Annons
Wiktoria Kasek (till höger) har hunnit lära känna fyra olika skolor under utbildningen. Här är hon på Sjöängsskolan med handledaren Cecilia von Walden. Foto: Kristina Wirén
I skolan kopplas universitetets teoretiska studier till klassrumsverkligheten. Foto: Kristina Wirén
Bild 1/2

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Publicerad 16 augusti 2017

Fakta

Det här är VI-profilen

  • ”VI” står för verksamhetsintegrerad inriktning. Det innebär att lärarstudenterna är ute på en skola, två dagar i veckan, varannan vecka under hela utbildningen. Syftet är att stärka kopplingen mellan teori och praktik. 
  • VFU har man precis som vanligt. VI-dagarna kommer utöver vilket innebär att lärarstudenterna på VI-profilen är ute i verkligheten dubbelt så mycket som andra studenter. 

Wiktoria Kasek

  • Ska undervisa: På mellanstadiet, främst i årskurs 4. Ska undervisa i matematik och NO. 
  • Arbetat som lärare sedan: Började sin första tjänst den 14 augusti.

Cecilia von Walden

  • Undervisar: På mellanstadiet. Behörig i samtliga ämnen men undervisar just nu i svenska, matematik, SO och bild.
  • Arbetat som lärare sedan: 1994.

Relaterat

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Praxischock. I vilka yrken mer än läraryrket pratar man om en sådan? Sven-Erik Hansén, professor emeritus i tillämpad pedagogik vid Åbo Akademi och med lång erfarenhet av lärarutbildningarna i Norden, menar att hur väl lärarutbildningen än försöker förbereda studenterna för sitt kommande yrke så är det något helt annat när man väl står där, ensam i klassrummet. Läraryrket är ett högplatåyrke, säger han, ett yrke utan startbana. 

Men ställer man frågan till studenter och handledare vid lärarutbildningen i Kalmar om hur väl just deras utbildning förbereder studenterna för yrket får man tvärtom svaret: Mycket! 

– Ja, jag känner mig förberedd. Jag tycker att jag har koll på mitt kommande yrke. Först och främst eftersom vi i så hög utsträckning fått ta del av hur det verkligen är ute i verksamheterna, säger Wiktoria Kasek, som i dagarna tar emot sina första alldeles egna elever. 

I juni tog hon tillsammans med 13 kurs-are examen från första omgången av den verksamhetsintegrerade inriktningen (VI-profilen) på lärarutbildningen vid Linné-universitetets filial i Kalmar. Två dagar i veckan, varannan vecka från dag ett, har de under hela utbildningen varit på plats ute i skolan. 

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har de precis som alla andra. Tiden till de så kallade VI-dagarna tas i stället från de teoretiska kurserna. 

Sammantaget är VI-studenterna ute i ”verkligheten” dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning.

– Tanken är att vi ska ta med oss det vi lär oss i universitetskurserna ut i skolan och pröva det där och sen tar man med det tillbaka till universitetet igen. Sen har väl det sett lite olika ut beroende på vem som hållit i kursen på universitetet, säger Wiktoria Kasek. 

I början handlade det mycket om att observera, allt eftersom blev de mer och mer delaktiga i klassrummet. 

De blivande lärarna är ute på en och samma skola ett helt läsår där de genomför både VI-dagar och VFU och hinner därmed lära känna eleverna väl. Sen byter man. Totalt fyra skolor hinns med och det finns en uttalad tanke om att det ska vara både stora och små skolor, i staden och på landsbygden. 

Vi har ju varit lite av försökskaniner.

Att studenterna hela tiden har kontakt med pedagogerna ute på golvet är den stora poängen med VI-profilen, säger Cecilia von Walden, mellanstadielärare på Sjöängsskolan, och en av dem som handlett lärarstudenterna. 

– Här får de koppla sina teoretiska studier till verkligheten. Ibland förstår man som student inte det man läst förrän man faktiskt står i klassrummet. Vissa saker måste mogna, det här är ett hantverk. Så kopplingen mellan teori och praktik är väldigt viktig. Jag tror också att det är viktigt att låta studenterna arbeta i klassrummet så att de verkligen får känna på vad yrket är. Det är absolut största fördelen, säger Cecilia von Walden och tillägger:

– En del hoppade av ganska tidigt eftersom de kände att det här yrket inte var något för dem. Det kan man också upptäckta tidigt med det här upplägget, så att man inte läser i fyra år och sen känner: nej, det här blev fel.  

Bristen på koppling mellan teori och praktik brukar vara en stående punkt i den återkommande kritiken mot lärarutbildningen generellt. När Skolvärlden i fjol träffade tre lärarstudenter i Uppsala gick det som en röd tråd genom samtalet. ”Mycket av det vi gör är inte förankrat i vårt framtida yrke”, ”Jag har nu läst i tre år. Två veckor har jag varit på en skola, that’s it”. De uttryckte också en önskan om mer VFU eller att få följa en lärare under en längre tid. 

Wiktoria Kasek menar att VI-utbildningen i Kalmar kan ses som ett svar på Uppsalastudenternas önskningar. 

Finns det inga baksidor? 

– Vi har ju varit lite av försökskaniner så allt har inte varit perfekt. Det har fungerat lite olika bra beroende på hur insatta universitetslärarna varit. Alla lärare har inte haft koll och har inte alltid vetat om att vi gått den här profilen, säger hon. 

Linnéuniversitetet har lärarutbildningar på två orter, förutom den i Kalmar finns en i Växjö. Båda följer samma läroplan men det är bara i Kalmar man har VI-dagar. 

– Vi har alltså läst samma sak men ska dessutom ut i skolan. Det har inte alltid funkat smidigt, men det har löst sig. 

En förändring Wiktoria Kasek önskar är att VI-dagarna ska bli obligatoriska. Det har de inte varit, av praktiska skäl, samtidigt som det finns en förväntan om att man ska genomföra dem. 

– Och det vill man ju, men det har ställt till det ibland när det krockat med annat. Men för mig har VI-dagarna varit prio ett. Det är där man lär sig. 

Det är verkligen win win.

Cecilia von Walden som varit handledare även tidigare, när studenterna bara hade VFU, menar att hon har mer kontakt med universitetslärarna nu. Handledarna blir erbjudna några heldagar per läsår på universitetet för att hålla sig ajour med dagens lärarutbildning. De här dagarna tar studenterna hand om klasserna medan handledarna får fortbildning i sina ämnen, ett tack från universitetets sida.

– Det är verkligen win win. Vi har fått fördjupningar i våra ämnen som varit mycket värdefull, säger hon. 

Sett till din arbetsbörda som lärare – innebär handledningen mer jobb? 

– Det är absolut mer jobb. Du ska handleda, du ska lotsa. Från dag ett ska jag finnas med. Studenterna måste få pröva sina vingar men samtidigt är det jag som handledare som ska lära ut hantverket och finnas som ett stöd med all min erfarenhet och kunskap. Det är jag som har ansvaret och det tar tid vid sidan av allt annat jag måste göra. Jag är inte heller den som tycker man kan handleda en gång i veckan utan det måste ske varje dag när det är nytt och fräscht.

– Men det är så roligt. Jag blir hela tiden upplyft av nya saker och jag får större krav på mig att läsa forskning och kurslitteratur. Och det är fantastiskt när det fungerar och studenten blir som en extra kollega i klassrummet.

Under den allra sista VFU:n genomfördes ett så kallat klassövertagande. Wiktoria Kasek säger att det var det bästa av allt. 

– Under två veckor i våras tog jag över allting. Jag var som en klasslärare, jag tog alla föräldrasamtal, alla konflikter, möten, ja precis allt. Då går det inte att luta sig mot sin handledare. Det är den stora fördelen med vårt upplägg, att vi är ute hela tiden under lång tid och sedan fångas det upp i den här klassövertagningen. Det gav så mycket och jag kände att jag har koll på allt, det var jättebra. 

Både Wiktoria Kasek och Cecilia von Walden återkommer till att man kan se utbildningen som en enda lång anställningsintervju. En bekräftelse på att det fungerat fick de nyligen av en rektor som stod i beredskap att anställa två av VI-studenterna och som tyckte att det vid anställningsintervjun var ”som att prata med en erfaren lärare”.

– Det var kul att höra, förstås. De har tagit del av så mycket, föräldramöten, utvecklingssamtal, konfliktlösning, alla dokument, sådant som många andra nyexaminerade lärare knappt sett. Vi har känt behovet av en sådan här utbildning länge och jag är så glad över att den äntligen blivit av, säger Cecilia von Walden. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons
Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons
Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Annons

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons