hedevag_sd

Kenth Hedevåg, pedagog med inriktning på elever med problematik som försvårar skolgången, reagerar på SD:s förslag.

| Foto: Fredrik Jalhed
Politik

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.
– Ett sätt att kasta sig in i debatten och plocka lättköpta poäng, säger Kenth Hedevåg som jobbar med elever med problematik.

SD:s förslag

Inför statliga internat för särskilt problematiska elever
Disciplinär pedagogik, tydliga regler och värdefostrande verksamhet ska prägla internatet.

Separera nyanlända från ordinarie skola
Nyanlända ska placeras i särskilda förberedande klasser eller skolor fram till dess att de tillgodogjort sig det svenska språket.

Återetablera kunskapsfokus i skolan
Skolan ska i högre grad än i dag präglas av klassisk pedagogik och fokusera på att ge eleverna kunskaper i kärnämnena.

Stärk lärares och rektorers befogenheter i klassrummet
Lärarnas ledarbefogenheter måste stärkas.

Reformera lärarutbildningen
Ge nyexaminerade lärare större trygghet i ledarskap och klassisk pedagogik. Högre antagningskrav.

Inför möjligheten att gå om klasser
Elever som inte når målen eller missköter sin skolgång bör tvingas gå om klasser.

Låt skolor införa skoluniform
En möjlighet att införa obligatorisk skoluniform ska införas. Det bör särskilt användas där elever bär klädsel och attribut som anspelar på en kriminell livsstil.

Inför den normskapande skolan
Skolan ska upprätta regler som syftar till att skapa gemensamma goda normer. Till exempel språkbruk seller hur man bemöter varandra.

”Staten ska ta över ansvaret för särskilt problematiska elever, som utgör en allvarlig risk för övriga elever och lärare eller dömts för brott. De statliga jourskolorna ska präglas av disciplinär pedagogik, tydliga regler och värdefostrande verksamhet.”

Det skriver Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof i en debattartikel i Svenska dagbladet. Internaten för särskilt problematiska elever är ett av flera förslag som partiet gemensamt kallar ”åtgärdspaket för ordning och reda i skolan”.

Tillsammans med förslagen att nyanlända ska placeras i egna klasser eller skolor och att införa en normskapande skola sticker det ut bland mer traditionella idéer som att reformera lärarutbildningen, införa skoluniform och fokusera mer på kunskap.

Skolvärlden har sökt Richard Jomshof för en kommentar. Via mail svarar SD:s riksdagsledamot Jörgen Grubb som också sitter i utbildningsutskottet.

Vem ska avgöra när en elev inte längre platsar i vanlig skola?

– Detta handlar om elever som utför kriminella handlingar och som är en fara för övriga elever. Förhoppningsvis högst ett hundratal totalt i hela landet. Här måste samverkan ske mellan olika sociala myndigheter, skola och föräldrar.

Vad är målet för de eleverna när de har förflyttats?

– Deras mål är att så bra som möjligt klara av sin skolgång. Men framförallt är målet att övriga elever ska få en mycket bättre arbetsmiljö där de slipper vara rädda och oroliga. Därmed ger vi dessa elever en mycket tryggare skolgång, vilket ofta också innebär en bättre utbildning.

Ni föreslår också att man ska ”placera nyanlända i särskilda förberedande klasser eller skolor fram till dess att de tillgodogjort sig det svenska språket”. Hur bedömer ni att det påverkar dessa elevers möjlighet att tillgodogöra sig språket att gå i en klass eller skola där ingen pratar svenska?

– Här handlar det primärt om två saker. Nyanlända elever ska vara förberedda för vår skola, samt att elever i våra skolor i största möjligaste mån ska undvika att få elever i sin klass som av uppenbara skäl inte kan klara av undervisningen utan extra stort stöd.

Sverigedemokraterna beskriver Sverige som ett kluvet land, bland annat mellan migranter och svenskar. Är inte det här ett förslag som riskerar att förstärka den klyftan?

­– Tvärtom, vi ger de nyanlända möjlighet till att förbereda sig för vår skola. Idag slussas nyanlända elever in i vår skola inom ett par veckor och med helt skilda förkunskaper. Det är nästan ett under att några av dem trots detta klarar av sin skolgång med godkända resultat, säger Jörgen Grubb.

Kenth Hedevåg är pedagog med inriktning på elever med problematik som försvårar skolgången, och har erfarenhet från skola, kommunala elevhälsoteam och barn/ungdomspsykiatrin. Han ser debattartikeln som ett sätt för Sverigedemokraterna att ta sig in i skoldebatten, och han önskar att politiker kunde sluta använda skolan för att positionera sig.

– Jag tror att detta är ett sätt att kasta sig in i debatten och plocka lättköpta poäng. Det är väldigt jobbigt för oss som jobbar i skolan att politiska krafter försöker skaffa sig poänger på skolans bekostnad. Det är så otroligt negativt för verksamheten, säger han.

Förslaget att placera vissa elever i särskilda skolor för stökiga individer reagerar han särskilt starkt på.

– Vilken myndighet eller person dömer elever till internatskola? Någon måste fatta ett beslut här. Och all vår erfarenhet visar på att det här förvärrar problemet. Det är som att låsa in brottslingar så att de inte stör. Det positiva ska väl då vara att de inte ska kunna störa de andra, men vad ska det bli av de här barnen och ungdomarna i längden? 

Han menar dessutom att idén riskerar att strida mot rådande lagstiftning.

– Självklart ska eleverna inte undgå ansvar för hur de beter sig, men det är sällan det är så enkelt att allt beror på en enda person. Om man lägger hela problematiken på elevens axlar är man väldigt farligt ute och riskerar att diskriminera en elevgrupp som inte presterar i skolan. Det är tydligt både i skollagen och barnkonventionen att vi inte ska diskriminera.

Hela ordning och reda–debatten menar han till viss del bygger på okunskap om vad som faktiskt gäller i skolan idag.

– Lärare saknar inte befogenheter. Lärare får ta i elever, man får föra ut dem ur klassrummet, man får stänga av dem, och man får placera dem i andra skolor i kommunen. Det är en allvarlig villfarelse att lärare har fråntagits befogenheter, de senaste decennierna har man faktiskt tillfört fler. Det lärarna behöver är att skolan tillförs resurser istället för nedskärningar. Och anledningen att kommuner har blivit mer restriktiva med att låta elever gå om en årskurs är att all forskning visar att det inte har positiva effekter, säger Kenth Hedevåg.

Han ställer sig frågande till bilden som Richard Jomshof målar upp i sin artikel av att den skola dagens vuxna gick i fungerade mycket bättre.

– Det kan kännas otryggt att samhället vi levde i för 20–30 år sedan inte finns längre, och att det är en helt ny värld. Men det går inte att gå tillbaka till det, och jag ser inte heller att det skulle vara önskvärt. Jag har jobbat med det här i 40 år – det var inte bättre förr. Vi hade problem med våld och alkohol bland annat, och det var kraftfulla debatter om ordning och reda på 70-talet, säger Kenth Hedevåg.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm