it-snurren_2

Jannie Jeppesen, vd för branschorganisationen Swedish Edtech Industry, kommenterar Skolvärldens granskning.

IT-snurren

Edtech-direktören efter Skolvärldens granskning: ”Det finns hål att laga”

Okunniga beställare, gammal teknik och brist på nationell samordning. Där ligger mycket av orsaken till IT-haveriet i svenska skolan, enligt edtech-företagens branschorganisation.

Swedish Edtech Industry

Swedish Edtech Industry är en branschorganisation som samlar leverantörer i den svenska edtechbranschen som jobbar mot det offentligt finansierade utbildningssystemet, från förskola till universitet.

Organisationen grundades 2017 och har idag 82 medlemsföretag, vilket de själva beräknar motsvara 60 procent av branschen.

Skolvärldens granskning av IT-systemen i skolan visar på en rad problem som kan drabba alla från lärare och rektorer ute på skolorna till huvudmän och i slutändan skattebetalarna.

Jannie Jeppesen är vd för branschorganisationen Swedish Edtech Industry, och hon tycker inte att bilden som målas upp i Skolvärldens granskning är helt rättvis. Samtidigt bekräftar hon att det finns mycket inom skol-IT som inte fungerar optimalt.

– Jag håller med om en hel del av det ni skriver, om teknikskulden i offentlig sektor till exempel. Att Sverige var sist ut i Norden att få en nationell plan för skolans digitalisering har förstås lett till att det finns hål att laga. De hålen är vi medvetna om, som till exempel bristen på tekniska standarder för att dela data, säger hon till Skolvärlden.

I stort sett varje modern lärplattform tillhandahåller bedömningsmatriser där lärare förväntas fylla i på detaljnivå hur varje enskild elevs kunskapsutveckling ser ut. En utveckling som Skolverket varnar för och 2018 ändrade man sina allmänna råd för betygsättning för att specifikt avråda från användandet av detaljerade bedömningsmatriser.

Matriserna beskrivs ibland som ett uttryck för att teknikföretagen skaffat sig makt över undervisningen. Här är Jannie Jeppesen tydlig: Beskyll inte edtech-företagen för det ökande användandet av matriser. När Skolverkets nya allmänna råd kom genomförde hennes organisation en enkätundersökning bland samtliga anslutna leverantörer av lärplattformar, som fick svara på frågan hur många upphandlare som kräver matriser. Svaret: 100 procent av beställarna kräver matriser.

Man vill ha hängslen och livrem ifall Skolinspektionen kommer på besök

– Huvudmännen hänvisar till hög omsättning på lärare och att det handlar om rättssäkerhet för barnen om läraren byts ut. Och man vill ha hängslen och livrem ifall Skolinspektionen kommer på besök, säger hon.

Avsaknaden av en standard för att dela data mellan system kostar både tid och pengar. Tid när det tvingar lärare och annan personal att mata i samma uppgifter flera gånger i olika system, och pengar när huvudmän måste betala stora summor för att hämta ut sin egen data ut system som inte vill släppa den ifrån sig.

Jannie Jeppesen säger att branschen välkomnar införandet av en standard. 2018 lanserade Svenska institutet för standarder (SIS) en sådan: SS 12000, men den visade sig vara ofullständig. En reviderad, mer omfattande version presenterades i november 2020. Den täcker stora delar, men inte alla, enligt Jannie Jeppesen.

– Vi jobbar aktivt med fler standarder tillsammans med Skolverket, SKR och huvudmännen. Vårt budskap till medlemsföretagen är att de behöver implementera den reviderade standarden i sina system. Den möjliggör ett informationsutbyte i många delar av systemet, men inte alla, säger hon.

Det räcker inte heller med en ny standard. Med en fungerande sådan på plats krävs dessutom stora investeringar av huvudmännen i den teknologi som krävs för att göra bruk av den.

– Skolan behöver ett tekniksprång. Många huvudmän är duktiga och har väl fungerande infrastrukturer, men vissa lappar och lagar mer. Idag sitter man på mycket gammal teknologi, och då blir det dyrt, säger Jannie Jeppesen.

Dessutom kan inte Edtech-företagen leverera något annat än det som huvudmännen beställer. Det finns enligt Jannie Jeppesen samsyn i branschen kring att det behövs en kompetenshöjning hos de beställare som köper in systemen till skolan.

– IT-avdelningen som upphandlar sitter för långt ifrån verksamheten och copy-pastar en gammal kravspecifikation. Längre fram i processen upptäcker de att det finns ett behov de inte har täckning för, och det leder till frustration och det blir dyrt.

Vilken roll har företagen att vägleda huvudmannen till beslut som gynnar verksamheten?

– Vi har tagit fram en guide där beställarna kan se vilka behov de behöver tänka på. Som att man redan i sin upphandling ska ha koll på hur det ska gå till när det är dags att byta system nästa gång.

Skolvärlden har tidigare pratat med Johan Magnusson som är docent vid Institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet, och engagerad i skolans IT-utveckling. Han föreslår införandet av en centralt hanterad nationell plattform för alla skolor i landet. Den skulle sedan efter app store-modell kunna byggas ut med valfria applikationer som de enskilda verksamheterna kan köpa in efter behov.

Johan Magnusson
Johan Magnusson

– Decentralisering funkar jättebra i vissa sammanhang, men inte när man ska välja tekniska lösningar. Axel Oxenstierna såg inte det här framför sig. Det är svårt att köpa in sådana här saker. Att 290 kommuner individuellt ska göra det är ofattbart. De har varken kompetens att drifta eller ställa krav på plattformen, säger Johan Magnusson.

Det skulle enligt honom inte bara råda bot på beställarnas kompetensbrist, det skulle dessutom spara mycket skattepengar.

– Enligt Ekonomistyrningsverkets senaste uppskattning läggs det årligen cirka 30 miljarder på IT. När 290 kommuner gör separata inköp utan någon som helst mängd-rabatt blir det kostsamt.

Jannie Jeppesen tror att en sådan lösning riskerar att strypa innovationen i branschen, och pekar på Danmark som ett avskräckande exempel.

– I Danmark har man försökt sig på en sådan lösning. Efter version ett sade man att ”det första felet vi gjorde var att skapa en nationell plattform som dödade all innovation”. Nu är man inne på version två, och de funderar på att göra sig av med avtalet med den som vann upphandlingen. Så det är inte oproblematiskt, säger hon.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm