Det är dags att se över skolledares kompetens

”En ny bok om skolledare ger insikter i varför det inte går så bra för svensk skola. ”Skolledaren i fokus – kunskap, värden och verktyg” (2011, i ny och elegant upplaga 2017) är författad av en rad av Sveriges mest prominenta utbildare av skolledare”. Så inleder professor Inger Enkvist sin kolumn i Svenska Dagbladet 21 april 2018. Inger Enkvist anser att det är slående att skolledaren främst ”framstår som en administratör som ska få budget att stämma. […] Skolledaren måste dessutom dokumentera underlaget för sina beslut”.

Vidare skriver Inger Enkvist. ”Det viktiga är som ofta det som inte står. Det står inte att det är skolledarens främsta uppgift att bidra till att elevernas kunskaper växer så mycket som möjligt”.”Att vara skolledare är inte karriärväg bland andra”, skriver hon också. ”En skolledare är en av samhällets väsentliga stöttepelare och måste vara en förebild”.

Det finns anledning, mot bakgrund av Inger Enkvist kolumn, att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses.

För rektorer stadgar skollagen (2010:800) att rektor skall uppfylla vissa formella krav, om än begränsade, avseende pedagogisk insikt. Dessa krav har utvecklats av Skolinspektionen i bedömnings-PM 22014-04-02, ”Pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet – behörighetskrav för rektorer och förskolechefer”. För att leda en skolas pedagogiska verksamhet kan det tyckas vara påvert, inte minst sedan kraven på lärarbehörighet försvann på 1990 talet.

Enligt Skolverket är rektorer och biträdande rektorer, med fler som innehar tjänst i dessa befattningar, behöriga att söka ”rektorsprogrammet”, en utbildning på deltid som staten kräver. Huvudmännen tillsätter rektorer, som enligt skollagen kan utse en ställföreträdare och för enskilda ledningsuppgifter kvalificerad underställd personal. Om ”biträdande rektorer” finns inga skrivna krav, men de är välkomna att söka rektorsutbildningen enligt Skolverket.

Några rektorer anser att skollagens krav för rektorer omfattar även ”biträdande rektorer”, andra inte med motiveringen att det inte i styrande dokument finns några som helst krav för ”biträdande rektorer”, vilket har verifierats av Skolinspektionen. Lönesättningen för biträdande rektorer tycks generellt ligga på chefsplanet, d.v.s. högre än för äldre legitimerade lärare. Helt andra kriterier kan således ställas vid anställning i befattning som ”biträdande rektor”, vilket kan ge utrymme för vida tolkningar.

Lagstödet för rektorer att tillsätta biträdande rektorer med ibland begränsad kompetens torde vara att befattningshavaren anses lösa en enskild ledningsuppgift som biträdande rektor. Exempel på skolor med sex-åtta biträdande rektorer finns. Det kan finnas anledning att lokalt bedöma sin skollednings kompetens.

Kraven på skolledare, avseende såväl pedagogisk som allmän kompetens, är således begränsade eller inga. Detta skall jämföras med kraven på lärare.

En ny indelning i lärarkategorier har sett dagens ljus, lektorer, förstelärare, lärare, och förskollärare, samtidigt ställdes krav på att dessa skulle legitimera sina behörigheter – allt för att höja statusen och öka rekryteringen. Kriterierna för legitimationen var mycket detaljerade, vilket de dessvärre inte var vid införandet av förstelärarpositionen och senare lärarlyftet. Många olika metoder kom då att användas, vilket skapade en hel del irritation i lärarrummen. Generellt utpekades de ”förtjänta” lärarna ut av i många fall av skolledare med betydligt mindre omfattande kompetens.

Vilka blir då konsekvenserna? I många skolor finns biträdande rektorer med ekonomiskt och pedagogiskt ansvar vilket medför att en ”biträdande rektor”, ibland med begränsad såväl allmän, som pedagogisk kompetens, skall ansvara för pedagogisk inriktning och leda utvecklings- och lönesamtal med legitimerade lärare.

Det förutsätts således att det är legitimerade lärare som sätter elevbetyg men det finns inte motsvarande krav på skolledare, som skall bedöma och lönesätta legitimerade lärare.

Att chefer söker på nätet för att få en uppfattning av en arbetssökandes bakgrund är vanligt, vilket framgick av en undersökning publicerad i Metro den 24 april. Där framgick även att arbetssökande på nätet kontrollerade sina eventuellt kommande chefer. För legitimerade lärare finns således, inför anställning, goda motiv att informera sig om skollednings kompetens.

Pensionär, leg. SO-lärare