Lärare och politiker

S-läraren: ”Det måste löna sig att utbilda sig till lärare”

Martin Grändås

Martin Grändås är idrottslärare i Motala och kandiderar till riksdagen för Socialdemokraterna.

| Foto: Jens Bollius/Motala & Vadstena Tidning

Lönerna måste höjas för att fler ska vilja bli lärare. Det menar idrottsläraren och S-politikern Martin Grändås.
– Det är inte rimligt att man ska förlora ekonomiskt på att utbilda sig till lärare.

Till skillnad mot många av sina politikerkollegor har han ingen bakgrund i ett politiskt ungdomsförbund.

– När jag under min lärarutbildning var ute på praktik träffade jag många lärare som hade funderingar och tankar om bland annat skolan. Det var åsikter som ofta stannade i personalrummet. Jag kände att jag ville göra något mer än att bara diskutera saker och engagerade mig därför politiskt.

Vilken är den viktigaste skolfrågan?

– Resursfördelningen och vuxentätheten. Det behövs fler behöriga lärare i skolan, men också fler vuxna med annan utbildning och utvecklade elevhälsoteam.

”Lönen är en nyckelfråga”

Hur ökar man andelen behöriga lärare?

– En nyckelfråga är lönen. Det måste helt enkelt löna sig ekonomiskt att utbilda sig till lärare, vilket det inte gör i dag. Vi är illa ute om vi tror att välvilja, kall eller ett stort intresse för barn och ungdomar räcker för att människor ska vilja bli lärare.

Martin Grändås
  • Ålder: 35 år.
  • Arbete: Idrottslärare på Bråstorpskolan (F–6) i Motala. Dessutom behörig i matematik och svenska.
  • Arbetat som lärare: I fem år.
  • Politiska uppdrag: Ledamot av kommunfullmäktige i Motala och ersättare i socialnämnden. Är även nämndeman.
  • Årets val: Tredjenamn på Socialdemokraternas fullmäktigelista i Motala. Kandiderar även till riksdagen.

Hur ökar man likvärdigheten i skolan?

– En del är att ta bort de vinstdrivande skolorna. De skapar klyftor och bidrar till ett uppdelat och splittrat skolsystem. Jag tycker inte att aktiebolag ska få driva skolor. Drivkraften hos den som bedriver skolverksamhet ska vara ett ge barnen en bra utbildning. Privata aktiebolags drivkraft är att gå med vinst.

”Bör dra en gräns”

Bör man behålla de icke vinstdrivna friskolorna?

– En del av dem gör ett mycket bra jobb, men vi ska inte behöva förlita oss på privata aktörer för att kunna ge barn och ungdomar en tillräckligt bra utbildning. Det är en uppgift för staten och kommunerna. Grundprincipen bör vara att det är kommunerna som svarar för grundskolan och det i egen regi. Det gör det bland annat enklare att fördela resurser dit som de gör bäst nytta och där behoven är som störst.

Bör man ta bort betyget F?

– Jag vet inte. Det är en svår fråga, men så länge vi har betyg behöver man väl dra en gräns någonstans. Däremot anser jag att det sätts betyg alldeles för tidigt. Det räcker att börja med det i årskurs åtta. Tidiga betyg slår ut elevgrupper.

”Kan inte styra allt från Stockholm”

Bör staten ta ett större ansvar för finansieringen och styrningen av grundskolan?

– Kanske bör staten ta ett större ansvar för finansieringen om inte kommunerna klarar det, vilket de egentligen borde göra med tanke på det kommunala utjämningssystemet. Den statliga styrningen däremot, bör ligga på samma nivå som i dag. Man kan inte styra allt från Stockholm.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm