Annons
För tre år sedan blev Elina Halvarsson klar som lärare i samhällskunskap och historia. Hon fick en tuff start. Foto: Petra Älvstrand

Så klarade Elina praxischocken

Publicerad 16 augusti 2017

Fakta

Ta rätt beslut i klassrummet

  • Som lärare står du inför utmaningen att ta hundratals beslut före, under och efter varje lektion. Det handlar om allt från hur du hälsar, möblerar och inleder, var du står i rummet till vilket material, vilken metod och vilken struktur du använder och hur du disponerar tiden.
  • John Steinberg, fil. dr i pedagogik, föreläsare och författare, har skrivit boken ”Fyrtio minuter, hundratals beslut”. I Skolvärldens webb-tv-intervju ger han tips och handfasta råd hur du som lärare lyckas med det i klassrummet.
  • Här kan du se John Steinbergs tips och råd.

Relaterat

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

– Vilka är det egentligen som syns i medierna? Och vilka grupper syns sällan, kanske inte alls?

Händer sträcks upp i luften, några viskar. 

Det är lektion i samhällskunskap på ekonomiprogrammet på Luleå gymnasium. 

Det är en av läsårets sista lektioner och trots att sommarlovet hägrar för eleverna är det bra fart på diskussionen. Läraren Elina Halvarsson rör sig runt i klassrummet, lyssnar och deltar i diskussionen där det behövs. 

– Jag känner mig hemma i klassrummet. Jag tycker att det är roligt att gå till jobbet, säger hon.

Så har det inte alltid varit. För tre år sedan blev Elina Halvarsson klar som lärare i samhällskunskap och historia. Efter fem års studier var det äntligen dags att ge sig ut i verkligheten, att undervisa på riktigt. Elina Halvarsson såg fram emot det. 

Det var många tårar det året.

Första anhalten på lärarbanan blev en högstadieskola i Älvsbyn i Norrbotten. Under studietiden hade hon många gånger hört talas om den så kallade praxis-chocken, den som sägs drabba många nya lärare. Hon kände sig väl förberedd efter studierna och inställd på att det kunde bli tufft. 

Lik förbaskat stod Elina Halvarsson och grät framför spegeln efter någon vecka. 

– Det var mycket tårar, det var många tårar det året, säger hon och skrattar lite åt minnet. 

Att vara ny på jobbet, att praktiskt utöva det som lärts in teoretiskt är svårt och ovant i de flesta yrken. Men kanske är det än mer komplicerat för lärare, resonerar Elina Halvarsson. 

– Som lärare har man inte bara en chef och kollegor att förhålla sig till, det är även elever och föräldrar som ställer krav. Man ska leverera varje dag.  

På högstadieskolan i Älvsbyn gick det mesta fel till en början. Så kändes det åtminstone för Elina Halvarsson. Det var stökigt i klassrummet och allmänt rörigt. 

– Jag kom efter en lärare som var väldigt omtyckt. Vi var på många sätt varandras motsatser. Han var lång och skäggig och jag en liten tjej. Redan där var jag annorlunda, berättar Elina Halvarsson. 

Eleverna jämförde henne ständigt med den saknade företrädaren. Ofta med ungdomars brutala uppriktighet. 

– Jag fick hela tiden höra att så gjorde inte deras gamla lärare. I slutet av nian var det med glimten i ögat, men i början var det fullaste allvar. Man känner sig ganska värdelös då. Jag förstår att de saknade någon som de tyckt väldigt mycket om.

Att företrädaren abrupt hade lämnat läraryrket gjorde inte saken lättare. Tid som borde gått till att planera terminen fick läggas på att rensa upp i det ostädade klassrummet. Det saknades dokumentation både om de enskilda elevernas kunskaper och om vad klassen gjort som helhet.

– Jag hade bara betygen att gå på och visste inte hur långt klassen hade hunnit, säger Elina Halvarsson. 

Lärarkollegorna var till stort stöd under den första tiden. Det var inga problem att ta del av kollegornas planering och som ny lärare fick hon massor  av material som kunde behövas i undervisningen. 

– Samtidigt är det svårt att undervisa med någon annans material. Jag visste ju inte vad han brukade säga i klassrummet, säger Elina Halvarsson.

Jag bestämde mig för att ta allt med en klackspark.

Hon fick också mängder av tips om hur hon skulle agera för att få ordning i klassrummet. Råden var dock inte helt samstämmiga. Någon tyckte att Elina skulle vara jättesträng, en annan berättade om kollega som aldrig log före höstlovet. 

– Jag testade några av de där tipsen. Men det gick inte. Det blev så mycket konflikter, säger Elina Halvarsson. 

Efter den första terminen, när självförtroendet fått sig en rejäl törn, analyserade Elina situationen. 

Slutsatsen blev att enbart försöka förändra det som hon kunde påverka. Att ändra på en hel klass är stört omöjligt. 

Så Elina Halvarsson utgick från sig själv.  Det första beslutet blev att lägga ännu mer kraft på planerings-tiden. Hon bestämde sig för att inte oroa sig så mycket för lektionerna, men se till att alltid ha med sig roliga planeringar dit. Sedan insåg Elina att den stränga stilen inte passade henne. 

– Mina äldre kollegor tyckte att eleverna skulle ha respekt för mig bara för att jag är lärare. Men när jag pratade respekt med eleverna tyckte de respekt är något som man förtjänar. Jag kände att jag stod närmare eleverna än mina kollegor i den frågan, berättar Elina Halvarsson. 

Resultatet blev att hon gick till lektionerna med en annan attityd. 

– Jag bestämde mig för att ta allt med en klackspark och charma ihjäl dem, berättar hon.

Då gick det bättre. Allt stök försvann inte som i ett trollslag, men efterhand blev det lugnare och konflikterna blev färre. 

– När jag inte tog alla konflikter fanns det inte längre något att göra uppror mot, säger Elina Halvarsson. 

Det gäller att ”ta rummet” och ha tempo.

Enligt skolutvecklaren John Steinberg, som skrivit flera böcker om ledarskap i klassrummet, gjorde Elina Halvarsson helt rätt. Man ska inte jaga upp sig om eleverna varit stökiga, utan fokusera på sig själv.

Planering är otroligt viktigt, menar han.

– Det är alltid lättare att få eleverna att lyssna om man är väl förberedd och om allt material är på plats. Sen gäller det att ”ta rummet” och ha tempo, säger John Steinberg.

Att fånga uppmärksamheten hos en grupp 14-åringar är svårt. Därför ska en lärare, menar John Steinberg, se sig som en artist. 

Det är inte bara viktigt vad som sägs på lektionen, utan också hur det sägs. Att använda konstpauser och gester som till vardags skulle betraktas som överdrivna är inget en lärare ska skygga för. 

– Hur man använder kroppen, blicken, gester och vilken position man tar i rummet är väldigt viktigt, säger han. 

Elina Halvarsson håller med om att en lärare till viss del måste spela en roll. Samtidigt är hon tveksam till alla råd nya lärare får om hur de ska agera. 

– Nånstans måste man vara sig själv. Annars går det inte.  

Därför är hon tveksam till att ge alltför detaljerade råd till andra nya lärare. För det som fungerar för en lärare behöver inte vara rätt för en annan. 

– Jag tror att man måste våga prata om sina misslyckanden. Och testa och utvärdera. Hela tiden testa och utvärdera. Det tror jag är grunden. 

Efter tre år i yrket trivs Elina Halvarsson utmärkt som lärare. För hennes del tog det lite mer än ett år att komma in i jobbet. 

Nya lärare behöver mer planeringstid.

Den första chocken skulle kunna lindras om arbetsgivarna tog ett större ansvar när en nyutexaminerad lärare rekryteras. Elina Halvarsson efterlyser mer långsiktighet från arbetsgivarna. Om en ny lärare får lite mer uppbackning av skolledningen i början kan personen utvecklas och bli en riktigt bra lärare om några år. 

– Anställer man någon som är nyexad måste man vara beredd att kompromissa. Första året måste man vara beredd att tänka till lite så att nya lärare inte ger upp efter ett halvår, säger Elina Halvarsson. 

En väg skulle kunna vara att nya lärare inte ska behöva ha full undervisningstid. Nya lärare behöver mer planeringstid, menar Elina Halvarsson. 

– Det är jättestor skillnad på en som jobbat i 15 år och den som inte jobbat alls. Som ny har man ingen erfarenhet att falla tillbaka på, säger hon.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Kommunerna nobbar mångmiljardbelopp till yrkesutbildningar

Yrkesutbildning

Under 2019 erbjuder Skolverket statsbidrag på runt en halv miljard till yrkesutbildningar för vuxna, men kommunerna tackar nej. Anledningen är att kommunerna själva måste betala halva beloppet.
– De ser inte utbildning som en investering utan som en kostnad och därför vill man minska på de kostnaderna, säger Mats Sternbring, ledamot i LR.

