DEBATT

”Det här bör skolbibliotekarien kunna”

DEBATT Man kan förenklat säga att skolbibliotekariens uppgift inte är att lära ut de rätta svaren utan att lära eleverna att ställa den rätta frågan, skriver DIK:s expertgrupp för skolbibliotek i en replik.

Skolans undervisning och utbildning ska vila på vetenskaplig grund. Men den vetenskapliga grunden förändras. Det som var sant för 20 år sedan är i många fall inaktuellt eller helt fel idag. Vetenskapens sanningar är, för att knyta an till filosofen Karl Popper, ”provisoriska”.

För skolan får det här två viktiga konsekvenser. För det första lägger det ett ansvar på alla lärare att följa den vetenskapliga utvecklingen inom sina respektive ämnesområden, så att eleverna kan få ta del av det aktuella kunskapsläget och inte daterade ”sanningar”. Men det innebär också att skolan hos alla elever måste lägga grunden för ett eget självständigt och kritiskt livslångt lärande. Det är här bibliotekariekompetensen får sitt berättigande i skolan.

Det fanns en tid då den goda läraren och den faktagranskade skolboken i stort sett var enda vägen till information och kunskap. Idag har eleverna vid sidan om läraren och skolboken tillgång till oändliga informationsresurser på nätet, via sökmotorer och sociala medier. Men allt på nätet är inte guld som glimmar. Överflödet av information ställer ökade krav på elevernas kunskap om hur sökmotorer och sociala medier fungerar samt deras förmåga att söka relevant information och kunna kritiskt granska och reflektera över den. Här kan bibliotekariekompetensen stärka elevernas lärande i alla ämnen. Man kan förenklat säga att skolbibliotekariens uppgift inte är att lära ut de rätta svaren utan att lära eleverna att ställa den rätta frågan.

DIK:s expertgrupp för skolbibliotek har sedan 2010 arbetat systematiskt för att öka förståelsen av bibliotekariekompetensens betydelse i den digitala kunskapsskolan. För oss är inte det centrala vad man kallar denna kompetens utan vad den innehåller och hur den i samverkan med lärare kan stärka alla elevers lärande. Gruppen har i sitt arbete definierat skolbibliotek, utarbetat kompetenskriterier för skolbibliotekarier och också inrättat en utmärkelse, Skolbibliotek i världsklass, som ges till skolor som har en skolbiblioteksverksamhet som är ett gott exempel för andra att följa.

Hur ser skolbibliotekariekompetensen ut, eller rättare sagt, hur bör den se ut för att på bästa sätt kunna komplettera skolans övriga pedagogiska kompetensprofiler? DIK:s expertgrupp har formulerat följande profil. Skolbibliotekarien ska ha:

  • kompetens att motivera till fortsatt lärande – att lära lusten att lära,
  • didaktisk och relationell kompetens att handleda individer och grupper i individuella och kollektiva lärprocesser,
  • digital kompetens med fokus på informationssökningsprocesser ur ett användarperspektiv,
  • kunskap om metoder för förmedling och kommunikation av innehåll,
  • kompetens att matcha medier och innehåll utifrån elevers olika behov och sammanhang,
  • kompetens att överblicka aktuella och potentiella lärresurser och att organisera och göra information sökbar.

Några av dessa kompetenser tillhör alla bibliotekariers kärnkompetenser, andra är specifika för arbete i ett skolbibliotek. Vad man ska kalla en person med denna kompetensprofil är inte det viktiga. Det viktiga är alla elever får tillgång till kompetensen, så att de kan lära sig navigera i den komplexa textvärlden och i det ökande informationsflödet.

DIK:s expertgrupp för skolbibliotek:
Karin Ahlstedt
Inga Andersson
Sofia Hög
Jenny Lindmark

 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm