Annons

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Publicerad 16 oktober 2018

Fakta

Mer om granskningen:

Skolinspektionen kommer att granska betygssättningen på högskoleförberedande gymnasieprogram i kursen svenska 3 på 30 utvalda skolor. 

Granskningen inleds i juni 2018. Verksamhetsbesök kommer att ske under hösten 2018. Vid sidan av enskilda verksamhetsbeslut till de granskade enheterna publiceras även en övergripande rapport som beräknas vara klar i april 2019. 

Den tematiska kvalitetsgranskningen omfattar 30 verksamheter med högskoleförberedande gymnasieprogram med fokus på svenska 3. Urvalet görs av skolor som har stora avvikelser mellan provresultat på nationella provet och betyg. Både fristående och kommunala verksamheter ska granskas.

Vid besöket kommer inspektörerna att intervjua elever, svensklärare och rektor. Inspektörerna kommer inför besöket även att studera dokument som användes vid betygssättning i Svenska 3 under läsåret 2017/18.

Läs mer om granskningen här

Källa: Skolinspektionen

Relaterat

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. 
Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.
– Det här känns som en ny epok i läraruppdraget, säger LR:s distriktsordförande Lisbeth Fasth.

Skolinspektionen kommer under hösten och början av vårterminen 2019 att påbörja en granskning av betygssättningen på högskoleförberedande gymnasieprogram i kursen svenska 3 på 30 utvalda skolor i landet. 

Lisbeth Fasth, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund, reagerade efter att ha blivit informerad av en lärare som arbetar på en av de skolorna som ska granskas av Skolinspektionen.

Enligt Lisbeth Fasth vill Skolinspektionen ha ut allt betygsunderlag från förra året som läraren använde i betygsättning för svenska 3. De vill också ha planeringar, anteckningar, examinationsuppgifter och hur man använder NP-resultat i betygsättning. 

Dessutom kommer läraren att vara själv under intervjun och ensam om att intervjuas – och ser det som en arbetsmiljöfråga.

– Jag blev överraskad när jag fick höra lärarens historia, jag visste inte om att Skolinspektionen gjorde den här typen av granskningar. Ska verkligen en myndighet få gå in i någons anteckningar? Det känns konstigt, säger hon.

– Jag förstår syftet med att försöka komma åt betygsinflationen, för det är ett bekymmer naturligtvis. Men frågan är om det här är rätt sätt. Som lärare blir man väldigt klämd. 

Läraren, som vill vara anonym, mår dåligt av situationen och har reagerat starkt på tillvägagångssättet i granskningen. 

– Läraren mår dåligt av att ensam ställas mot väggen av en inspektion. Jag kan förstå att den här läraren känner sig granskad på ett negativt sätt, säger Lisbeth Fasth och fortsätter:

– Jag tycker det här känns som en ny epok i läraruppdraget. Nu räcker det inte med att arbetsgivaren får granska oss lärare, utan nu får även myndigheter granska i detalj och har rätt till att se lärares anteckningar. 

Johanna Chung, biträdande projektledare för ett projekt inriktat på betygssättning på högskoleförberedande gymnasieprogram med fokus på svenska, håller inte med om bilden som Lisbeth Fasth ger kring hur man genomför granskningen. 

Hon berättar om syftet bakom granskningen:

– Vi granskar i vilken utsträckning lärarna fångar ett brett och varierat underlag som grund för betygssättning av elevens kunskaper och i vilken utsträckning lärarna gör en allsidig utvärdering av elevernas kunskaper. Granskningen har ett skolperspektiv och vi intervjuar såväl lärare enskilt som i grupp, samt elever och rektor, säger Johanna Chung.
 
I projektet kommer Skolinspektionen att begära en del dokument som är kopplat till lärarnas betygssättning. Men det här med anteckningarna kan vara en misstolkning av läraren, menar Johanna Chung.
 
– Skolinspektionen har inte begärt in lärarens anteckningar i den här granskningen. Det vi har begärt in är lärarens bedömningar av examinationsuppgifter för kursen, säger hon och tillägger:
 
– Lärarnas bedömningar kan ju se ut på väldigt många olika sätt. Det kan vara genom en uppgiftsmatris, eller genom betygsliknande omdömen, och det skulle även kunna vara en anteckning. Men vi har inte uttryckt någonstans att läraren ska skicka in sina anteckningar. 
 
Flera fackliga ombud upplever det som en ny form av granskning som ni gör, är det så?
 
– Själva formen på granskningen är inte ny. Det är en tematisk kvalitetsgranskning, men varje sådan granskning utformas på ett speciellt sätt eftersom vi tittar på olika saker i varje granskning, så att ingen annan är gjord på just det här sättet. Men själva granskningsmodellen har vi använt i flera år. 
 
Johanna Chung kan samtidigt förstå att en lärare känner sig ifrågasatt när man intervjuas ensam.
 
– Det kan jag ha full förståelse för. Jag kan samtidigt förstå att när vi granskar betygssättningen och den processen att det blir känsligt, för det är lärares myndighetsutövning vi granskar. Men vi vill ha ett skolperspektiv i granskningen.

– Vi granskar aldrig lärares enskilda praktik, så vi granskar inte läraren och deras betygssättning. Utan vi vill ha in de här delarna för att kunna få ett underlag för intervju och för att kunna göra en så bra bedömning som möjligt. Och utöver den enskilda intervjun genomför vi även gruppintervjuer.
 
Vad kan ni förbättra för att lärare inte ska känna sig rädda och utlämnade i framtiden?
 
– Vi försöker vara så tydliga som möjligt i vår kommunikation, det kan vi säkert bli ännu bättre på, säger Johanna Chung.
 
Ombudet vi har pratat med upplever det som ”ny epok i läraruppdraget”. Tycker du att man kan se det som det?

– Nej, inte alls. Vi har hållit på med den här typen av granskningar länge, det är inget nytt. Detta har funnit sedan inspektionen startade 2008. Vi har inte alls gått mot ett hårdare håll eller att vi ska granska lärare så att de känner sig utsatta, säger hon.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons
Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons
Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Annons

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons