Elever upprörs av ojämställda läroböcker

När klass 8C på Enskede skola i Stockholm gick igenom bilderna i tolv läroböcker, fann de att tio av dem saknade genustänk. Enligt elevernas studie är klassens läroböcker i matematik och biologi jämställda, medan engelskaboken utmärker sig genom att ha fler kvinnor än män på bild. Resterande nio böcker präglas av en övervägande del bilder på män.

– Många elever är uppröra, de tycker att det är förjävligt. Särskilt tjejerna. De blir ju frustrerade och kopplar till egna upplevelser. De ser det här som ännu ett sätt som kvinnor visas upp som mindre viktiga, säger projektets initiativtagare Mikael Bodin, som är förstelärare med ansvar för värdegrundsarbete, utöver arbetet som högstadielärare i SO och spanska.

Det är framför allt eleverna i de högre årskurserna som reagerat på undersökningens resultat, men samtliga elever på skolan – från förskolan till och med årkurs nio – deltar i projektet och har tittat på den litteratur som de använder i just sin årskurs.

– På lågstadiet jobbade de mycket tillsammans med eleverna, och lärarna där har fått till jättebra diskussioner, säger Mikael Bodin.

Projektet i sig gick inte djupare än att just räkna antalet män och kvinnor på bild i böckerna, men eleverna har gjort sina egna kvalitativa observationer som mer handlar om hur personerna på bilden framställs. Som det faktum att hemkunskapsboken nästan bara har bilder på kvinnor i köket, medan män totalt dominerar historieböckerna.

– De ser att när män är representerade på bild är det mycket portföljer och krig, medan kvinnor är mer omhändertagande. Vi gick inte in på det så noga, men de drar ju den slutsatsen själva, säger Mikael Bodin.

Syftet med övningen var att få igång tankar hos eleverna och stimulera till diskussion om jämställdhet och representation. Projektet är en del i en löpande serie diskussioner om diskriminering med nytt tema varje månad. Tidigare har de bland annat pratat om trakasserier utifrån kön, sexuell läggning och ålder, och andra teman som stress, grupptryck och kränkningar på nätet.

– Vi vill prata om hur vi påverkas av sådant vi inte är medvetna om, och vad det säger om samhället. Det står dessutom i styrdokumenten att vi ska undervisa om jämställdhet, likvärdighet och genus, och det här är ett sätt att göra det.

Tror du att elever som inte har tänkt i de här banorna tidigare fått upp ögonen för något?

– Mina lärarkollegor ute i de olika klasserna säger att eleverna uppskattat det. Genom att lyfta frågan börjar eleverna reflektera över det, även de som inte tänkt på det tidigare. Men visst, man vet inte säkert om de bara säger det vi vill att de ska säga, eller det som de verkligen tycker. Men eftersom vi pratar om diskrimineringsperspektiv varje månad så är de inkörda på det här.

Skolan har nu beställt nya böcker i ett antal ämnen, som enligt Mikael Bodin är ”bättre, men inte bra nog”, och de planerar att skicka en sammanställning av sina resultat till läromedelsförlagen.

– Jag hoppas att de ska göra en pudel, säga ”tack för att du uppmärksammar detta” och ”vi ska verkligen bättra oss”. Jag vill gärna tro att det här är oreflekterat.