brak
Lågaffektivt bemötande

Larmet på skolan: ”Våldet har exploderat”

Antalet hot- och våldsincidenter har ökat kraftigt på en grundskola i Stockholm det senaste året sedan ledningen infört vad den kallar lågaffektivt bemötande. 
– Våldet har exploderat på skolan, säger huvudskyddsombudet Irene Ziverts.

Lågaffektivt bemötande på skolan

Hantera klassrummet

Strategier för ett fungerande klassrumsklimat som utgår från Bo Heljskov Elvén teorier:

  • Se till att uppgifterna som eleverna ska utföra är intressanta, begripliga och meningsfulla.
  • Se till att de fysiska ramarna är optimala rörande utrymme, ljudmiljö och beteendereglerande inredning och andra faktorer.
  • Arbeta aktivt på att skapa god kontakt med eleverna så att du förtjänar auktoriteten.
  • Skapa lugn i klassrummet genom struktur och förutsägbarhet, listor och scheman och begripliga regler.
  • Satsa på samarbete och att själv vara lugn i svåra situationer.
  • Undvik bestraffningar, utskällningar och tillrättavisningar och se till att eleverna känner sig rättvist behandlade.

Hantera konflikter

Så hanterar du en konfliktsituation om du jobbar med lågaffektivt bemötande utifrån Bo Hejlskov Elvéns teorier.

  • Reagera lugnt och behärskat.
  • Undvik ögonkontakt vid konfliktrisk.
  • Undvik beröring när en elev är upprörd.
  • Respektera det personliga utrymmet.
  • När du känner behov av att gå framåt, gå två steg baklänges.
  • Ställ dig aldrig mitt emot eleven.
  • Undvik att markera dig, t.ex. genom att spänna dina muskler.
  • Sätt dig, gärna på golvet. Då tar du mindre plats i elevens medvetande.
  • Prata lugnt i inledningen av förloppet. Om eleven förlorar kontrollen ska du inte prata alls.
  • Ge dig. Att ge sig handlar inte om att ge sig varje gång eleven vill något annat än vi. Ofta handlar det om att rädda en situation.
  • Avled, humor är effektivt i detta sammanhang.

Texten är uppdaterad.

På Hjulsta grundskola i Stockholm vill skolledningen att lärare och annan skolpersonal använder sig av lågaffektivt bemötande mot elever som utstrålar ett problemskapande beteende.

Lågaffektivt bemötande har under senare år vunnit gehör inom skolan. Metoden beskrivs enklast som ett förhållningssätt för att hantera problemskapande beteende hos eleverna eller om man så vill, en uppsättning verktyg för hur man som lärare kan agera när elever slåss, är utåtagerande, skriker eller på andra sätt uppför sig på ett sätt som omgivningen tycker är problematiskt.

Men det nya förhållningssättet på Hjulsta grundskola verkar inte ha gett den effekt som skolledningen hade hoppats på. Nu går skyddsombudet från Lärarnas Riksförbund ut och varnar för konsekvenserna av förhållningssättet – eftersom att det ska ha lett till mer hot och våld på skolan, något som tidningen Arbetarskydd var först med att rapportera om.

Skyddsombudet på Hjulsta grundskola kräver att Arbetsmiljöverket ingriper med ett föreläggande eller förbud mot den här metoden. Det rapporteras om ett 50-tal incidenter under det senaste halvåret.

Irene Ziverts.
Irene Ziverts.

Irene Ziverts är biträdande kommunombud och huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund i Stockholm och hon har hand om skolorna i regionen där Hjulsta grundskola ligger. Tillsammans med sina fackliga kollegor har hon gjort bedömningen att det ökade våldet har att göra med införandet av lågaffektivt bemötande på skolan.

– Vi kan inte se någon annan anledning till det ökade våldet. Rektorn tycker dock inte detta. Men vi har haft möten med skolledning och grundskolechef och försökt fråga rektorn om vad hon tror att anledningarna kan vara – men det kan hon inte svara på, säger hon och fortsätter:  

– Visst, rektorn har vidtagit åtgärder med bland annat införa mer resurser – med det verkar inte spela någon roll.

Rektorn Heléne Hodges började i mars förra året och sedan dess har våldet ökat, påpekar Irene Ziverts.

– Vårt fackliga lokalombud har arbetat på skolan i många år. När rektorn kom till skolan så infördes bland annat det här förhållningssättet till elever som inte skötte sig.

Våldet har exploderat.

Enligt facket har personalen tidigare handlat direkt om en elev exempelvis har agerat hotfullt. Men med de nya rutinerna ska personalen undvika att ta någon konflikt – och i stället bara gå därifrån och be elevens mentor ringa hem till föräldrarna.

– Nu upplever eleverna att det inte händer någonting och då sprider oron sig. Våldet har exploderat och LR:s skyddsombud på skolan har påpekat våldsökningen redan under våren 2018 och säger att det inte fungerar – men rektorn vidhåller det här förhållningssättet som hon har infört, säger Irene Ziverts.

Psykologen, författaren och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén har forskat i lågaffektivt bemötande i över 20 år. Han säger i en intervju med Skolvärlden att han tycker att kritiken mot metoden är problematisk.

– Den beskrivning som ges av situationen på skolan är inte lågaffektivt bemötande. En grundläggande sak i lågaffektivt bemötande är att vi har verktyg för att hantera situationen. Det fungerar inte att inte göra någonting. Du måste ha bra verktyg för att inte eskalera situationen, säger han.

Läs hela intervjun med Bo Hejlskov Elvén här.

Enligt Irene Ziverts finns det elever på skolan som inte ens vågar äta i matsalen för att de rädda för eleverna som styr och ställer.

– Även skolans lärare är rädda för eleverna. Eleverna har tagit över skolan och lärarna vågar knappt gå förbi dem i trapporna. Det är ohållbart. Jag har inte sett så många incidenter på så kort tid på en skola – och som bara fortsätter öka.

Skolans rektor, Heléne Hodges, säger till Skolvärlden att det har pågått en utbildningsinsats inom lågaffektivt bemötande innan hon klev in som rektor på Hjulsta grundskola.

– Vad jag har fått information om är att det var en långsiktig kompetensutbildning som var på initiativ från den föregående skolledningen. Kompetensutvecklingen som redan var fastslagen och som pågick under föregående läsår var just inom lågaffektivt bemötande, med grunden i Hejlskovs strategi.

Hur ser du på kritiken som har varit från egna led att lågaffektivt bemötande skulle vara orsaken till det ökade våldet?  

– Det är tråkigt. Skolans värld är oerhört komplex och jag tror inte att det är så enkelt att man kan säga att situationer uppstår på grund av att man använder en viss metod. Det är svårt att dra snabba slutsatser kring det.

Upplever du att ni har utbildat skolans personal väl i den här metoden? 

– Det som vi i skolledningen ser är att vi behöver fortsätta utveckla det här, både med det lågaffektiva bemötandet men också hela arbetet kring hur vi ska arbeta med de situationer som uppstår på skolan. Framförallt hur vi ska kunna arbeta ännu mer främjande och förebyggande för att det inte ska uppstå, säger Heléne Hodges. 

Upplever du att ni har använt metoden felaktigt? 

– Man kan inte generalisera och säga att vi har använt metoden fel. Det här är nya saker för några personer kanske, som inte vet hur man ska göra för att lära sig ett nytt förhållningssätt, medan för andra är det här väldigt bekvämt. Det tar olika lång tid att lära sig detta och vi kommer behöva fortsätta att utveckla det här. 

Den 5 mars kommer Lärarnas Riksförbund i Stockholm att följa upp våldsincidenterna tillsammans med Arbetsmiljöverket och skolledningen.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm