Edholm och Ekström: Därför dröjer timplanen till 2024

Skolminister Lotta Edholm (L) och tidigare utbildningsminister Anna Ekström (S) lägger korten på bordet om varför lärarna måste vänta två år på en timplan som matchar innehållet i kursplanen.
– Jag har verkligen borrat för att se om det gått att snabba på, säger Lotta Edholm till Skolvärlden.

Sorgligt, märkligt och obegripligt. Det är några av de ord som lärare och fackliga företrädare använt för att beskriva vad de tycker om att den nya timplanen införs först till höstterminen 2024. En timplan som är framtagen för att passa med ihop med den nya kursplan som sjösattes redan hösten 2022.

Skolminister Lotta Edholm menar att hon verkligen har försökt snabba på processen, men att de lagar och regler som omgärdar beslutsgången i Riksdagen inte tillåter det.

– En av de första saker jag gjorde när jag tillträdde var att ta tag i den här frågan, för att det är så viktigt. Och jag har verkligen borrat för att se om det gått att snabba på, men det går inte, säger hon.

Låg på departementet i ett år

Trots att Skolverket skickade sitt ursprungliga förslag på remiss krävs en ny remissrunda med fler remissinstanser och längre svarstid för att uppfylla lagkraven.

Du sade i en DN-intervju i december att ni hade kunnat snabba på processen och ha det klart till augusti 2023, men att skolorna då hade haft för kort tid på sig att förbereda sig. Stämmer inte det?

­– Nej det visade sig inte vara genomförbart enligt regelverket. Risken är ju, om vi hade chansat, att vi hade fått pisk av Lagrådet längre fram i stället och då blir det ännu mer försenat.

I stället passar hon bollen bakåt till den föregående socialdemokratiska regeringen, som tog emot förslaget på ny timplan från Skolverket i mars 2021.

­– Jag förstår verkligen att lärare blir frustrerade över detta. Hade den förra regeringen remitterat redan 2021 hade det kunnat träda i kraft, men förslaget låg på utbildningsdepartementet i ett år, säger Lotta Edholm.

Pandemin kom i vägen

Samtidigt är hon mån om att inte klandra sin föregångare så hårt.

– Jag har ingen anledning att tro att den tidigare regeringen inte tycker att det här är en bra idé, då hade de inte lyft den. Men man hade nog andra frågor som prioriterades högre. De hade en pandemi att hantera, säger hon.

Den utbildningsminister som tog emot förslaget från Skolverket 2021, med rekommendationen att timplanen införs samtidigt som kursplanen, var Anna Ekström. Idag anger hon två primära skäl till att timplansförslaget blev liggande. Det första av dem är Covid-19.

– Timplansförändringen var något som jag själv drivit på, för mig var det ett viktigt uppdrag. Men så hände ju en sak, och det var att det kom en pandemi. Det innebar att vi sköt upp igångkörandet av kursplanerna och då blev det plötsligt inte lika bråttom med timplanen, säger hon till Skolvärlden.

– I alla verksamheter måste man prioritera och under pandemin prioriterade vi pandemiåtgärder.

… och Januariavtalet

När smittspridningen avtog och regeringen återigen kunde ta tag i alla de saker man ville göra innan pandemin, menar Anna Ekström att nästa hinder för timplanen tog vid: Januariavtalet.

– Januariavtalet och de punkter vi gått till val på, som likvärdig skola, var högst prioriterade i slutet av mandatperioden, och dit hörde inte timplanen. Den var ett eget initiativ under mandatperioden. Januariavtalet ställde enorma krav på utbildningsdepartementet. Inte minst från Liberalerna var pressen stor, så vi var tvungna att sålla hårt vad som hanns med och inte, säger hon.

Har du förståelse för de lärare som blir frustrerade när de tvingas jobba i två år enligt en kursplan som inte ryms i timplanen?

– Absolut. Jag hade varit jätteglad om det gått att genomföra det tidigare, säger Anna Ekström.

• Den här texten publiceras även i Läraren. Vill du veta mer om din nya fackliga tidskrift, läs här.