Elever med välutbildade föräldrar koncentreras till friskolor

Utbildningsbakgrund har stor betydelse för hur föräldrar använder sig av det fria skolvalet.
I Strängnäs har till exempel tre fjärdedelar av alla föräldrar till barn i friskolor eftergymnasial utbildning medan bara hälften har det i kommunala skolor.

Senare års forskning visar på ett tydligt samband mellan barns studieresultat och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Välutbildade föräldrar är dessutom mer aktiva när det gäller att välja skola åt sina barn än vad föräldrar med kortare utbildning är.

Skolverkets senaste statistik över vilken utbildningsbakgrund som föräldrar till barn i kommunala respektive enskilda skolor har visar dessutom på stora geografiska skillnader.

Under läsåret 2020–2021 hade till exempel 94 procent av föräldrarna till barn i Eslöv som gick i en friskola eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel bland föräldrar till barn som gick i en kommunal skola var 54 procent, det vill säga en skillnad på 40 procentenheter.

I Strängnäs var skillnaden 23 procentenheter, i Östersund 16 procentenheter och på Gotland 14 procentenheter. Som tabellen här nedan visar finns det även kommuner där det omvända förhållandet råder, det vill säga att föräldrar med barn i kommunala skolor är mer välutbildade än föräldrar med barn i friskolor.

Anna Ambrose, som är lektor i pedagogik för Södertörns högskola, undersökte i sin avhandling som kom häromåret hur ungdomar, föräldrar och skolpersonal i tre Stockholmsskolor resonerade kring skolvalet.

– Det visade sig bland annat att många föräldrar väljer bort skolor som de anser har för stor andel elever med migrationsbakgrund, även om det skulle vara den skola som ligger närmast.

Det sistnämnda gäller såväl föräldrar med traditionell svensk bakgrund som föräldrar med migrationsbakgrund.

– Det är ganska få föräldrar som inför valen går in i exempelvis Skolverkets databaser för att leta fram fakta om respektive skola. Mycket av valen bygger på rykten, vad man hört från andra föräldrar.

Enligt Anna Ambrose fungerar inte dagens skolvalsystem om skolan ska fungera som en samlingspunkt för elever från olika bakgrunder.

– Det är ett system för de redan priviligierade. På ett samhälleligt plan behöver vi fundera på vad som händer när barn från olika samhällsgrupper inte längre möter varandra.

Vad ska man göra?

– Det är den stora frågan. Att gå tillbaka till en närhetsprincip är inget svar med tanke på den starka boendesegregationen.