Nyanlända
Nivån för låg på språkintroduktion
Annons
Nyanlända elever
Dubbelt så många språkintroelever utmaning för lärarna
Antalet elever på språkintroduktionsprogrammet har nästan fördubblats jämfört med förra läsåret, visar statistik från Skolverket.
– Det är förstås en stor utmaning för skolorna, säger Mikael Olofsson på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.
Mer siffror
Nu läser 343 900 elever i gymnasieskolan.
Bland elever på nationella program i årskurs 1 läser 33 procent ett yrkesprogram.
Handels- och administrationsprogrammet ökar procentuellt mest bland yrkesprogrammen och bland de högskoleförberedande programmen är det teknikprogrammet som ökar mest.
De två största programmen är som tidigare naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammet.
Ta del av Skolverkets statistik här.
Nu ökar elevkullarna på gymnasiet igen, för första gången sedan 2008. Ökningen som motsvarar sex procent är delvis förväntad på grund av större elevkullar men den stora ökningen beror på att antalet nyanlända elever ökar. Det visar statistik från Skolverket.
Allra mest ökar introduktionsprogrammets språkintroduktion. Läsåret 2015/16 gick 13 500 elever på språkintroduktion år 1, i år handlar det om 25 700 elever och språkintroduktionsprogrammet är nu är det fjärde största programmet i gymnasieskolan.
– Det är en utmaning att på kort tid erbjuda utbildning till så många nya elever. Även om det kan vara tufft att ta emot många nyanlända är det viktigt att inte tumma på utbildningens kvalitet, säger Anna Westerholm, chef för läroplansavdelningen på Skolverket i ett pressmeddelande.
Mikael Olofsson som undervisar på språkintroduktionsprogrammet och är medarbetare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, säger till Skolvärlden att den stora ökningen är en stor utmaning för skolorna.
– Man löser det olika bra på olika skolor. Beredskapen skiljer sig åt mellan kommuner och mellan skolor, en del har lång erfarenhet att ta emot nyanlända, för andra är det nytt. En stor utmaning är bristen på behöriga lärare i svenska som andraspråk, som ju är nyckelpersoner.
Att skolans övriga lärare arbetar språk- och kunskapsutvecklande är också viktigt, säger han.
– Ämneslärarna måste in på språkintroduktion och vara en brygga över till de nationella programmen. Tanken är ju att eleverna ska fortsätta där. Man kan inte bara tänka språk, utan tänka hela gymnasieskolan och hur man planerar kompetenshöjande insatser för hela kollegiet.
Utmaningar finns även på huvudmanna- och rektorsnivå. De nyanlända eleverna är en mycket heterogen grupp, med olika studiebakgrund, säger han.
– Det handlar om att hitta formen för en organisation som kan ta emot alla och möta den enskilda elevens förutsättningar och behov.
På kort sikt får man försöka göra det bästa av situationen med de behöriga lärare som man har, säger Mikael Olofsson.
– Men det görs stora fortbildningsinsatser nu. Skolverket erbjuder utbildningar för lärare och rektorer om nyanlända elevers lärande och vi på Nationellt centrum för svenska som andraspråk håller i en satsning där vi utbildar förstelärare och andra lärare med övergripande ansvar i kommunen som i sin tur kan utbilda sina kollegor. Det löser inte den akuta situationen men vi måste jobba även långsiktigt.
Men även om utmaningarna är många är det viktigt att lyfta hur otroligt givande det är att arbeta med den här elevgruppen, säger Mikael Olofsson,
– De har jättemycket med sig och har en otrolig drivkraft som kan vara inspirerande för både elever och lärare. Jag tycker att det är viktigt att man ser dem för den resurs de faktiskt är.