Annons

”Det är inte elitism att ge särskilt begåvade barn det de behöver”

Publicerad 23 augusti 2018

Relaterat

Debatt Använd inte ordet ”elitskola” för teoretisk spetsutbildning. Det handlar inte om något orättvist, onödigt eller dåligt. Det handlar om en nödvändighet för många av dessa barn, för att de ska kunna må bra i skolan, skriver Riksförbundet för särskild begåvning.

Elitskola, spetsskola, högprestationsskola, skola för särskilt begåvade... 

Är det olika namn för samma sak? Nej, det tycker inte Riksförbundet för särskild begåvning. Stora skillnader finns mellan elevers inlärningsförmågor. Otydlighet i diskussionerna kan i onödan skapa motstånd mot möjliga anpassningar. Det behövs också en förståelse för att en lösning inte passar för alla barn, med stora behov av mer stimulerande undervisning.

I söndags presenterade Liberalerna sitt nya skolpolitiska program. Under presskonferensen menade Jan Björklund att ”det är så märkligt i Sverige att om man är duktig i musik eller idrott, då har vi särskilda klasser och särskilda skolor för de eleverna. Då räds man inte att ha elitskolor och elitklasser. Men när det gäller teoretiska ämnen, så har det varit tabu i Sverige att ha detta”. 

Liberalerna är hittills ensamma med att svart på vitt lista ”En bättre skola för särbegåvade” (särskilt begåvade) som en av punkterna i sitt program. Detta är mycket uppskattat av oss i Riksförbundet för särskild begåvning. Programmet tar upp flera åtgärder som vi har listat i vår plattform, med önskemål om nödvändiga förändringar i skolsystemet. Vår förhoppning är att övriga partier tar efter Liberalernas exempel.

Men använd inte ordet ”elitskola” för teoretisk spetsutbildning. Det handlar inte om något orättvist, onödigt eller dåligt. Det handlar om en nödvändighet för många av dessa barn, för att de ska kunna må bra i skolan.

”Elit” upplevs som positivt inom musik eller idrott, men ger negativa associationer när det används om intellektuella förmågor. ”Elitteori” är tanken att ”en skarp skiktning i styrande och styrda är o­undviklig eller önsk­värd” (Svensk Ordbok). Genom historien har styrande klasser motiverat sin särställning med att de själva skulle ha överlägsna förmågor. Men i själva verket har de flesta begåvade alltid funnits utanför den härskande eliten. De som tydligast sett de styrandes brister och orättvisor har behandlats särskilt illa. 

De särskilt begåvade barnen behöver inte elitism utan en skola som möter deras behov. Oavsett var de bor, eller vilken familj de tillhör. En tredjedel av alla elever vill ha mer utmanande uppgifter i skolan, och de särskilt begåvade behöver det mest av alla. 

Spetsklasserna är ett välkommet alternativ, som varit positivt för begåvade barn som tagit sig dit. Men högstadiet är ofta för sent. Många av de begåvade barnen har slocknat, av understimulans, redan under de första skolåren. Därmed slutar de prestera på sin nivå. Ofta mår de så dåligt utan meningsfull skola att de får svårigheter, vilket slukar resurser helt i onödan.

Riksförbundet för särskild begåvning bedömer att spetsklasser behöver kompletteras med fler alternativa sätt att gruppera och individualisera undervisningen, eftersom begåvade elever är olika varandra också och därför har olika behov. Det behövs därför en stor kompetenshöjning i skolan, så att alla vet hur man identifierar olika typer av begåvade elever och anpassar undervisningen för dem. Det skulle även behövas en uppdaterad lagstiftning, som tillåter skolor att göra urval baserat på elevers skilda förmåga till inlärning. 

Det är inte alltid begåvning syns i form av prestationer. Elevers olika behov bottnar i hur de fungerar, tänker och lär sig. De begåvade elever som inte tydligt märks genom prestationer behöver också identifieras och garanteras en passande undervisning. 

Kort sagt: Vi vill att skolan – och diskussionen – ska fokusera på behov, inte på prestation. 

Riksförbundet för särskild begåvning

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

Annons
skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Annons
Annons
Annons
Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Efter inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons