henrik_egenanstraning

Henrik Birkebo arbetar som svensk- och engelsklärare på Magnus Åbergsgymnasiet. Foto: Privat/Shutterstock.

Debatt

”Eget ansvarstagande – ett karaktärsdrag som leder till framgång”

Debatt ”I en svensk skolkontext vore det fruktsamt att åter igen lyfta fram eget ansvarstagande som en nyckelegenskap, ett karaktärsdrag som går att utveckla och som leder till framgång”, skriver läraren Henrik Birkebo.

De hade fått i uppgift att presentera något föredöme i engelskan. Publiken skulle bestå av några få kompisar plus mig, och ramtiden var cirka tre minuter per tal. Det ingick i uppgiften att de skulle stödja sin framställning med hjälp av en Google presentation och de skulle även motivera sitt val av ”role model”. 

Som väntat valde några att tala om kändisar, lik Emma Thompson eller George Harrison. Andra talade om sin Augustnominerade farfar, sin mamma som suttit i Riksdagen eller sin mormor som alltid finns där när man känner ett behov av att landa i tillvaron och kanske bara baka bröd tillsammans. Sedan kom tonartsbytet: Amin (fingerat namn). 

Amin har bott i Sverige endast två år och hade satt sig före att presentera sin stora inspiration i livet, en arabisktalande poet från 900-talet vid namn Abu Al Tayyib Al Mutanabbi. ”Hans poesi har nog till och med räddat mig”, förklarade Amin, och när han skulle förklara kraften i dessa gamla texter berättade han om när han misslyckats på något prov i svenska. Han hade då frågat sig själv efteråt varför han inte klarade det? Det blev en rad hos Mutanabbi som kom att kasta ett förklarande ljus över det hela. Han reciterade den först på arabiska, sedan på engelska: ”You can only go as far as you push”.

Han hade drabbats av poesin. Svaret på varför han misslyckats på provet i svenska, fann han, var att han inte ansträngt sig tillräckligt. Inspirerad av Mutanabbi skulle han nu göra ett nytt försök. En ny ansats, en ny insats. Hans lättade och avklarade leende avslöjade hur det hade gått sedan. Det hade gått riktigt bra. 

Vi gillar quick-fix och hoppas på nya undergörande metoder.

Det finns så många teorier om vad som leder till framgång i skolan. Någonting som ligger i tiden, och som gjort det länge, är att läraren behöver väcka elevernas lust till lärande och knyta an till deras inre motivation. Gör läraren det, heter det, kommer eleven att uppleva skolarbetet som meningsfullt och relevant, vilket i sin tur föder engagemang. Givet att så många som 50 procent av alla gymnasieelever enligt forskningen upplever en brist på motivation i skolan kan man ju undra varför inte bara alla lärare och alla skolor i så fall jobbar enligt receptet om inre motivation? Det kanske vore läge att ordinera ett inre motivationslyft åt alla lärare i svenska skolan?

Ja, eller också vore det på sin plats att påpeka ett par allvarliga tankefel som smugit sig in i resonemanget. 

Ett sådant tankefel är att så kallad inre motivation skulle stå i bjärt kontrast till så kallad yttre motivation. Inre motivation låter också gärna lite ”finare”. Sanningen är emellertid mer komplex än så. Exempelvis visade Richard Thaler – som 2017 renderades det som i folkmun kommit att kallas Nobelpriset i ekonomi – på hur ”nudging” slår an en ton i vårt psyke när vi med enkla medel låter oss bevekas att ta steg i en viss riktning: lajks på sociala medier, stegräknare på mobilen eller de gröna fotspåren som målats på trottoaren i Köpenhamn ledandes fram till papperskorgen. Vi motiveras i hög grad av yttre ”knuffar” eller tryck av olika slag.

En annan vanföreställning är att det skulle vara läraren som med nödvändighet behöver förändra sin undervisning för att undret kan ske. Så kan det förvisso vara. Men det är inte självklart. Vi gillar quick-fix och hoppas på nya undergörande metoder. Men nej, läraren är ingen druid som lik Miraculix i Asterixalbumen doserar gudadrycken åt andra (förutom Obelix som föll i grytan som barn) så att de enkelt kan bli en 2.0-version av sig själva och därmed spöa romarna utan problem. 

I en svensk skolkontext vore det fruktsamt att åter igen lyfta fram eget ansvarstagande som en nyckelegenskap, ett karaktärsdrag som går att utveckla och som leder till framgång. Elever som är i behov av extra hjälp ska självklart få det. Men ingen lär sig multiplikationstabellen utan att anstränga sig, och ingen tar sig igenom en roman utan att också välja bort någonting annat. Och nej, ett underkänt prov är inte världens undergång. Inte heller är det per automatik ett underkännande av lärarens pedagogik. Däremot kan det vara bästa läxan av alla. You only go as far as you push: Ett riktigt life hack, faktiskt. 

Henrik Birkebo, svensk- och engelsklärare på Magnus Åbergsgymnasiet

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm