Efter granskningen av proven: ”Oroväckande”

Engelsklärarna Sara Bruun och Patricia Diaz skriver i en debattartikel på Skolvärlden att de exempeltexter som lärare använder sig av för att bedöma elevers skriftliga förmåga i engelska, inte håller den nivå som Skolverket säger att den ska göra.

Tillsammans har de granskat flera exempeltexter som ligger på Skolverkets bedömningsportal, samt gamla bedömningsanvisningar till nationella prov, genom att använda Cambridge universitets nyutvecklade digitala verktyg ”Write & Improve”. Ett program som analyserar texters kvalitet och där man som lärare kan få dem bedömda på vilken GERS-nivå texten ligger.

GERS står för den Gemensamma Europeiska Referensramen som är utarbetad av Europarådet och är en riktlinje för att mäta vilken färdighet man har inom ett visst språk.

I Skolverkets ”Kommentarmaterial till kursplanen i engelska” kan man läsa att språksynen som präglar kursplanen i både LGR och GY 11 är i enlighet med den Gemensamma Europeiska Referensramen.

När Sara Bruun och Patricia Diaz nyligen testade Write & Improve bestämde de sig för att testa en av Skolverkets exempeltexter som är bedömt att ligga på E-nivåns övre skikt för årskurs 9. Men verktygets bedömning blev något helt annat än vad de hade förväntat sig.

– Texten bedömdes som A2 och A2 är ju E årskurs 6. Jag blev så förvånad att jag bestämde mig för att testa några motsvarande texter till, men det blev samma resultat där, säger Sara Bruun.

Texten hon satte in i verktyget skulle egentligen, enligt de svenska mallmåtten, ha visat bedömningen B1. De texterna som Skolverket exemplifierar som att vara E-nivå, håller alltså inte högre kvalitet än A2, enligt internationella mått mätt.

– Jag trodde verkligen att de här nivåerna från Skolverket var rätt. Det är minst sagt intressant men även oroväckande, säger lärarkollegan Patricia Diaz.

Diskussionerna om att Skolverkets bedömningsexempel håller en alldeles för låg nivå har pågått under flera år bland lärarna, menar Patricia och Sara.

– Många lärare i engelska överlag har en känsla av att bedömningen av de engelska nationella proven är ganska snäll. Det märks i diskussioner i lärarrummen och på nätet. Både när det gäller reception och produktion. Det är inte supersvårt att nå E på uppsatsdelen i engelska, säger Patricia.

Till och med eleverna tycker att exempeltexterna är på en ganska låg nivå.

– När mina elever tittar och jobbar med exempeltexterna så säger de: ”Va, är det här E-nivå?”, säger Patricia.
Sara Bruun instämmer:

– Jag kan inte visa E-nivå för mina elever längre, för då tänker de att man inte behöver göra ett smack. I vissa exempeltexter behöver man inte ens sätta punkt och stor bokstav. Jag får visa C-nivå för dem som modelltext, annars känner de att de inte behöver göra någonting. De skrattar ju åt E-nivåtexterna.

Är det allvarsamt om det fortsätter som det ser ut?

– Det är klart att det är allvarligt. Det blir att man både vilseleder lärare och elever. För eleverna tror att de är bättre på engelska än vad de är. Men ändå så är det på en lägre nivå egentligen, säger Patricia.

– Jag skulle vilja veta hur exempeltexter valideras i dag. Hur säkerställer man att det är rätt nivå egentligen? säger Sara Bruun.

Dorte Velling Pedersen vid Göteborgs universitet arbetar som biträdande forskare vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik och är provansvarig för Äp 9 engelska.

Hur kan det skilja sig så mycket mellan betygen?

– Det är inte uttalat att det ska råda något ett-till-ett förhållande. De svenska kursplanerna relaterar till GERS, sedan är det så att skalorna i GERS är enormt vida. Varje steg är egentligen ett jättesteg där flera nivåer i våra kursplaner relaterar till samma nivå inom GERS, säger Dorte Velling Pedersen till Skolvärlden.

– Och det här är faktiskt mycket mera komplext än det kan se ut. Inom vårt system handlar det om att styrdokumenten beskriver – och de nationella proven illustrerar – även de lägst godtagbara nivåerna för varje betygssteg. Det är inte fallet överallt där GERS används, utan GERS-nivåerna ses inte sällan som ett slags medelnivå.

De exempeltexter som i dag finns, valideras av flera olika referensgrupper som arbetar kring de nationella proven i en rad olika faser. Stora utprövningsgrupper, med ungefär 400 elever, ligger som underlag när man kommer fram till vilka exempel som ska illustrera en lösning på en uppgift på de olika betygsnivåerna.

Sedan väljs mellan 40–50 texter ut och skickas till en till referensgrupp som består av 10–12 personer som läser och individuellt bedömer texterna. Bedömningarna skickas sedan in till Göteborgs universitet och då görs det statistiska analyser på deras bedömningar.

– Vi ställer samman hur de har gjort sina olika bedömningar. Därefter möts de igen för ett nytt möte där de tittar på hur det har fallit ut och hur texterna har bedömts. Då har man hela skalan av väldigt svaga och starka texter.  

Hur ser du på Sara och Patricias kritik?

– Vi är medvetna, för vi ser det i tidigare lärarenkäter, att inte alla lärare är överens med oss var gränserna går. Jag vet att det finns en kritik mot de nedre gränserna och lärarna tycker att, kanske framför allt de svaga E-exemplen, är för svaga.

Kommer ni att se över ert sätt att arbeta med att ta fram exempeltexterna?

– Det är oerhört väletablerade rutiner för hur vi arbetar med dem. Det är inget ovanligt med kritik, det har funnits genom åren.

Så det kommer inte påverka er någonting?

– Jo, vi förhåller oss till det ständigt och vi diskuterar inom den gruppen av lärare som vi träffar i referensgruppssammanhang. Det är en grupp som varierar över år. Men vi förhåller oss också till att väldigt många av landets lärare är överens, säger Dorte Velling Pedersen.

Så svenska eleverna vilseleds inte till att tro att de är bättre än vad de är på engelska?

– Nej, jag tror faktiskt inte det.