”Det här samarbetet utvecklar mig mycket”

Eleverna i naturettan försöker lösa ut en variabel ur en formel. Narit Pidokrajt, som undervisar i matematik på skolan och är en av deltagarna i Matematiklyftet, förklarar hur Fahrenheit-grader hänger ihop med Celsius-grader och skriver upp förhållandet på tavlan. ”Hur ska vi gå tillväga för att lösa ut C?”, frågar han och går med elevernas hjälp igenom uppgiften steg för steg. 

– Jag var lite tveksam till mattelyftet först, det var väldigt mycket läsning i början. Men jag insåg efter ett tag att det var bra. I gruppen lyfter vi utmaningar och hur man kan lösa dem och alla delar med sig av idéer och hur de arbetar med eleverna. Det utvecklas man jättemycket av, säger Narit Pidokrajt. 

Samtalen i gruppen brukar vara öppenhjärtiga och alla delar med sig av både bra och dåliga erfarenheter. 

– Det lyfter kanske inte eleverna på en gång, men det lyfter oss lärare jättemycket. Jag skulle säkert utvecklas ändå, men det här gör att man tvingas se svårigheterna och försöka hitta åtgärder. Jag skulle säga att vi blir mer medvetna om det vi gör och att man verkligen granskar sin egen undervisning. 

På frågan om varför svenska elever har svårt att klara matematiken drar Narit Pidokrajt en parallell till sin egen uppväxt i Thailand. 

– När jag växte upp lade jag mycket tid på att göra läxor. Matematik är ett svårt ämne, man måste träna mycket för att bli bra, men det gör man inte i lika hög grad i den svenska skolan, skulle jag säga. 

Om man inte tränar befäster man inte de rutiner och procedurer som måste sitta för att man ska kunna utveckla andra förmågor, menar han.

– De idrottselever jag har håller med, de vet att träning ger färdighet. Och jag har elever som är jätteduktiga och har ett stort intresse för matematik och de tränar många timmar utanför skolan, på egen hand. Det där hänger ihop. 

Har Matematiklyftet påverkat din egen undervisning?

– Ja, absolut. Jag har testat att göra det som mina kollegor redan testat. Och Martin Gerdin tvingar oss att testa saker, ler han. Men mycket av det vi gör
i lyftet gör jag annars också, som problemlösning och modellering. 

Som i de flesta klasser skiljer sig engagemanget för ämnet åt. En del av eleverna tar sig an uppgifterna med stort intresse medan andra måste leta stift till pennan och låna papper av en kompis innan de så småningom kommer igång. Det är en utmaning att kunna motivera alla, säger Narit Pidokrajt.

– När eleverna frågar varför de ska lära sig matematik brukar jag säga att matematik är hjärngymnastik. Alla kanske inte kommer använda allt vi jobbar med, men ju mer matematik man kan desto mer analytisk blir man. Och ska man läsa ekonomi eller naturvetenskap på universitetsnivå så vet jag ju att det blir mycket lättare om man kan matematik. 

Precis som de andra lärarna i Matematiklyftet har Narit Pidokrajt fått besök av Martin Gerdin på lektionerna.

– Bara man inte tar synpunkterna personligt så kan man utvecklas jättemycket. Jag ser det som ett positivt verktyg. Men det kan vara svårt att hinna med att besöka andra, det måste passa med schemat. Vår rektor gör också lektionsbesök och ger feedback men det blir inte lika specifikt som när det är en ämneskollega.