Annons
Wiktoria Kasek (till höger) har hunnit lära känna fyra olika skolor under utbildningen. Här är hon på Sjöängsskolan med handledaren Cecilia von Walden. Foto: Kristina Wirén
I skolan kopplas universitetets teoretiska studier till klassrumsverkligheten. Foto: Kristina Wirén
Bild 1/2

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Publicerad 16 augusti 2017

Fakta

Det här är VI-profilen

  • ”VI” står för verksamhetsintegrerad inriktning. Det innebär att lärarstudenterna är ute på en skola, två dagar i veckan, varannan vecka under hela utbildningen. Syftet är att stärka kopplingen mellan teori och praktik. 
  • VFU har man precis som vanligt. VI-dagarna kommer utöver vilket innebär att lärarstudenterna på VI-profilen är ute i verkligheten dubbelt så mycket som andra studenter. 

Wiktoria Kasek

  • Ska undervisa: På mellanstadiet, främst i årskurs 4. Ska undervisa i matematik och NO. 
  • Arbetat som lärare sedan: Började sin första tjänst den 14 augusti.

Cecilia von Walden

  • Undervisar: På mellanstadiet. Behörig i samtliga ämnen men undervisar just nu i svenska, matematik, SO och bild.
  • Arbetat som lärare sedan: 1994.

Relaterat

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Praxischock. I vilka yrken mer än läraryrket pratar man om en sådan? Sven-Erik Hansén, professor emeritus i tillämpad pedagogik vid Åbo Akademi och med lång erfarenhet av lärarutbildningarna i Norden, menar att hur väl lärarutbildningen än försöker förbereda studenterna för sitt kommande yrke så är det något helt annat när man väl står där, ensam i klassrummet. Läraryrket är ett högplatåyrke, säger han, ett yrke utan startbana. 

Men ställer man frågan till studenter och handledare vid lärarutbildningen i Kalmar om hur väl just deras utbildning förbereder studenterna för yrket får man tvärtom svaret: Mycket! 

– Ja, jag känner mig förberedd. Jag tycker att jag har koll på mitt kommande yrke. Först och främst eftersom vi i så hög utsträckning fått ta del av hur det verkligen är ute i verksamheterna, säger Wiktoria Kasek, som i dagarna tar emot sina första alldeles egna elever. 

I juni tog hon tillsammans med 13 kurs-are examen från första omgången av den verksamhetsintegrerade inriktningen (VI-profilen) på lärarutbildningen vid Linné-universitetets filial i Kalmar. Två dagar i veckan, varannan vecka från dag ett, har de under hela utbildningen varit på plats ute i skolan. 

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har de precis som alla andra. Tiden till de så kallade VI-dagarna tas i stället från de teoretiska kurserna. 

Sammantaget är VI-studenterna ute i ”verkligheten” dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning.

– Tanken är att vi ska ta med oss det vi lär oss i universitetskurserna ut i skolan och pröva det där och sen tar man med det tillbaka till universitetet igen. Sen har väl det sett lite olika ut beroende på vem som hållit i kursen på universitetet, säger Wiktoria Kasek. 

I början handlade det mycket om att observera, allt eftersom blev de mer och mer delaktiga i klassrummet. 

De blivande lärarna är ute på en och samma skola ett helt läsår där de genomför både VI-dagar och VFU och hinner därmed lära känna eleverna väl. Sen byter man. Totalt fyra skolor hinns med och det finns en uttalad tanke om att det ska vara både stora och små skolor, i staden och på landsbygden. 

Vi har ju varit lite av försökskaniner.

Att studenterna hela tiden har kontakt med pedagogerna ute på golvet är den stora poängen med VI-profilen, säger Cecilia von Walden, mellanstadielärare på Sjöängsskolan, och en av dem som handlett lärarstudenterna. 

– Här får de koppla sina teoretiska studier till verkligheten. Ibland förstår man som student inte det man läst förrän man faktiskt står i klassrummet. Vissa saker måste mogna, det här är ett hantverk. Så kopplingen mellan teori och praktik är väldigt viktig. Jag tror också att det är viktigt att låta studenterna arbeta i klassrummet så att de verkligen får känna på vad yrket är. Det är absolut största fördelen, säger Cecilia von Walden och tillägger:

– En del hoppade av ganska tidigt eftersom de kände att det här yrket inte var något för dem. Det kan man också upptäckta tidigt med det här upplägget, så att man inte läser i fyra år och sen känner: nej, det här blev fel.  

