Skolan i valet
Högern stoppar regeringens skolförslag: ”Valets viktigaste fråga”
Annons
Intervju
Det vill L-ledaren Johan Pehrson med skolan
”Skolpengen ska investeras i elever och lärare”
Liberalernas partiledare Johan Pehrson är jurist och mer erfaren inom rättspolitik än skolpolitik, men han ser den senare som central för hans partis möjligheter att stanna kvar i riksdagen efter valet.
Stramare tyglar för friskolorna, mindre sekretess mellan skola och polis, samt lämplighetstest på lärarutbildningarna. Det är några av de förändringar Liberalernas partiledare Johan Pehrson vill se i den svenska skolan.
Men först måste partiet överleva valet.
– Att komma över riksdagsspärren är första steget, säger han till Skolvärden.
Med fem månader kvar till riksdagsvalet fick Johan Pehrson stryka ”första vice” från sin titel och axla ansvaret som Liberalernas partiledare, då företrädaren Nyamko Sabuni hastigt meddelade sin avgång den 8 april. Då hade partiet länge legat under riksdagsgränsen på fyra procent av väljarstödet i opinionsundersökningarna.
Han var ursprungligen kandidat till partiledarposten 2019 men drog tillbaka sin kandidatur innan landsmötet. Nu sitter han slutligen i partiledarkontorets soffa på Liberalernas riksdagskansli, alla 197 centimeter av honom, mitt emot Skolvärldens utsände för ett samtal om Liberalernas skolpolitik, innan tåget går hem till Örebro.
Hans huvudsakliga uppdrag som partiledare är tydlig: Att ta partiet över riksdagsgränsen i valet den 11 september. Och han ser skolpolitiken som en väsentlig del i det arbetet.
– Skolan är en helt avgörande fråga. Den är avgörande för Sveriges framtid och då bör man prata mycket om skolans betydelse. Liberalerna har länge prioriterat skolan högt, ända sedan vi införde folkskolan för 180 år sedan, säger han.
Pehrsons och partiets politiska bakgrund
I vilken utsträckning det politiska parti som idag heter Liberalerna kan ta åt sig äran för folkskolans framväxt under 1800-talet kan möjligen diskuteras. Klart är att Johan Pehrson gärna refererar till partiets historia av engagemang i skolan, och att det engagemanget har en tydlig koppling till den liberala grundidén om personlig frihet.
– Vi har en bärande tanke om att överföringen av kunskap är det mest avgörande i människor liv. Det är förutsättningen för att så många människor som möjligt ska kunna ta del av den egenmakt som vi menar att de ska ha över sitt liv, säger han.
”
”Jag var med och demonstrerade emot kommunaliseringen av skolan”
Johan Pehrson själv har en bakgrund som jurist och har sedan han först valdes in i riksdagen 1998 jobbat mycket med rättspolitik. 2002–2006 var han ordförande i justitieutskottet.
Hur bekant är du personligen med skolpolitiken?
– Jag har försökt föra fram Liberal skolpolitik på gator och torg sedan jag kom in i Riksdagen 1998. Jag har pratat om det om 30 år faktiskt. Mitt politiska uppvaknande skedde någon gång i gymnasiet och jag var med och demonstrerade emot kommunaliseringen av skolan när jag var elevrådsordförande på Risbergska gymnasiet. Lärarna var inte glada. De kunde höra vindarna viska om vad som komma skulle, säger han.
Hans uttalade ambition är att göra det mindre attraktivt för riskkapitalbolag och personer som vill göra ”snabba klipp” att göra affärer på den svenska skolmarknaden.
– Jag har hört den kritik som finns. Jag har mött lärare som är väldigt tydliga liberaler i sitt sinne och som tycker att den rådande ordningen kan innebära att resurser inte används på rätt sätt. Då skapas inget förtroende för verksamheten och därför behöver den stramas upp, säger han.
Johan Pehrson (L) vill se en tillbakagång till ett skolsystem som liknar det före kommunaliseringen – men med friskolorna bevarade.
Ett konkret förslag på hur den åtstramningen ska se ut är i skrivande stund inte formulerat, men Johan Pehrson säger att han har ”pekat ut riktningen” för det arbete som nu görs inom partiet. Grundtanken beskriver han som att alla friskoleföretag ska åläggas att ha en ekonomisk bottenplatta, en viss mängd pengar, som måste finnas kvar inom företaget innan en eventuell vinst får lov att plockas ut.
– Banker i Sverige har regler på sig att de måste ha en viss bottenplatta, och jag tycker att samma sak borde gälla för friskolorna. Så att de klarar att överleva och inte kan gå eller sättas i konkurs om elevunderlaget hastigt sviker av olika skäl, säger han.
Men det är alltså en rent ekonomisk gräns det handlar om, inte att man måste leverera en viss kvalitet?
– Det handlar om kvalitet. Att koppla eventuellt överskott och utdelning av vinster till kvalitetskrav, att man inte får dela ut om man är undermålig. Jag tittar gärna på ytterligare någon begränsning. Tanken är ju att skolpengen ska investeras i de elever och lärare som är i skolan det året, säger Johan Pehrson.
Ordning, reda och dödligt våld
På Liberalernas webbplats kan man läsa slagordet ”Allt börjar med en bra lärare”, ett omedvetet eller medvetet lån från en tidigare lärarfacklig kampanj med samma namn. När Johan Pehrson ombeds konkretisera vilken bäring det har på partiets politik går han direkt in på frågan om studiero och stök i klassrummet.
– Det syns inte minst när vi pratar om arbetsmiljön, det vill säga ordning och reda. Rapporterna kommer ganska tätt om våld i skolan, hur utsatta lärare kan vara. Man möter till och från lärare som är rätt uppgivna, som känner att det är svårt att få ordning i klassrummet. Vi behöver förstärka förutsättningarna för att bedriva bra utbildning, säger han.
– Vi har ju haft ett antal ganska obehagliga händelser i närtid. Jag var för inte så länge sedan på Malmö Latin och träffade rektorn och pratade om deras svåra situation efter attentatet.
Dådet på Malmö Latinskola i mars där två lärare attackerades och dödades av en elev är det senaste och mest extrema i en rad uppmärksammade fall av våld riktat mot lärare de senaste åren. I flera av fallen har skolpersonal långt tidigare har gjort orosanmälningar, socialen har varit inblandad och i vissa fall även polisen. Och ändå har det gått så långt att individer tar till våld, i Malmö med dödlig utgång. Det betyder att systemet behöver förändras, menar Johan Pehrson.
– Det finns ett systemfel som heter ”sekretessregler”. Dessa måste hyvlas ner. Rejält. Jag tycker att utgångspunkten måste vara att ansvariga inom skola, socialtjänst, polis och kanske fritidsgårdar ska kunna dela information betydligt friare med varandra.
Kunde fler attacker förhindras om de kommunicerade mer fritt sinsemellan?
– Då hade man kunnat gripa in tidigare. Men sen ska det ju finnas resurser. Vi har en socialtjänstlag som skrevs på 70-talet och trädde i kraft på 80-talet. Det fanns inte datorer hemma hos folk då, där de blev radikaliserade på det sätt man kan bli idag som ensamkrigare. Att socialtjänsten kan gripa in tidigare och tydligare när unga människor begår brott eller uppvisar annat skadligt beteende är viktigt.
På väg mellan mötesrummen på Liberalernas kansli.
På torgmöte för att entusiasmera väljare.
Liberalerna under Johan Pehrson vill också införa ”sociala team” i skolorna, med särskilt fokus på elever som exempelvis stör undervisningen, minskar tryggheten eller är hemmasittare.
– Det är ofta unga killar som blir radikaliserade och rimligen mår de fruktansvärt dåligt. Kanske hade man kunnat avvärja en hel del av det här om man kunnat gripa in tidigare. Och det tror jag att de sociala teamen som vi lyfter fram skulle kunna ta tag i.
”Pehrson-effekt” i opinionen
Partiledarskiftet tycks inledningsvis ha haft en positiv effekt på väljarstödet. Fem veckor in i Johan Pehrsons partiledarskap visar flera opinionsundersökningar på en tydlig ökning, och man går om Miljöpartiet som blir riksdagens nya jumbo. I SvD/Sifos mätning klättrar partiet från 2,4 till 3,6 procent, med fyraprocentsmålet inom räckhåll.
Om det nya sättet att tala om vinstfrågan påverkar de siffrorna är svårt att sia om, men känt är att vinstuttag i skolan har lågt stöd i befolkningen. En fråga där Johan Pehrson däremot håller den redan utsatta kursen är frågan om att förstatliga skolan, vilket Liberalerna länge propagerat för.
– Man kan ju backa tillbaka till det som var innan Göran Persson genomförde kommunaliseringen. Det funkade då, och det ska funka ungefär likadant. Det som har tillkommit är ju att man har fria skolor, men att ha huvudmannaskapet på statlig nivå innebär ju att det blir mer likformighet i hela Sverige.
Men om man återgår till det men samtidigt behåller de fristående skolorna, blir det inte lite av en halvmesyr då?
– Ramverket vilar ju fortfarande på att det är staten som är huvudman och delar ut både friskolepeng och kommunal peng. Så det blir ju mer likformighet. Vi vill ju strama upp regelverket och se till att friskolorna jobbar likadant i hela landet.
”Den som tar sig an utsatta skolor ska ha mera lön”
Liberalerna vill även göra förändringar i lärarutbildningen. Färre lärosäten ska examinera lärare och den som vill in på utbildningen ska både ha högre betyg än vad som krävs idag, och passera ett lämplighetstest.
– Det ska vara tydliga krav på de som ska vara lärare. Du har en speciell roll när du kliver in i ett klassrum, en lärarroll är ju också en ledarroll. Du ska leda hela klassen mot kunskapsmålen. Vi tror att ökade krav kan på sikt gynna både lärarutbildningen och då, rimligen, alla elever som komma skall, till den svenska skolan. Det i kombination med att lärarkårens löner fortsätter den någorlunda positiva resa som vi har sett de senaste åren.
Johan Pehrson utesluter inte heller fortsatta eller förnyade satsningar på lärarlöner eller olika typer av karriärtjänster.
– Vi är inte heller blyga för att säga att den lärare med god akademisk kunskapsbas som tar sig an de svåraste utsatta skolorna ska ha mera lön, säger han.
