martin_ingvar

”Ska alla barn lära sig att läsa så behövs det tydliga mål som går att utvärdera och kursplaner som stödjer lärarna i planerandet av undervisningen”, skriver Martin Ingvar.

Debatt

”Den tidiga läsinlärningen – samhällets livlina?”

Debatt ”Lärarna är idag i en situation där målen är otydliga och vägen dit kantad av ’hjälpmedel’ som snarare stjälper än hjälper”, skriver Martin Ingvar, professor på Karolinska Institutet.

Resultaten och likvärdigheten har i flera årtionden sjunkit i den svenska grundskolan. Läsfärdigheten är grunden för att lyckas i skolan. 18 procent av de svenska eleverna blir inte ens godkända i läsförståelse i senaste Pisa trots att Sverige inte ens testat de som ligger sämst till[1]. Sveriges skolresultat är idag alltmer segregerade[2]; Skillnaderna mellan stad och land, mellan olika stadsdelar, i och emellan skolor och mellan pojkar och flickor ökar – likvärdigheten minskar och många skolor klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag.

Reformen ”Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser” syftade till att säkerställa att alla elever får rätt stöd i rätt tid i den tidiga läs- och skrivinlärningen samt matematikinlärningen. För det behövs både tydliga mål och verktyg för att avgöra om eleven är på väg att nå eller missa målen. När det gäller läsinlärningen är målen otydliga och det obligatoriska bedömningsstödet av kunskapsnivåerna tidskrävande och ger dålig ledning för åtgärder[3]

Gör om och gör rätt och låt våra lärare få både ansvar och befogenheter att göra jobbet de är utbildade till.

Målen och kursplanerna för grundskolan har nyligen reviderats av Skolverket och Regeringen ska inom kort ta ställning till förslagen till nya kursplaner i bland annat svenska. Varken dagens kursplan eller det nya förslaget är tillräckligt tydliga när det gäller den tidiga läsundervisningens prioritet, utformning och utvärdering. Läsinlärning nämns endast i 1 av de 22 punkter som listas under centralt innehåll i svenska för åk 1–3[4].  Punkten om läsinlärning är dessutom formulerad så att processen att lära sig läsa tycks vara något enkelt som nästan sker av sig självt bara man kan bokstäverna. Så enkelt är det inte! (Jämför med målen i matematik som är tydligt formulerade [5]).

Ska alla barn lära sig att läsa så behövs det tydliga mål som går att utvärdera och kursplaner som stödjer lärarna i planerandet av undervisningen. Lärarnas uppgift bör sedan bli att med alla medel se till att alla elever når målen – inte att tolka vad målen egentligen innebär. Lärarna är idag i en situation där målen är otydliga och vägen dit kantad av ”hjälpmedel” som snarare stjälper än hjälper.

Gör om och gör rätt och låt våra lärare få både ansvar och befogenheter att göra jobbet de är utbildade till. Sätt tydliga mål och förtydliga det centrala innehållet i kursplanen för svenska i åk1–3. För att nå läsförståelse krävs både färdigheter inom avkodning och språkförståelse. Lyckas vi lägga den grunden under lågstadieåren ökar inte bara chansen att alla elever lär sig läsa utan det kommer ge effekt inom både likvärdighet och integration och inte minst lägga grunden till elevernas fortsatta framgångar i skolan och livet. Med bra läsförmåga hos alla barn kan den svenska skolan kan återta sin position som den bästa och mest likvärdiga där alla elever oavsett ursprung, bostadsområde, kön eller modersmål.

Martin Ingvar, professor, Karolinska Institutet
Han medverkar i boken ”Likvärdig skola. En ödesfråga för Sverige”, som Lärarnas Riksförbund står bakom, i samarbete med Natur och Kultur.

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

* * *

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm