sanni_grahn-laasonen

Sanni Grahn-Laasonen, Finlands utbildningsminister.

Programmering

Det här kan vi lära av Finland

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

När regeringen presenterade de nya planerna i mars lovade politikerna att landets lärare skulle få tillräcklig kompetensutveckling för att klara de nya kraven. Att hålla det löftet är ett måste om skolan ska lyckas bli mer digitaliserad.

– Som alltid när det gäller ändringar i styrdokument så är den stora utmaningen att lärarna får så mycket och så bra kompetensutveckling så att de kan se till att de vackra orden i läroplaner och kursplaner blir verklighet i undervisningen, säger Anna Ekström.

Många lärare känner sig osäkra inför hösten. Bör vi vara oroliga? 

– Man vill ju alltid göra ännu mer. Men den här läroplansförändringen är noga förberedd och jämfört med hur det ibland kan vara så är det ändå inte så vansinnigt ont om tid. Det är också så att Skolverket har ett ganska brett upplagt arbete med implementeringen. 

Skolverket anordnar i dag kurser och konferenser i hela landet, men erbjuder också nationella skolutvecklingsprogram. 

– Det finns en hel del material som är bra för implementeringen och som finns tillgängligt på nätet. Dessutom tillgängligt på ett sådant sätt så att det funkar bra med att lärarna på en skola på ett kollegialt sätt sätter sig in i de här förändringarna samtidigt. Jag som har kastat en blick på det här materialet tycker, jämfört med hur det har varit tidigare, att det är väldigt anpassat för undervisningssituationen, säger Anna Ekström.

– När jag var på Skolverket så försökte vi verkligen säkerställa att Skolverkets material skulle vara så undervisningsnära och så praktiskt användbart för lärarna som möjligt. Det var en ambition som vi slet med på den tiden och det lyste igenom när jag tittade på det här materialet. 

Anna Ekström tycker att Sverige ska dra stor nytta av att vi ligger två år efter Finland i implementeringen av programmering.

– Vi ska dra lärdom av deras eventuella misstag och lära oss av det som har gått bra. Sedan ska man också komma ihåg att i Finland inför man en helt ny läroplan och det är en mycket större förändring. Jag skulle nog hävda att den finska läroplansförändringen är större än de svenska förändringarna, den innefattar fler ämnen. I Sverige har vi ett fokus på digitaliseringens möjligheter och utmaningar i alla ämnen, men i Finland görs en mycket större operation. 

Alla delar inte synsättet att det är viktigt att förstå kodning.

Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen menar att den största utmaningen med införandet av programmering i skolan har varit lärarnas kompetensbrist och osammanhängande läromaterial.

– Att lära ut programmering i skolorna har ifrågasatts i den allmänna debatten, vilket också har bidragit till utmaningarna. Alla delar inte synsättet att det är viktigt att förstå kodning i världen som den ser ut i dag, säger Sanni Grahn-Laasonen.

 Utmaningarna har tacklats genom regeringens nyckelprojekt som fokuserar på lärares kompetens och digitalisering i skolan. 

– Nytt digitalt material har utvecklats. Ett gott exempel är Koodiaapinen, eller ”Code ABC” eller ”Code Alphabet”, alla är initiativ från gräsrotsnivå, startade av lärare och utbildningsforskare. Utbildnings- och kulturdepartementet har även skjutit till pengar för vissa av projekten.

Men för att införandet ska lyckas har det även krävts investeringar i lärarfortbildningarna.

– Om lärarnas IKT-kompetens är låg, eller om lärare inte har tilltro till sin egen förmåga, så kan de uppleva kodning och programmering som svårt. Det är viktigt att stötta lärares kompetensutveckling, säger hon.  

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm