”Eleverna behöver träna uthållighet”

Det oroande beskedet i december att svenska elevers resultat fortsätter att rasa i matematik, läsförståelse och naturvetenskap har tidigare lindrats av att många hävdat att våra femtonåringar i alla fall är kreativa och skickliga på problemlösning. Det visar sig dock inte vara fallet när OECD presenterar den fjärde delrapporten i Pisa 2012. För första gången har elevers problemlösningsförmåga testats, och även här presterar Sverige en bra bit under genomsnittet.

– Med resultatet från den fjärde delstudien blir den samlade bilden av Pisa allvarlig. Eftersom den fjärde studien handlar om viktiga framtidskompetenser, som arbetslivet efterfrågar allt mer, finns det anledning att vara orolig. Många jobb handlar mycket om att lösa problem och ta ställning till olika frågor och då är det viktigt att vi presterar bra även här, säger Skolverkets överdirektör Helén Ängmo till Skolvärlden.

Vad har skolan för roll i det här resultatet?

– Skolan har en viktig roll för undervisningen ska vara bred. Skolan ska stimulera både kunskaper och förmågor och bland förmågorna finns problemlösning. Då är det väldigt viktigt att man har en undervisning som fokuserar på hela bredden och stärker upp, motiverar och engagerar eleverna så de rustas för framtiden. Så skolan har en viktig roll, men sen är det också viktigt att fundera över vad eleverna själva tycker och tänker om sina studier och vilken uthållighet man har till sådana här uppgifter.

OECD har definierat problemlösningsförmåga som en förmåga att bearbeta information kognitivt för att kunna förstå och lösa problem tillsammans med en vilja att engagera sig i sådana situationer. Här visar sig svenska elever ha högre tilltro till sin problemlösningsförmåga än OECD-genomsnittet, men bedömer sin uthållighet lägre än snittet.

Skolverkets projektledare för studien Anita Wester ser ett viktigt område som svenska elever behöver träna mer på i klassrummet.

– Uthållighet tror jag är en ganska central del. Vi lever i ett samhälle där allt är fragmentariskt och kort och ska gå snabbt, så vi behöver nog alla träna på att vara uthålligare och tänka långsammare. 

Överdirektör Helén Ängmo tror ändå att svenska lärare har förutsättningar att lära ut problemlösning.

– Ja, det ska de ha. Det har ingått i svenska läroplaner under lång tid. De ska vara rustade att utforma undervisningen så att den också stimulerar sådana här förmågor, men vi vet väldigt lite om undervisningen. Vi tycker det är viktigt att undersöka vad som händer i klassrummet för att kunna förklara ett sådant här resultat, säger hon.

Vad ser du för andra förklaringar till det låga elevresultatet?

– Vi har ingen entydig förklaring, precis som i huvud-Pisa. Vi tror man behöver titta på flera saker, däribland undervisning och attityder. Hela Pisa tyder också på att problemen inte är ämnesspecifika utan förklaringarna ligger på systemnivå. Man måste titta på likvärdighetsfrågor, hur man jobbat med individualisering, om man lämnat elever på egen hand. Vi har sett det i en tidigare studie och det kan vara en bidragande orsak.