Lärares erfarenheter
Läsarkommentarer: Kunskapstappet
Annons
Forskning
”Det slår extra hårt mot matematiken”
Trenden med enskilt arbete har slagit igenom i extra hög grad på matematiklektionerna. Och det trots att de negativa konsekvenserna blir extra stora. Det menar Åse Hansson, lektor i matematikdidaktik.
– Matematik lär du dig till övervägande del i skolan. I andra ämnen har du större chans att skaffa dig kompetens och kunskaper i ditt privata liv.
Därför sjunker matematikkunskaperna
Undervisningens likvärdighet har minskat. Kvaliteten på undervisningen och stödet från läraren är i många fall sämre på socioekonomiskt mer utsatta skolor.
Större skillnader mellan skolor och mindre variation inom klasser när det gäller elevsammansättning, på grund av bostadssegregation, fria skolvalet och friskolereformen.
Ökat elevansvar genom eget arbete.
Utbildning har blivit ett privat och individualistiskt uppdrag, ej ett kollektivt.
Elevens ansvar, flexibilitet och valfrihet har betonats mer under de senaste tjugo åren.
Resultat i stället för undervisningsprocesser har betonats.
Lärare har fått fler administrativa uppgifter.
Försämrad lärarkompetens.
Källa: Åse Hansson
Åse Hansson har disputerat på en avhandling om undervisningsansvar och matematikprestationer. Hon pekar på läroplanen som kom 1994 och som tryckte på elevens ansvar för sitt eget lärande.
– Vi har haft en trend där vi har gått mot det individualistiska i stället för det kollektiva. Samtidigt har skolan blivit allt mer resultatinriktad i stället för att vara inriktad på undervisningsprocesser, och läraren har fått mer administration i stället för undervisande uppgifter.
Hon menar att det egna arbetet bidrar till att eleverna inte utvecklar begreppsförståelse.
– De utvecklar inte de viktiga förmågor som behövs för att de ska kunna använda sin kunskap i nya situationer. De lär sig färdiga procedurer som de kan klara sig med ett tag, men har inte utvecklat förmågorna och saknar förståelse, säger Åse Hansson.
I sin avhandling lyfter hon fram ytterligare tre förklarande faktorer till kunskapstappet i matematik. Det handlar om ökad differentiering till följd av skolval och bostadssegregation, minskad likvärdighet i undervisningen och en växande andel lärare utan formell lärarutbildning. Om dessa faktorer och den stora andelen eget arbete samverkar kan effekten bli stor, menar hon.
– Man ska inte lägga skulden på lärarna. Det är en kultur av resultatfixering, en brist på resurser, samt stora krav på dokumentation och att mäta resultat i stället för att undervisa som har bidragit, säger hon.
För att vända den negativa utvecklingen menar Åse Hansson att skolan måste jobba med kollektiv individualisering i elevgrupper som är samlade kring ett matematiskt tema.
– I framgångsrik matematikundervisning håller läraren aktivt i undervisningen och ger eleverna de redskap de behöver. Men läraren ska också släppa eleverna fria i intressanta och bra problemlösningsuppgifter där de får söka kunskap genom att samverka med varandra, säger Åse Hansson och fortsätter:
– Och så måste vi bort från den resultatfokusering som råder i dag. Lyft fram undervisningsprocessen, låt den stå i centrum, låt lärarna få vara professionella och jobba med det de kan, nämligen att undervisa. Då kommer barnen att lära sig också.