Bristen på koppling mellan teori och praktik brukar vara en stående punkt i den återkommande kritiken mot lärarutbildningen generellt. När Skolvärlden i fjol träffade tre lärarstudenter i Uppsala gick det som en röd tråd genom samtalet. ”Mycket av det vi gör är inte förankrat i vårt framtida yrke”, ”Jag har nu läst i tre år. Två veckor har jag varit på en skola, that’s it”. De uttryckte också en önskan om mer VFU eller att få följa en lärare under en längre tid. 

Wiktoria Kasek menar att VI-utbildningen i Kalmar kan ses som ett svar på Uppsalastudenternas önskningar. 

Finns det inga baksidor? 

– Vi har ju varit lite av försökskaniner så allt har inte varit perfekt. Det har fungerat lite olika bra beroende på hur insatta universitetslärarna varit. Alla lärare har inte haft koll och har inte alltid vetat om att vi gått den här profilen, säger hon. 

Linnéuniversitetet har lärarutbildningar på två orter, förutom den i Kalmar finns en i Växjö. Båda följer samma läroplan men det är bara i Kalmar man har VI-dagar. 

– Vi har alltså läst samma sak men ska dessutom ut i skolan. Det har inte alltid funkat smidigt, men det har löst sig. 

En förändring Wiktoria Kasek önskar är att VI-dagarna ska bli obligatoriska. Det har de inte varit, av praktiska skäl, samtidigt som det finns en förväntan om att man ska genomföra dem. 

– Och det vill man ju, men det har ställt till det ibland när det krockat med annat. Men för mig har VI-dagarna varit prio ett. Det är där man lär sig. 

Det är verkligen win win.

Cecilia von Walden som varit handledare även tidigare, när studenterna bara hade VFU, menar att hon har mer kontakt med universitetslärarna nu. Handledarna blir erbjudna några heldagar per läsår på universitetet för att hålla sig ajour med dagens lärarutbildning. De här dagarna tar studenterna hand om klasserna medan handledarna får fortbildning i sina ämnen, ett tack från universitetets sida.

– Det är verkligen win win. Vi har fått fördjupningar i våra ämnen som varit mycket värdefull, säger hon. 

Sett till din arbetsbörda som lärare – innebär handledningen mer jobb? 

– Det är absolut mer jobb. Du ska handleda, du ska lotsa. Från dag ett ska jag finnas med. Studenterna måste få pröva sina vingar men samtidigt är det jag som handledare som ska lära ut hantverket och finnas som ett stöd med all min erfarenhet och kunskap. Det är jag som har ansvaret och det tar tid vid sidan av allt annat jag måste göra. Jag är inte heller den som tycker man kan handleda en gång i veckan utan det måste ske varje dag när det är nytt och fräscht.

– Men det är så roligt. Jag blir hela tiden upplyft av nya saker och jag får större krav på mig att läsa forskning och kurslitteratur. Och det är fantastiskt när det fungerar och studenten blir som en extra kollega i klassrummet.

Under den allra sista VFU:n genomfördes ett så kallat klassövertagande. Wiktoria Kasek säger att det var det bästa av allt. 

– Under två veckor i våras tog jag över allting. Jag var som en klasslärare, jag tog alla föräldrasamtal, alla konflikter, möten, ja precis allt. Då går det inte att luta sig mot sin handledare. Det är den stora fördelen med vårt upplägg, att vi är ute hela tiden under lång tid och sedan fångas det upp i den här klassövertagningen. Det gav så mycket och jag kände att jag har koll på allt, det var jättebra. 

Både Wiktoria Kasek och Cecilia von Walden återkommer till att man kan se utbildningen som en enda lång anställningsintervju. En bekräftelse på att det fungerat fick de nyligen av en rektor som stod i beredskap att anställa två av VI-studenterna och som tyckte att det vid anställningsintervjun var ”som att prata med en erfaren lärare”.

– Det var kul att höra, förstås. De har tagit del av så mycket, föräldramöten, utvecklingssamtal, konfliktlösning, alla dokument, sådant som många andra nyexaminerade lärare knappt sett. Vi har känt behovet av en sådan här utbildning länge och jag är så glad över att den äntligen blivit av, säger Cecilia von Walden. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons