SETT-mässan
Npf-pedagogen: Bra inkludering utgår från elevens behov
Annons
NPF
Efter kritiken: Modellen hjälper lärare att bli NPF-kompetenta
Skolverket har fått svidande kritik för sin specialpedagogiska satsning.
Ann Lindgren, projektledare för ”Danderydsmodellen”, ställer sig bakom kritiken.
– Lärare behöver få mer effektiva verktyg för att kunna jobba med de här eleverna, säger hon.
Modellens fyra steg:
STEG 1: Problemformulering
Det första steget handlar om att deltagarna i handledningen beskriver en situation eller en elev så fri från tolkning som det bara är möjligt. Saklighet, objektivitet och fakta utmärker en god problemformulering. Värdeladdade adjektiv undviks, arbetsgruppen fokuserar på vad eleven gör, hur, när och i vilka sammanhang.
STEG 2: Kartläggning
Vid det andra steget kartlägger gruppen elevens funktionsförmågor genom att använda kartläggningsmaterialet i Skolkompassen Kartläggningsmaterialet finns kostnadsfritt här.
STEG 3: Analys
I det tredje steget analyserar gruppen gemensamt varför eleven agerar eller reagerar på ett visst sätt. Handledarna hjälper arbetsgruppen att få syn på och ringa in vilka styrkor och nedsatta funktionsförmågor som identifierats i kartläggningen. Vad orsakar att lärandesituationen och/eller lärandemiljön blir för svår? Här identifierar man tillsammans var elevens funktionsförmåga brister i förhållande till lärandesituationens krav. Vad fungerar bra? Vad kan man göra mer av? Vilka styrkor och intressen hos eleven bör man fånga upp och använda sig mer av?
STEG 4: Val av anpassningar
Ofta genererar steg tre en stor mängd uppslag till individuella anpassningar. För att stötta arbetsgruppen i att genomföra anpassningarna handlar det sista steget om att sortera och prioritera. Följande frågor avhandlas:
• Vilka anpassningar bör prioriteras och i vilka sammanhang?
• Vem ansvarar för att de genomförs?
• Vad planerar man att göra fortsättningsvis, hur följer vi upp?
Svaren på dessa frågor ger tydlighet i vem som ska ansvara för vad och i vilken ordning som anpassningarna ska genomföras.
Som en ytterligare hjälp får arbetsgruppen ett sammanfattande dokument efter avslutad handledning. Detta kan användas av arbetsgruppen i den egna undervisningen, i kontakten med andra lärare, inom elevhälsan, i kontakten med hemmet eller vid överlämning till annan klass eller skola. Givetvis tas erforderlig hänsyn till tystnadsplikten.
På Danderydsmodellens webbplats finns en manual för hur man kan införa modellen på den egna skolan. Där finns också checklistor för att bygga bort hinder i lärmiljö.
I början av 2018 väcktes en stor debatt kring Skolverkets nya kompetenslyft inom specialpedagogik. Satsningen har fått utstå svidande kritik av yrkesverksamma inom skolan och föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
I samband med diskussionen kring myndighetens insats lyftes projektet ”Danderydsmodellen” fram i flertalet webbforum, i kommentarsfälten och på sociala medier.
Sedan 2016 bedrivs projektet som handlar om kollegial handledning i grundskolorna i Danderyds kommun med medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Projektet handlar om att skapa och testa en modell som erbjuder skolorna i kommunen kollegiala handledare med särskild kompetens om autism och adhd.
Ann Lindgren är lärare och har under många år arbetar inom psykiatrin i Stockholm. I dag är hon projektledare för Danderydsmodellen. Hon håller med om kritiken av Skolverkets material.
– Som det är i dag kommer satsningen att drabba eleverna och lärarna. Det blir ännu en svår sak för lärarna som redan är pressade, allt ansvar landar ju i deras knän. De behöver få mer effektiva verktyg för att kunna jobba med de här eleverna, säger Ann Lindgren.
Hon är tydlig med att hon inte kritiserar Skolverkets satsning, men när man lägger så mycket pengar på området är det viktigt att det blir bra för alla parter.
– Tyvärr har man har inte gått in tillräckligt på djupet och man förstår inte konsekvenserna när man inte tar hänsyn till funktionsnedsättningarna.
Med projektet Danderydsmodellen, som håller på under två års tid, får yrkesverksamma möjligheter att träna på att handleda arbetsgrupper i skolan. Handledningen har getts till arbetsgrupper i alla grundskolans stadier, och har testats under en längre tid på Vasaskolan i Danderyd.
– För att kunna hjälpa en elev med en neuropsykiatrisk problematik behövs det förståelse för funktionsnedsättningarna och i dag är det alldeles för få som är funktionskompetenta i skolans värld, säger hon.
Sedan 2014 är alla pedagoger skyldiga enligt skollagen att ge så kallade extra anpassningar för att tillgängliggöra skolan. I undersökningar som Skolvärlden tidigare har skrivit om uppger 80 procent av tillfrågade lärare och drygt 70 procent av alla specialpedagoger att de saknar tillräckliga kunskaper om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
– Konsekvensen blir att allt för många elever med autism och adhd misslyckas i skolan. Det är självklart att kunskap saknas. Det finns ett stort glapp här. De som sitter på makten vill att lärare ska lära sig mer samtidigt som lärare efterfrågar det. Man kan inte använda vanlig erfarenhet och vardagspsykologin som man har med sig från läraryrket – utan man måste förstå att de har ett annorlunda fungerande, säger Ann Lindgren.
För att kunna erbjuda elever med autism och/eller adhd en väl anpassad skolgång behöver pedagogerna i landet få tid att reflektera tillsammans, gemensamt finna lösningar och få bolla sina tankar med någon som har större kunskap om nedsatta funktionsförmågor.
Modellen man har tagit fram för handledningen består av fyra steg: problemformulering, kartläggning, analys och val av anpassningar (se mer info i faktaruta).
Handledningen är en form av reflekterande samtal och bygger på ett sokratiskt förhållningssätt, det vill säga att handledaren och de handledda gemensamt genererar lämpliga anpassningar utifrån elevens funktionsnedsättningar.
I dag är det alldeles för få som är funktionskompetenta i skolans värld.
Handledningen bygger på tydliggörande pedagogik och ett lågaffektivt bemötande. Tydliggörande pedagogik är nödvändig för att skolan ska kunna upplevas som meningsfull, hanterbar och begriplig av elever med autism och adhd.
– Modellen möjliggör för eleverna att utveckla sitt lärande och personliga utveckling. Den ger också pedagoger möjlighet till utveckling, säger Ann Lindgren.
Och modellen har blivit mycket uppskattad. Hittills har den fått höga betyg av de som blivit handledda och de handledare som träningshandlett uttrycker önskemål att fortsätta efter projektets slut.
– Danderydsmodellen är en fantastisk lösning. Vi har provat den och ser väldigt fina resultat. All sammanställning är inte klar än utan det håller vi på att göra just nu. Men den preliminära sammanställningen visar att 93 procent av de 70 pedagogerna som har blivit handledda vill fortsätta bli det. Det är jättebra siffror. Modellen gör skillnad.
Vill du veta mera? Läs mer om projektet här.
