Annons
Eleverna i klass 6 MA på Mölleskolan i Sibbhult är i behov av studie- och yrkesvägledare. Foto: Peter Carlsson

Vägvalet riskerar bli lotteri

Publicerad 18 februari 2016

Relaterat

Från 79 upp till flera tusen. Hur många elever det går på varje studie- och yrkesvägledare skiljer sig dramatiskt åt mellan olika kommuner.

– Det blir ett lotteri. I kommuner som inte alls satsar på vägledning riskerar enskilda att drabbas hårt. Framför allt de redan mest utsatta, säger Lena Hartvigsson, ordförande för Lärarnas Riksförbunds Forum för studie- och yrkesvägledning.

Lärarnas Riksförbund har granskat Skolverkets officiella statistik för läsåret 2014–2015 gällande tillgången till studie- och yrkesvägledare för landets elever i årskurserna 7–9 samt i gymnasiet.

Siffrorna visar att skillnaderna mellan landets kommuner är enorma – från 79 elever per studie- och yrkesvägledare på högstadiet i Bjurholm till över tusen elever per SYV i bland annat Hylte och Vellinge. Enligt statistiken har exempelvis Hylte 1144 elever i årskurs 1-9 vilket skulle innebära 1525 elever per heltidstjänstgörande studie-yrkesvägledare i kommunen. Även i gymnasiet är differensen mellan kommunerna påfallande stor.

Lena Hartvigsson– Så länge det inte finns någon statlig reglering tror jag tyvärr att skillnaderna kommer finnas kvar, säger Lena Hartvigsson, som är studie- och yrkesvägledare i Jönköping och ordförande för Lärarnas Riksförbunds Forum för studie- och yrkesvägledning.

Det finns i dag inga riktlinjer för hur många elever det bör vara per studie- och yrkesvägledare. Lena Hartvigsson säger att det finns en risk för att ”ett golv även blir tak”, men vill ändå att ett nyckeltal motsvarande det för skolsköterskor införs på SYV-sidan. Annars kommer inte alla elever att få den studie- och yrkesvägledning de har rätt till under sin skoltid, menar hon.

– Med tanke på att det är så stora skillnader tror jag att vi måste sätta en rimlig lägstanivå. Det skulle innebära en garanti för en tillräcklig studie- och yrkesvägledning.

För några år sedan kunde Lärarnas Riksförbund i en studie visa att elever som gått på en grundskola med låg studie- och yrkesvägledartäthet löpte 20 procent större risk att göra avbrott i gymnasiestudierna. Det gick också att se att en bra studie- och yrkesvägledning minskade avhoppen från gymnasiet kraftigt.

Avhopp och felval är förenade med stora samhällskostnader. Av en gymnasiekull på 100 000 elever är det ungefär en fjärdedel som antingen slutar i förväg eller lämnar skolan med ofullständiga betyg. Av dessa riskerar varannan – nästan 13 000 – att hamna i utanförskap. Enligt nationalekonomen Ingvar Nilssons beräkningar kostar detta samhället 260 miljarder kronor per årskull i form av bland annat arbetslöshet, psykisk ohälsa och sent inträde i arbetslivet.

– I samband med att den nya läroplanen för gymnasiet infördes trodde man från förvaltning och politiskt håll att det skulle bli färre avhopp. Men så har det inte alls blivit, säger Lena Hartvigsson och konstaterar att dålig SYV-täthet i grundskolan ger följdeffekter upp i gymnasiet.

– En del av detta handlar om okunskap. Det finns skolledare, förvaltningsledning och politiker som inte vet vad studie- och yrkesvägledning handlar om. Vi möter hela tiden detta att eleverna ska informeras – man tror att information är allena saliggörande. Men kan man inte förstå hur man ska handskas med den är den inte mycket värd.

Varför är det så viktigt att prioritera vägledningen?

– För att ungdomar ska kunna komma fram till välgrundade val vad gäller gymnasiet och val av yrke och utbildning längre fram. Hamnar man fel yttrar det sig ofta i att man hoppar av, byter utbildning eller går igenom med dåliga resultat. Det resulterar i förlängd utbildningstid för många, men hade kunnat undvikas med en bättre studie- och yrkesvägledning. Förutom att allt detta är ett samhällsekonomiskt vansinne kan avhopp få förödande konsekvenser för den enskilde.

En gymnasieexamen har i dag en närmast avgörande betydelse för de framtida jobbchanserna. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har i studien ”Utbildning – nyckeln till arbete” följt män och kvinnor födda 1981 fram tills de nått 29 års ålder. De i årskullen som inte hade en gymnasieexamen löpte 43 procent högre risk för arbetslöshet vid 20 års ålder, jämfört med de som klarat gymnasiet inom fyra år.

Vid 25 års ålder var risken för arbetslöshet 60 procent högre och vid 29 års ålder hela 86 procent högre.

År 2010 var det var tionde av deltagarna i studien som varken studerade eller arbetade – en betydande majoritet av dem saknade gymnasie­examen.

– Det här med att om man bara fått fäste på arbetsmarknaden så löser det sig stämmer inte. Även om du kommer in är risken stor att du halkar ur igen, säger studiens författare Tor Hatlevoll på SKL:s avdelning för utbildning och arbetsmarknad.

Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd på Skolverket, pekar på att det finns internationella studier som visar att elever som fått god tillgång till studie- och yrkesvägledning gör färre studie­avbrott och programbyten.

Våra grannländer har valt att prioritera vägledningen på ett helt annat sätt. Både Finland och Norge har studie- och yrkesvägledning och arbetsmarknadskunskap på schemat.

Mikaela Zelmerlööw– Finland har kommit längst. I grundskolan har de nästan 100 timmar i årskurserna 7–9, där man väver in kunskaper om arbetslivet men också om val och väljande och självkännedom, säger Mikaela Zelmerlööw och fortsätter:

– Det är inte längre som förr, att man väljer yrke vid 15 års ålder och sedan håller kvar vid det. Man väljer många gånger och då behöver man en kompetens att hantera val.

Hon har själv räknat ut att det skulle gå att finansiera 4 600 svenska studie- och yrkesvägledartjänster för pengarna som går till att bekosta de extra år på gymnasiet som uppemot 15 procent av en årskull i dag går.

– Det betyder ju inte att en del elever inte ska gå ett eller två år extra, det är inte alltid dåligt att göra det. Men så här höga siffror är vi ganska säkra på att vi inte skulle behöva ha om man gav eleverna möjlighet att göra bättre underbyggda val, säger Mikaela Zelmer­lööw, som är projektledare för Skolverkets satsningar för att stärka studie- och yrkesvägledningen.

Myndigheten är väl medveten om att SYV-tätheten skiljer sig kraftigt åt över landet.

– Generellt kan man säga att studie- och yrkesvägledning är en lågt prioriterad verksamhet. Den är lågt dimensionerad på många håll.

Varför är det så?

– På många ställen har vi genom åren sett att kunskapen om studie- och yrkesvägledning inte alltid är så hög bland dem som ska organisera och dimensionera och fördela resurser till den. När de får syn på vad de kan ha studie- och yrkesvägledning till, då prioriterar man den på ett helt annat sätt. Det handlar inte bara om att ha fler vägledare, utan också om att huvudmännen ska ställa krav på verksamheten och vara medvetna om vad man kan förvänta sig av den.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Annons
Annons

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

Annons

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Annons
Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons