Annons

Efter kritiken: Modellen hjälper lärare att bli NPF-kompetenta

Publicerad 10 januari 2018

Fakta

Modellens fyra steg:

STEG 1: Problemformulering

Det första steget handlar om att deltagarna i handledningen beskriver en situation eller en elev så fri från tolkning som det bara är möjligt. Saklighet, objektivitet och fakta utmärker en god problemformulering. Värdeladdade adjektiv undviks, arbetsgruppen fokuserar på vad eleven gör, hur, när och i vilka sammanhang.

STEG 2: Kartläggning

Vid det andra steget kartlägger gruppen elevens funktionsförmågor genom att använda kartläggningsmaterialet i Skolkompassen Kartläggningsmaterialet finns kostnadsfritt här.

STEG 3: Analys

I det tredje steget analyserar gruppen gemensamt varför eleven agerar eller reagerar på ett visst sätt. Handledarna hjälper arbetsgruppen att få syn på och ringa in vilka styrkor och nedsatta funktionsförmågor som identifierats i kartläggningen. Vad orsakar att lärandesituationen och/eller lärandemiljön blir för svår? Här identifierar man tillsammans var elevens funktionsförmåga brister i förhållande till lärandesituationens krav. Vad fungerar bra? Vad kan man göra mer av? Vilka styrkor och intressen hos eleven bör man fånga upp och använda sig mer av?

STEG 4: Val av anpassningar

Ofta genererar steg tre en stor mängd uppslag till individuella anpassningar. För att stötta arbetsgruppen i att genomföra anpassningarna handlar det sista steget om att sortera och prioritera. Följande frågor avhandlas:

• Vilka anpassningar bör prioriteras och i vilka sammanhang?

• Vem ansvarar för att de genomförs?

• Vad planerar man att göra fortsättningsvis, hur följer vi upp?

Svaren på dessa frågor ger tydlighet i vem som ska ansvara för vad och i vilken ordning som anpassningarna ska genomföras.

Som en ytterligare hjälp får arbetsgruppen ett sammanfattande dokument efter avslutad handledning. Detta kan användas av arbetsgruppen i den egna undervisningen, i kontakten med andra lärare, inom elevhälsan, i kontakten med hemmet eller vid överlämning till annan klass eller skola. Givetvis tas erforderlig hänsyn till tystnadsplikten.

På Danderydsmodellens webbplats finns en manual för hur man kan införa modellen på den egna skolan. Där finns också checklistor för att bygga bort hinder i lärmiljö.

Relaterat

Skolverket har fått svidande kritik för sin specialpedagogiska satsning.
Ann Lindgren, projektledare för ”Danderydsmodellen”, ställer sig bakom kritiken.
– Lärare behöver få mer effektiva verktyg för att kunna jobba med de här eleverna, säger hon.

I början av 2018 väcktes en stor debatt kring Skolverkets nya kompetenslyft inom specialpedagogik. Satsningen har fått utstå svidande kritik av yrkesverksamma inom skolan och föräldrar till barn med funktionsnedsättning.

I samband med diskussionen kring myndighetens insats lyftes projektet ”Danderydsmodellen” fram i flertalet webbforum, i kommentarsfälten och på sociala medier.

Sedan 2016 bedrivs projektet som handlar om kollegial handledning i grundskolorna i Danderyds kommun med medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Projektet handlar om att skapa och testa en modell som erbjuder skolorna i kommunen kollegiala handledare med särskild kompetens om autism och adhd.

Ann Lindgren är lärare och har under många år arbetar inom psykiatrin i Stockholm. I dag är hon projektledare för Danderydsmodellen. Hon håller med om kritiken av Skolverkets material.

– Som det är i dag kommer satsningen att drabba eleverna och lärarna. Det blir ännu en svår sak för lärarna som redan är pressade, allt ansvar landar ju i deras knän. De behöver få mer effektiva verktyg för att kunna jobba med de här eleverna, säger Ann Lindgren.

Hon är tydlig med att hon inte kritiserar Skolverkets satsning, men när man lägger så mycket pengar på området är det viktigt att det blir bra för alla parter.

– Tyvärr har man har inte gått in tillräckligt på djupet och man förstår inte konsekvenserna när man inte tar hänsyn till funktionsnedsättningarna.

Med projektet Danderydsmodellen, som håller på under två års tid, får yrkesverksamma möjligheter att träna på att handleda arbetsgrupper i skolan. Handledningen har getts till arbetsgrupper i alla grundskolans stadier, och har testats under en längre tid på Vasaskolan i Danderyd.

– För att kunna hjälpa en elev med en neuropsykiatrisk problematik behövs det förståelse för funktionsnedsättningarna och i dag är det alldeles för få som är funktionskompetenta i skolans värld, säger hon.

Sedan 2014 är alla pedagoger skyldiga enligt skollagen att ge så kallade extra anpassningar för att tillgängliggöra skolan. I undersökningar som Skolvärlden tidigare har skrivit om uppger 80 procent av tillfrågade lärare och drygt 70 procent av alla specialpedagoger att de saknar tillräckliga kunskaper om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Konsekvensen blir att allt för många elever med autism och adhd misslyckas i skolan. Det är självklart att kunskap saknas. Det finns ett stort glapp här. De som sitter på makten vill att lärare ska lära sig mer samtidigt som lärare efterfrågar det. Man kan inte använda vanlig erfarenhet och vardagspsykologin som man har med sig från läraryrket – utan man måste förstå att de har ett annorlunda fungerande, säger Ann Lindgren.

För att kunna erbjuda elever med autism och/eller adhd en väl anpassad skolgång behöver pedagogerna i landet få tid att reflektera tillsammans, gemensamt finna lösningar och få bolla sina tankar med någon som har större kunskap om nedsatta funktionsförmågor.

Modellen man har tagit fram för handledningen består av fyra steg: problemformulering, kartläggning, analys och val av anpassningar (se mer info i faktaruta).

Handledningen är en form av reflekterande samtal och bygger på ett sokratiskt förhållningssätt, det vill säga att handledaren och de handledda gemensamt genererar lämpliga anpassningar utifrån elevens funktionsnedsättningar.

I dag är det alldeles för få som är funktionskompetenta i skolans värld.

Handledningen bygger på tydliggörande pedagogik och ett lågaffektivt bemötande. Tydliggörande pedagogik är nödvändig för att skolan ska kunna upplevas som meningsfull, hanterbar och begriplig av elever med autism och adhd.

– Modellen möjliggör för eleverna att utveckla sitt lärande och personliga utveckling. Den ger också pedagoger möjlighet till utveckling, säger Ann Lindgren.

Och modellen har blivit mycket uppskattad. Hittills har den fått höga betyg av de som blivit handledda och de handledare som träningshandlett uttrycker önskemål att fortsätta efter projektets slut.

– Danderydsmodellen är en fantastisk lösning. Vi har provat den och ser väldigt fina resultat. All sammanställning är inte klar än utan det håller vi på att göra just nu. Men den preliminära sammanställningen visar att 93 procent av de 70 pedagogerna som har blivit handledda vill fortsätta bli det. Det är jättebra siffror. Modellen gör skillnad.

Vill du veta mera? Läs mer om projektet här.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons
Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons
Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Annons

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons