till övriga länet och Sverige som helhet är det tydligt att lönenivåerna här har släpat efter. Inför lönerevisionen 2015 jämförde jag lärarlönerna i Dorotea med lärarlönerna i grannkommunerna och övriga länet. Det skilde i snitt cirka 500 kronor mellan LR-lärarna i Dorotea och i grannkommunerna. Jämfört med snittet för Västerbottens län skilde det cirka 800 kronor. I dag ser det dock något bättre ut, säger Ingemar Wincent.

Han berättar att Dorotea kommun, precis som bland annat Färgelanda, har lagt fast ett lönegolv för tillsvidare-anställda lärare. Men inte på 30 000 kronor, utan på 24 500 kronor.

Kommunstyrelsens ordförande i Dorotea, MatsErik Westerlund (Dorotea kommunlista, DKL), säger att lärarna i Dorotea fått extra påslag utöver avtalet.

– Vi har den budget vi har, men har sagt att vi ska så ha bra löner som möjligt. Det gäller inte bara för lärarna, utan alla anställda. Vi har dessutom gjort en speciell satsning på lågstadie-lärarna.

Degerfors har tappat sitt försprång

Många kommuner satsar på att höja lärarnas löner. Men inte Degerfors.

– Vi har under de senaste åren haft en dålig löneutveckling, säger Robert Karlsson.

Han är kommunombud för LR i Degerfors och SO-lärare på Stora Vallaskolan.

Degerfors tillhör inte precis de kommuner som går i bräschen för högre lärarlöner. När det gäller medellön ligger den på plats 267 i LR:s rankning av Sveriges 290 kommuner.
– Jag är lite luttrad. Det går inte fort här och det satsas inte på lärarna,

Varför inte?

– Skälet som anges är att kommunens ekonomi inte tillåter sådana satsningar. Vi är en liten bruksortskommun med ansträngd ekonomi.

Är det så?

– Nja, vi har tidigare legat relativt högt jämfört med närliggande kommunerna. Men har nu tappat det försprånget i och med att grannkommunerna satsar mer. Jag tycker att oviljan att satsa på högre lärarlöner, trots att det finns ett avtal som säger att vi ska vara en prioriterad grupp, är ganska anmärkningsvärt.

Roland Halvarsson (V), kommunstyrelsens ordförande i Degerfors, säger att kommunen tidigare legat relativt  högt lönemässigt jämfört med grannkommunerna.

– Det har gjort att vi inte har höjt lika mycket som andra. Men vi kommer att prioritera lärarna lönemässigt så att vi kan fortsätta att vara konkurrenskraftiga.

Är det konkurrensen som ska öka lärarlönerna?

– Så funkar kapitalismen. Konkurrensen driver upp olika gruppers löner.

Kommentera