Annons
Annons

Anna Ekström svarar på lärarnas egna frågor

Av lärare för lärare

Anna Ekström går in på sitt första läsår som ny utbildningsminister och Skolsverige vill veta vad hon ska göra för att förbättra skolan. Skolvärlden lät sju skolprofiler ställa sina egna frågor om skolans framtid till Anna Ekström. 

Annons
Hot och våld

”Vi ser en ökning av elever som beter sig respektlöst mot lärare”

Anmälningar

Läraren blev kallad ”hora” efter att ha samlat in elevernas mobiltelefoner. En kollega ingrep då genom att ta ut eleven ur klassrummet – och polisanmäldes.
Nu kräver Liberalerna en särskild debatt i riksdagen om hot och våld i skolan.

Nya riktlinjer ska minska hot och våld i skolan

Ordning och reda

Anmälningar om hot och våld i skolan har mer än fördubblats på sju år i Stockholms län, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.
Efter påtryckningar från lärarfacken skärps nu riktlinjerna för lärare och rektorer.

Annons
Annons

”En skola utan ordning sviker sina elever”

Debatt

Det är aldrig rätt att störa ett läsande barn, och det är heller aldrig rätt att störa ett barn som får undervisning för att lära sig läsa. Om vi kan få den insikten att sjunka in hos landets barnombudsmän, så kan vi hitta det verkliga barnperspektivet, skriver lektorn Åke Strandberg.

Kommentera
Annons

Oro och ilska bland lärare efter friandet av strypanklagad förälder

Våld mot lärare

Föräldern misstänktes ha tagit stryptag och slagit SO-läraren Lars Nivbrant i en betygsdispyt, men friades av tingsrätten. Reaktionerna i Skolsverige är starka.
– Jag blev misshandlad inför fem kollegor i mitt arbetsrum. Det borde vara öppet mål för en åklagare, säger Lars Nivbrant till Skolvärlden.

Millington: ”Vi har testat hårdare tag och det har inte fungerat”

Ordning i skolan

Debatten om lärares befogenheter i skolan riskerar att göra mer skada än nytta, menar Jiang Millington. Hon efterfrågar förebyggande arbete och en annan syn på eleverna.
– När man pekar ut elever som problem, tror jag man producerar mer problem.  

”Våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år”

Intervju

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad möter forskaren Paul Kirschner för ett samtal om bland annat lärarledd undervisning, digitalisering och psykologi.

”Stor risk att syvare lämnar grundskolan”

Debatt

”Som studie- och yrkesvägledare i grundskolan så ser vi orosmolnen hopa sig kring ’framtidsval” som syv ska undervisa i’, skriver Udevallas studie- och yrkesvägledare.

Kommentera

Nedskärningar i skolan kan strida mot läraravtalet

Spara på skolan

Den senaste tidens nedskärningar inom skolan i kommun efter kommun rimmar illa med det senaste avtalet mellan fack och arbetsgivare.
– Det kommer bli svårt för dem att uppfylla skrivningarna i avtalet, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Eleverna skolstrejkar: ”Det är tomt i korridorerna idag”

Skolstrejk

Idag skolstrejkar man på 2052 platser i 123 länder, världen över.
Läraren Nathalie Parmegiani har valt att stödja eleverna – trots att hon får undervisa i ett tomt klassrum idag.

Bygg undervisning på sunt förnuft – inte mirakelmetoder

Lågaffektivt bemötande

Alexander Skytte skriver om lågaffektivt bemötande:
”Det finns inga metoder som alltid fungerar. Men i slutet av dagen är det du som är lärare, det är du som är ledaren. Tror du själv inte på en metod kommer den inte fungera.”

Kommun kritiseras för arbetet med särskilt begåvad elev

Särskild begåvning

Alla elever ska ges möjlighet att utvecklas och stimuleras i skolan – även de som har lätt för att uppnå kunskapskraven. I ett av de första besluten på området riktar Skolinspektionen nu kritik mot en kommun för att de inte gjort tillräckligt för en särskilt begåvad elev.

Delar av NP i svenska spreds i sociala medier – igen

Nationella prov

Ännu en gång har information från ett nationellt prov läckt ut till elever på förhand. Men läckan är av mindre allvarlig art, menar Anders Boman, Skolverkets enhetschef.
– Det var naturligtvis inte bra, men vi bedömer att proven kan genomföras som vanligt, säger han till Skolvärlden.

Kommungranskning

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. 
Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

10 kommuner – så mycket ska de spara på skolan

Kommunbudget

Kommuner över hela Sverige skär i anslagen till skolan. Runt om i landet upprörs och protesterar lärare mot nedskärningarna. Skolvärlden har dykt ner i tio kommuner som sparar på skolan – och så här svarar de ansvariga kommunpolitikerna.

Anna Ekström: ”Det är inte acceptabelt”

Spara på skolan

Kommuner som använder statsbidraget som ska öka likvärdigheten i skolan till att fylla igen egna budgethål kan räkna med konsekvenser. Det säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Var tredje pojke i Stockholm ges för lågt betyg i matte

Likvärdighet

Var tredje pojke i Stockholm som slutar nionde årskurs får för låga betyg i matematik enligt en ny undersökning. Resultatet indikerar på diskriminering säger forskarna.
– Det sker förmodligen omedvetet, säger Björn Tyrefors docent och forskare vid IFN.

Så skapade läraren studiero med flexibelt klassrum

Fysisk lärmiljö

På Duvboskolan har man gått ifrån det klassiska upplägget att utforma klassrum – och i stället satt in pilatesbollar och andra bekväma möbler. Lektionssalen har gjorts om till ett flexibelt klassrum där eleverna kan välja hur de vill sitta.

Satsning på elevhälsan höjde resultaten

Elevhälsa

I Robertsfors har man satsat hårt på att utveckla elevhälsoteamet för att höja elevernas kunskapsresultat – och arbetet har gett resultat. 
– Vi ser att andelen som blir behöriga till gymnasieskolans nationella program ökar, meritvärdet ökar, och andelen med A-E i samtliga ämnen ökar, säger Hilda Vidmark, rektor och ansvarig för samverkansprojektet.

”Föräldraenkäten är för dålig för att användas”

Debatt

”Det finns en stor risk att Skolinspektionens föräldraenkät identifierar brister som inte finns och misslyckas identifiera brister som finns”, skriver Pernilla Broberg.

Kommentera

Nya siffror: Allt fler läser Skolvärlden

Läsarsiffror

När majoriteten av Sveriges tidskrifter minskar i räckvidd gör Skolvärlden tvärtom. Den senaste mätningen visar att Skolvärldens magasin ökade med drygt elva procent under 2018.
– Vi är glada och stolta på redaktionen över att vår satsning på kvalitetsjournalistik ger tydliga resultat, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Han är lärare med fokus på särskilt begåvade elever

Särskilt begåvande

Språkläraren Timmy Burchard har själv erfarenhet av att vara särskilt begåvad som elev. Idag lägger han en del av sin arbetstid på att handleda både lärarkollegor och särskilt begåvade elever.
­– I värsta fall kan de här eleverna hamna i en djup depression, säger han.

4 punkter: Så ska lärares professionella frihet öka

Arbetsmiljö

Tilliten till professionen behöver höjas och detsamma gäller den professionella friheten. Det anser läraren Daniel Sandin som efterlyser ett centralt formulerat och lagstadgat stöd. 
– Man måste ge lärare ett mandat och någon form av vetorätt, säger han.

Den tillfälliga paviljongen blev kvar i femton år

Arbetsmiljö

Elever som måste armbåga sig fram genom korridorerna, dålig luft och buller är bara några av skolans problem. I femton år har Rönnbyskolan väntat på att något ska göras åt utrymmesbristen.
– Det här är vår arbetsmiljö varje dag, säger läraren Anna Wallin.

Skolchefen avgår – får 900 000 kr i lön

Sjöbo

Skolchefen i Sjöbo motsätter sig kommunens omorganisering av skolverksamheten  och har sagt upp sig. Hon får lön i ett år trots att hon inte arbetar.
– Överenskommelsen var bra både för henne och för oss, säger Susan Melsen (M), ordförande i familjenämnden.

Studie- och yrkesvägledning

Ny satsning ska stärka samarbetet mellan lärare och syv

Syv

Samarbetet mellan syv och lärare måste förbättras avsevärt. Det menar Charlotta Granath och David Spak som har tagit fram ett nytt utbildningskoncept för syv-studenter för att stärka det gemensamma arbetet i skolan. 

Elevorganisationerna: Inför syv redan på mellanstadiet

Syv

Mer studie- och yrkesvägledning och gärna normkritisk. Det är önskemål från Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd. 
– Vi tror att när det fungerar bra gynnar det inte bara individen utan samhället i stort, säger Ebba Kock, ordförande i Sveriges Elevkårer.

Fler behöriga och färre sjukskrivna lärare på ”fokusskolor”

Skolutveckling

Lägre sjuktal och personalomsättning samt ökande studiero och trygghet. Det är några effekter av en kommunal satsning på skolor som tidigare utmärkt sig genom låga studieresultat och stök.
– Det går inte att jämföra med hur det var för två år sedan. Det är som natt och dag, säger läraren Lena Winberg.

Debatt

”Höj taket – låt en lärare andas!”

Debatt

”Och så är vi där igen i skoldebatten, i detta trånga syrefattiga rum där vi måste ta ställning och välja sida, där det finns ont och gott, lärare som gör rätt och lärare som ska skämmas. Det skaver inte – det kväver”, skriver läraren Maria Wiman.

Kommentera

”Det skaver så förbannat i mig”

Blogg

”Successivt har en känsla av att det svenska bildningsidealet monterats ned vuxit hos mig. Jag har känt det i skolan. Jag har läst om det på ledarsidor. Jag har mött det hos skolinspektörer”, skriver Mikael Bruér.

15 egenskaper arbetsgivarna vill se hos sina lärare

Läraryrket

Vilka egenskaper vill arbetsgivarna se hos sina lärare? En undersökning av arbetsgivarnas platsannonser visar vad de söker hos lärare som vill jobba hos dem.
Här är listan.

”Rektorer måste backa upp lärare som anmäls”

Anmälningar

Det råder en kränkthetskultur i skolan som urholkar lärarens auktoritet – och myndigheterna driver på, menar Hamid Zafar.
– Varje gång en kommun betalar skadestånd istället för att sätta sig emot beslutet från Barn- och elevombudet är det ett slag mot lärarens profession.

”Skolverkets riktlinjer gör det svårt att göra rätt”

Debatt

Skolverket arbetar aktivt för att förhindra spridningen av de nationella proven. Det innebär många riktlinjer – som tyvärr leder till motstridiga budskap, menar svenskläraren och IKT-pedagogen My Zetterman-Alm.

Kommentera

”Allt i skolan är styrt av juridik – men lärare kan inget om det”

Juridifiering

En skola fylld av motstridiga intressen – och lärare som kläms mittemellan de många reglerna och blir ängsliga. Det är den bild som David Ryffé mött i sin forskning om skoljuridik. Nu uppmanar han lärarna att bryta mot reglerna.
– Rädslan att göra fel har övertrumfat modet att göra rätt. 

Skolverket: Fem framgångsfaktorer för att motarbeta avhopp

Ny rapport

En av fyra gymnasieelever hoppar av skolan eller går ut utan fullständiga betyg. Skolverket summerar nu ett tvåårigt projekt där man stöttat gymnasieskolor i arbetet mot att förebygga avhopp, och resultaten är goda.
– Rapporten kan fungera som en handbok för skolorna, säger Hans-Eric Wikström, undervisningsråd på Skolverket.

Lärarpris

Doktoranden som blev lärare och vann ett pris

Fysik

Universitetsföreläsningar, självständigt arbete och aktivt deltagande från eleverna på genomgångar är varför den tidigare doktoranden vinner ett lärarpris.
– Det känns överrumplande och fantastiskt roligt, säger Erik Waltersson, gymnasielärare i fysik på Europaskolan i Strängnäs.

Bekräftelsen på en 40 år lång lärargärning

NO

Mot slutet av sitt yrkesliv får hon ett pris för sin undervisning i NO av Kungliga vetenskapsakademin.
– Efter fyrtio år är jag på topp, säger Anna-Lena Ekström, mellanstadielärare på Vänge Skola i Uppsala.

Matematiken som en väg in i svenska skolan

Matematik

Matematiken är något gemensamt för människor – oavsett varifrån de kommer. Därför menar Lligo Matson, mattelärare i Umeå, att det bra sätt att skapa en grund för nyanlända elever.
– Matematik är ett annat språk, säger Lligo Matson.

Prisvinnaren: Kemin behöver förankras i vardagen

Kemi

Kemi är inte något som bara angår kemister utan påverkar alla. För sin förmåga att förankra ämnet i vardagen har kemiläraren Camilla Christensson i Lund fått Kungliga vetenskapsakademiens pris.
– För att eleverna ska tycka att kemiundervisningen är relevant behöver du sätta den i ett sammanhang, säger hon.

Hälften av alla lärare hinner inte med sitt jobb under arbetstid

Arbetsbelastning

De flesta av lärarna på Kunskapsskolan hinner inte med att göra klart sina uppgifter under arbetstid. Trots det är det bättre än generellt på andra skolor.
– Sifforna är väldigt låga, säger Anders Nilsson, biträdande föreningsombud.

Så jobbar ”Årets geografilärare”

Geografilärarpris

Charlotta Rahm, lärare på Mohedaskolan, har fått ”Geografilärarpriset” för sin pedagogik. Hon försöker göra världen levande för sina elever och anknyta den till deras liv.
– Jag känner att jag måste ta med eleverna ut i världen, säger hon.

Många skolor bryter mot NP-reglerna: ”Överraskande”

Nationella prov

Skolinspektionens granskning visar att flertalet skolor förvarar de nationella proven säkert. Men uppseendeväckande är att många skolor beställer prov de inte ska genomföra.

Lågaffektivt bemötande

”Skoldagen har blivit tryggare med lågaffektivt bemötande”

Lågaffektivt bemötande

Johan Sander har med lyckat resultat tagit in lågaffektivt bemötande i skolan. Ändå förstår han att metoden väckt debatt den senaste veckan.
– Alla lärare kämpar frenetiskt med de här frågorna, säger Johan Sander.

Larmet på skolan: ”Våldet har exploderat”

Lågaffektivt bemötande

Antalet hot- och våldsincidenter har ökat kraftigt på en grundskola i Stockholm det senaste året sedan ledningen infört vad den kallar lågaffektivt bemötande.  Nu går skyddsombudet på skolan ut och varnar för metoden.

Hejlskov Elvén efter kritiken: Skolan använder lågaffektivt bemötande fel

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande misstänks vara anledningen till det ökade våldet på en grundskola i Stockholm. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén tror att skolan använder metoden på ett felaktigt sätt.
– Vi ser ibland att man missförstår metoden och man tror att man inte får göra någonting, säger han.

”Skolverkets vaghet gör de nationella proven långt ifrån likvärdiga”

Debatt

”Svaret på frågan om användning av stavningsprogram under de nationella proven skiftar beroende på vem som svarar på Skolverkets upplysningstjänst”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera

Anmälda läraren ”Carinas” öppna brev: Varför blev jag aldrig hörd?

Öppet brev

I ett öppet brev till barn- och elevombudet skriver ”Carina” som vill vara anonym: ”Hade ni hört mig så hade ni fått en mer nyanserad bild av händelserna.”

Svaret från BEO: ”Vi tar inte alltid direkt kontakt med läraren”

Replik

Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombudet på Skolinspektionen, svarar på läraren ”Carinas” öppna brev.

Kommentera

Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

Arbetsmiljö

Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
Nu blir fallet en riksdagsfråga.

Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

Elevhälsa

Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

Disciplinära åtgärder

Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

Dyslexi

”Lägg inte ansvaret på andra, Skolverket”

Slutreplik

”Tyvärr Skolverket, men jag finner detta så pass allvarligt att man inte kan invänta rättsprocesser och lägga ansvaret på andra aktörer”, skriver Susanna Cederquist i en slutreplik till Skolverket.

Kommentera

Skolverket: ”Ingen elev ska må dåligt av nationella proven”

Replik

Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, svarar på debattartikeln om dyslektiker diskrimineras när det kommer till nationella proven: ”Om detta är diskriminering eller inte prövas just nu i domstol. Vi på Skolverket tycker det är bra att frågan prövas rättsligt”, skriver han.

Kommentera

”Inte ett barn till ska behöva utstå denna diskriminering”

Debatt

”Vi pratar om vikten av en likvärdig skola, men hur kan det då komma sig att elever systematiskt kan bli missbedömda och hållas utanför i en provsituation på grund av att man värderar olika sätt olika. Det värsta är att instruktionerna kommer ifrån högsta ort: Skolverket”, skriver debattören.

Kommentera
Lönegranskning

Skiljer tiotusentals kronor i lön – beroende på var du jobbar

Lön

Viljan att höja lärarnas löner varierar stort mellan Sveriges kommuner. Det gör också lönenivån. Val av rätt kommun som arbetsgivare kan vara detsamma som 100 000 kronor mer i årslön för en genomsnittlig LR-medlem, visar en ny granskning.

Kravet: ”Pengarna måste användas bättre”

Lön

Lärarlönerna behöver höjas och skolan få mer resurser, inte ökade besparingar. Det menar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
– Men det räcker inte. Pengarna behöver användas på ett bättre sätt än i dag, säger hon.

Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons