Annons
För tre år sedan blev Elina Halvarsson klar som lärare i samhällskunskap och historia. Hon fick en tuff start. Foto: Petra Älvstrand

Så klarade Elina praxischocken

Publicerad 16 augusti 2017

Fakta

Ta rätt beslut i klassrummet

  • Som lärare står du inför utmaningen att ta hundratals beslut före, under och efter varje lektion. Det handlar om allt från hur du hälsar, möblerar och inleder, var du står i rummet till vilket material, vilken metod och vilken struktur du använder och hur du disponerar tiden.
  • John Steinberg, fil. dr i pedagogik, föreläsare och författare, har skrivit boken ”Fyrtio minuter, hundratals beslut”. I Skolvärldens webb-tv-intervju ger han tips och handfasta råd hur du som lärare lyckas med det i klassrummet.
  • Här kan du se John Steinbergs tips och råd.

Relaterat

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

– Vilka är det egentligen som syns i medierna? Och vilka grupper syns sällan, kanske inte alls?

Händer sträcks upp i luften, några viskar. 

Det är lektion i samhällskunskap på ekonomiprogrammet på Luleå gymnasium. 

Det är en av läsårets sista lektioner och trots att sommarlovet hägrar för eleverna är det bra fart på diskussionen. Läraren Elina Halvarsson rör sig runt i klassrummet, lyssnar och deltar i diskussionen där det behövs. 

– Jag känner mig hemma i klassrummet. Jag tycker att det är roligt att gå till jobbet, säger hon.

Så har det inte alltid varit. För tre år sedan blev Elina Halvarsson klar som lärare i samhällskunskap och historia. Efter fem års studier var det äntligen dags att ge sig ut i verkligheten, att undervisa på riktigt. Elina Halvarsson såg fram emot det. 

Det var många tårar det året.

Första anhalten på lärarbanan blev en högstadieskola i Älvsbyn i Norrbotten. Under studietiden hade hon många gånger hört talas om den så kallade praxis-chocken, den som sägs drabba många nya lärare. Hon kände sig väl förberedd efter studierna och inställd på att det kunde bli tufft. 

Lik förbaskat stod Elina Halvarsson och grät framför spegeln efter någon vecka. 

– Det var mycket tårar, det var många tårar det året, säger hon och skrattar lite åt minnet. 

Att vara ny på jobbet, att praktiskt utöva det som lärts in teoretiskt är svårt och ovant i de flesta yrken. Men kanske är det än mer komplicerat för lärare, resonerar Elina Halvarsson. 

– Som lärare har man inte bara en chef och kollegor att förhålla sig till, det är även elever och föräldrar som ställer krav. Man ska leverera varje dag.  

På högstadieskolan i Älvsbyn gick det mesta fel till en början. Så kändes det åtminstone för Elina Halvarsson. Det var stökigt i klassrummet och allmänt rörigt. 

– Jag kom efter en lärare som var väldigt omtyckt. Vi var på många sätt varandras motsatser. Han var lång och skäggig och jag en liten tjej. Redan där var jag annorlunda, berättar Elina Halvarsson. 

Eleverna jämförde henne ständigt med den saknade företrädaren. Ofta med ungdomars brutala uppriktighet. 

– Jag fick hela tiden höra att så gjorde inte deras gamla lärare. I slutet av nian var det med glimten i ögat, men i början var det fullaste allvar. Man känner sig ganska värdelös då. Jag förstår att de saknade någon som de tyckt väldigt mycket om.

Att företrädaren abrupt hade lämnat läraryrket gjorde inte saken lättare. Tid som borde gått till att planera terminen fick läggas på att rensa upp i det ostädade klassrummet. Det saknades dokumentation både om de enskilda elevernas kunskaper och om vad klassen gjort som helhet.

– Jag hade bara betygen att gå på och visste inte hur långt klassen hade hunnit, säger Elina Halvarsson. 

Lärarkollegorna var till stort stöd under den första tiden. Det var inga problem att ta del av kollegornas planering och som ny lärare fick hon massor  av material som kunde behövas i undervisningen. 

– Samtidigt är det svårt att undervisa med någon annans material. Jag visste ju inte vad han brukade säga i klassrummet, säger Elina Halvarsson.

Jag bestämde mig för att ta allt med en klackspark.

Hon fick också mängder av tips om hur hon skulle agera för att få ordning i klassrummet. Råden var dock inte helt samstämmiga. Någon tyckte att Elina skulle vara jättesträng, en annan berättade om kollega som aldrig log före höstlovet. 

– Jag testade några av de där tipsen. Men det gick inte. Det blev så mycket konflikter, säger Elina Halvarsson. 

Efter den första terminen, när självförtroendet fått sig en rejäl törn, analyserade Elina situationen. 

Slutsatsen blev att enbart försöka förändra det som hon kunde påverka. Att ändra på en hel klass är stört omöjligt. 

Så Elina Halvarsson utgick från sig själv.  Det första beslutet blev att lägga ännu mer kraft på planerings-tiden. Hon bestämde sig för att inte oroa sig så mycket för lektionerna, men se till att alltid ha med sig roliga planeringar dit. Sedan insåg Elina att den stränga stilen inte passade henne. 

– Mina äldre kollegor tyckte att eleverna skulle ha respekt för mig bara för att jag är lärare. Men när jag pratade respekt med eleverna tyckte de respekt är något som man förtjänar. Jag kände att jag stod närmare eleverna än mina kollegor i den frågan, berättar Elina Halvarsson. 

Resultatet blev att hon gick till lektionerna med en annan attityd. 

– Jag bestämde mig för att ta allt med en klackspark och charma ihjäl dem, berättar hon.

Då gick det bättre. Allt stök försvann inte som i ett trollslag, men efterhand blev det lugnare och konflikterna blev färre. 

– När jag inte tog alla konflikter fanns det inte längre något att göra uppror mot, säger Elina Halvarsson. 

Det gäller att ”ta rummet” och ha tempo.

Enligt skolutvecklaren John Steinberg, som skrivit flera böcker om ledarskap i klassrummet, gjorde Elina Halvarsson helt rätt. Man ska inte jaga upp sig om eleverna varit stökiga, utan fokusera på sig själv.

Planering är otroligt viktigt, menar han.

– Det är alltid lättare att få eleverna att lyssna om man är väl förberedd och om allt material är på plats. Sen gäller det att ”ta rummet” och ha tempo, säger John Steinberg.

Att fånga uppmärksamheten hos en grupp 14-åringar är svårt. Därför ska en lärare, menar John Steinberg, se sig som en artist. 

Det är inte bara viktigt vad som sägs på lektionen, utan också hur det sägs. Att använda konstpauser och gester som till vardags skulle betraktas som överdrivna är inget en lärare ska skygga för. 

– Hur man använder kroppen, blicken, gester och vilken position man tar i rummet är väldigt viktigt, säger han. 

Elina Halvarsson håller med om att en lärare till viss del måste spela en roll. Samtidigt är hon tveksam till alla råd nya lärare får om hur de ska agera. 

– Nånstans måste man vara sig själv. Annars går det inte.  

Därför är hon tveksam till att ge alltför detaljerade råd till andra nya lärare. För det som fungerar för en lärare behöver inte vara rätt för en annan. 

– Jag tror att man måste våga prata om sina misslyckanden. Och testa och utvärdera. Hela tiden testa och utvärdera. Det tror jag är grunden. 

Efter tre år i yrket trivs Elina Halvarsson utmärkt som lärare. För hennes del tog det lite mer än ett år att komma in i jobbet. 

Nya lärare behöver mer planeringstid.

Den första chocken skulle kunna lindras om arbetsgivarna tog ett större ansvar när en nyutexaminerad lärare rekryteras. Elina Halvarsson efterlyser mer långsiktighet från arbetsgivarna. Om en ny lärare får lite mer uppbackning av skolledningen i början kan personen utvecklas och bli en riktigt bra lärare om några år. 

– Anställer man någon som är nyexad måste man vara beredd att kompromissa. Första året måste man vara beredd att tänka till lite så att nya lärare inte ger upp efter ett halvår, säger Elina Halvarsson. 

En väg skulle kunna vara att nya lärare inte ska behöva ha full undervisningstid. Nya lärare behöver mer planeringstid, menar Elina Halvarsson. 

– Det är jättestor skillnad på en som jobbat i 15 år och den som inte jobbat alls. Som ny har man ingen erfarenhet att falla tillbaka på, säger hon.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Skolmarschen

Här möter Anna Ekström personerna bakom Skolmarschen: ”Jag är bekymrad”

Nedskärningar

Här möts Skolmarschens initiativtagare och utbildningsminister Anna Ekström för att diskutera nedskärningarna i skolan.

Annons
Annons
Ny i yrket

Mentorsnätverk stöttar nyexade lärare

Ny i yrket

Lärarna Anette Malby och Eva Rosell har på egen hand startat upp ett mentorsnätverk som ska hjälpa nyutbildade lärare. 

Annons
Arbetsmiljö

Fuktskadad skola fick stänga igen: ”Halva personalen mår dåligt”

Arbetsmiljö

Andningssvårigheter, torra ögon och eksem. Den dåliga luften på särskolan i Lysekil har fått skyddsombudet att stänga verksamheten. 

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Andria Zafirakou fick många erbjudanden efter Global Teacher Prize men har valt att jobba kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Annons
Annons
Kritik mot AcadeMedia

Efter kritiken: ”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera
Annons

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons