Annons

Efter kritiken: Modellen hjälper lärare att bli NPF-kompetenta

Publicerad 10 januari 2018

Fakta

Modellens fyra steg:

STEG 1: Problemformulering

Det första steget handlar om att deltagarna i handledningen beskriver en situation eller en elev så fri från tolkning som det bara är möjligt. Saklighet, objektivitet och fakta utmärker en god problemformulering. Värdeladdade adjektiv undviks, arbetsgruppen fokuserar på vad eleven gör, hur, när och i vilka sammanhang.

STEG 2: Kartläggning

Vid det andra steget kartlägger gruppen elevens funktionsförmågor genom att använda kartläggningsmaterialet i Skolkompassen Kartläggningsmaterialet finns kostnadsfritt här.

STEG 3: Analys

I det tredje steget analyserar gruppen gemensamt varför eleven agerar eller reagerar på ett visst sätt. Handledarna hjälper arbetsgruppen att få syn på och ringa in vilka styrkor och nedsatta funktionsförmågor som identifierats i kartläggningen. Vad orsakar att lärandesituationen och/eller lärandemiljön blir för svår? Här identifierar man tillsammans var elevens funktionsförmåga brister i förhållande till lärandesituationens krav. Vad fungerar bra? Vad kan man göra mer av? Vilka styrkor och intressen hos eleven bör man fånga upp och använda sig mer av?

STEG 4: Val av anpassningar

Ofta genererar steg tre en stor mängd uppslag till individuella anpassningar. För att stötta arbetsgruppen i att genomföra anpassningarna handlar det sista steget om att sortera och prioritera. Följande frågor avhandlas:

• Vilka anpassningar bör prioriteras och i vilka sammanhang?

• Vem ansvarar för att de genomförs?

• Vad planerar man att göra fortsättningsvis, hur följer vi upp?

Svaren på dessa frågor ger tydlighet i vem som ska ansvara för vad och i vilken ordning som anpassningarna ska genomföras.

Som en ytterligare hjälp får arbetsgruppen ett sammanfattande dokument efter avslutad handledning. Detta kan användas av arbetsgruppen i den egna undervisningen, i kontakten med andra lärare, inom elevhälsan, i kontakten med hemmet eller vid överlämning till annan klass eller skola. Givetvis tas erforderlig hänsyn till tystnadsplikten.

På Danderydsmodellens webbplats finns en manual för hur man kan införa modellen på den egna skolan. Där finns också checklistor för att bygga bort hinder i lärmiljö.

Relaterat

Skolverket har fått svidande kritik för sin specialpedagogiska satsning.
Ann Lindgren, projektledare för ”Danderydsmodellen”, ställer sig bakom kritiken.
– Lärare behöver få mer effektiva verktyg för att kunna jobba med de här eleverna, säger hon.

I början av 2018 väcktes en stor debatt kring Skolverkets nya kompetenslyft inom specialpedagogik. Satsningen har fått utstå svidande kritik av yrkesverksamma inom skolan och föräldrar till barn med funktionsnedsättning.

I samband med diskussionen kring myndighetens insats lyftes projektet ”Danderydsmodellen” fram i flertalet webbforum, i kommentarsfälten och på sociala medier.

Sedan 2016 bedrivs projektet som handlar om kollegial handledning i grundskolorna i Danderyds kommun med medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Projektet handlar om att skapa och testa en modell som erbjuder skolorna i kommunen kollegiala handledare med särskild kompetens om autism och adhd.

Ann Lindgren är lärare och har under många år arbetar inom psykiatrin i Stockholm. I dag är hon projektledare för Danderydsmodellen. Hon håller med om kritiken av Skolverkets material.

– Som det är i dag kommer satsningen att drabba eleverna och lärarna. Det blir ännu en svår sak för lärarna som redan är pressade, allt ansvar landar ju i deras knän. De behöver få mer effektiva verktyg för att kunna jobba med de här eleverna, säger Ann Lindgren.

Hon är tydlig med att hon inte kritiserar Skolverkets satsning, men när man lägger så mycket pengar på området är det viktigt att det blir bra för alla parter.

– Tyvärr har man har inte gått in tillräckligt på djupet och man förstår inte konsekvenserna när man inte tar hänsyn till funktionsnedsättningarna.

Med projektet Danderydsmodellen, som håller på under två års tid, får yrkesverksamma möjligheter att träna på att handleda arbetsgrupper i skolan. Handledningen har getts till arbetsgrupper i alla grundskolans stadier, och har testats under en längre tid på Vasaskolan i Danderyd.

– För att kunna hjälpa en elev med en neuropsykiatrisk problematik behövs det förståelse för funktionsnedsättningarna och i dag är det alldeles för få som är funktionskompetenta i skolans värld, säger hon.

Sedan 2014 är alla pedagoger skyldiga enligt skollagen att ge så kallade extra anpassningar för att tillgängliggöra skolan. I undersökningar som Skolvärlden tidigare har skrivit om uppger 80 procent av tillfrågade lärare och drygt 70 procent av alla specialpedagoger att de saknar tillräckliga kunskaper om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Konsekvensen blir att allt för många elever med autism och adhd misslyckas i skolan. Det är självklart att kunskap saknas. Det finns ett stort glapp här. De som sitter på makten vill att lärare ska lära sig mer samtidigt som lärare efterfrågar det. Man kan inte använda vanlig erfarenhet och vardagspsykologin som man har med sig från läraryrket – utan man måste förstå att de har ett annorlunda fungerande, säger Ann Lindgren.

För att kunna erbjuda elever med autism och/eller adhd en väl anpassad skolgång behöver pedagogerna i landet få tid att reflektera tillsammans, gemensamt finna lösningar och få bolla sina tankar med någon som har större kunskap om nedsatta funktionsförmågor.

Modellen man har tagit fram för handledningen består av fyra steg: problemformulering, kartläggning, analys och val av anpassningar (se mer info i faktaruta).

Handledningen är en form av reflekterande samtal och bygger på ett sokratiskt förhållningssätt, det vill säga att handledaren och de handledda gemensamt genererar lämpliga anpassningar utifrån elevens funktionsnedsättningar.

I dag är det alldeles för få som är funktionskompetenta i skolans värld.

Handledningen bygger på tydliggörande pedagogik och ett lågaffektivt bemötande. Tydliggörande pedagogik är nödvändig för att skolan ska kunna upplevas som meningsfull, hanterbar och begriplig av elever med autism och adhd.

– Modellen möjliggör för eleverna att utveckla sitt lärande och personliga utveckling. Den ger också pedagoger möjlighet till utveckling, säger Ann Lindgren.

Och modellen har blivit mycket uppskattad. Hittills har den fått höga betyg av de som blivit handledda och de handledare som träningshandlett uttrycker önskemål att fortsätta efter projektets slut.

– Danderydsmodellen är en fantastisk lösning. Vi har provat den och ser väldigt fina resultat. All sammanställning är inte klar än utan det håller vi på att göra just nu. Men den preliminära sammanställningen visar att 93 procent av de 70 pedagogerna som har blivit handledda vill fortsätta bli det. Det är jättebra siffror. Modellen gör skillnad.

Vill du veta mera? Läs mer om projektet här.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons