johanna_jaara_astrand_replik2

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

Replik

Replik: ”Det krävs en lagstiftning som ger lärare rätt att agera”

Replik. ”Det är orimligt att lärare som bedöms ha gjort ett riktigt ingripande ändå drivs vidare av myndigheterna på grund av att den ordningsstörande eleven uppger sig kränkt”, svarar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, i en replik.

Replik:

Nej, jag delar inte Claes Jenningers och Jiang Millingtons uppfattning att vi har en rimlig ordning för anmälningar inom skolväsendet idag. Vi ser att fall där lärare bedöms ha gjort ett riktigt ingripande ändå drivs vidare av myndigheterna på grund av att den ordningsstörande eleven uppger sig kränkt. Det är orimligt.

Anmälningarna till berörda myndigheter har ökat lavinartat. Handläggande personal på berörda myndigheter har själva ifrågasatt den rådande ordningen och pekat på att nuvarande hantering resulterat i en osund anmälningskultur. Det vittnar också lärarna i Lärarförbundets enkät om. Varannan lärare avstår från att ingripa i en ordningsstörande situation på grund av anmälningsrisken. Jag upprepar: varannan.

Men detta tar inte Jenninger och Millington någon större notis om. Istället kallar de granskningen av lärarna för ”trygghetsskapande”. Det är rent nyspråk som bagatelliserar den tyvärr befogade rädsla att begå minsta fel i hanteringen av ordningsstörande situationer som många lärare upplever idag.

Exempelvis ger skollagen lärare rätt att använda den disciplinära åtgärden utvisning ur klassrummet, men om eleven vägrar har lärare inte tydlig rätt att fysiskt ingripa för att få eleven att lämna klassrummet. En elev som beter sig störande kan blockera en hel lektion genom att vägra. Att lärare får känna sig trygga i sitt ansvar och sina befogenheter för att skapa studiero bidrar också till trygga elever.

Vi är helt eniga om vikten av ett systematiskt arbete för att bygga goda relationer.

Kravet i den debattartikel i Dagens Nyheter som Jenninger och Millington refererar till är att skollagen behöver förtydligas. Idag saknas en felmarginal i lagstiftningen som skyddar läraren, även om något i ett akut ingripande i efterhand kan ifrågasättas. Ett extremt tungt ansvar läggs på läraren att lyckas göra ett exakt korrekt ingripande. Fokus ligger såklart inte på att skuldbelägga föräldrar eller elever. Det jag och Lärarförbundet vill understryka är att lärare i dessa situationer aldrig ska behöva vara rädda för att göra fel för att bringa ordning och studiero i klassen. Så kristallklart måste det bli med regler och ansvar.

Vi är helt eniga om vikten av ett systematiskt arbete för att bygga goda relationer. Ordningsregler och kommunikationen av dessa är centrala. Och, ja, förebyggande insatser är långsiktigt det viktigaste för att åstadkomma ett bra studieklimat. Det framgår också med emfas av samtliga de inlägg som jag och Lärarförbundet gjort med anledning av den genomförda enkäten.

Men hur noga ett relationsbyggande arbete än genomförs så kommer det alltid kunna uppstå ordningsstörande situationer och när de förekommer så måste de hanteras. Därför krävs en lagstiftning som ger lärare rätt att agera. Annars kapitulerar skolan. Det går i varje fall inte Lärarförbundet med på.

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm