Enkät: ”Besparingar och arbetsmiljöproblem har stått i fokus”

Claes Hoglert, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Östersund.

1. Hur skulle du sammanfatta skolåret 2019 i din kommun?

– Det har varit ett år med ansträngt arbete på skolorna, då besparingar och arbetsmiljöproblem har stått i fokus. Arbetet runt HÖK 18 har kommit igång så sakta – minst ett år för sent.

– Vi har fört diskussioner med politiken runt etablering av ytterligare friskolor, ekonomi, lokaler med mera. Det positiva är beslutet att det till höstterminen 2020 äntligen skall bli en stadieindelning som stämmer med läroplanen, låg-, mellan- och högstadium.

2. Vad kan bli bättre 2020?

– Det som kan förbättras är definitivt samverkan, arbetsmiljö och lön. Arbetet runt HÖK 18 har nyss påbörjats trots att det redan gått lång tid av avtalet.

Helena Dübeck, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Uppsala.

1. Hur skulle du sammanfatta skolåret 2019 i din kommun?

– 2019 har präglats av starkt antifackliga vindar i Uppsala. Kommunen verkar vilja styra på ett sätt som hindrar fackförbunden så mycket som möjligt. HÖK 18 har mottagits med ett minst sagt svalt intresse hos arbetsgivaren och det har inte genererat något resultat på skolorna så som det står i avtalet.

– Uppsala kommun hade som lönekriterier att lärare som ”arbetar effektivt” och därmed tar på sig fler grupper skulle få högre lön. Detta togs bort efter påtryckningar, det är positivt. 

– I alla Uppsalas skolformer ska det flyttas, renoveras och slås ihop. Dessa beslut är inte sällan tagna med kort varsel och ganska ostrukturerat vilket leder till en lång rad följdproblem senare i processen. Några av flyttarna har blivit riktigt dåliga för våra medlemmar.

– Som kommunförening har vi jobbat för att bli bättre på att jobba med studie- och yrkesvägledares villkor. Vi är inte där vi vill vara ännu, men vi kan se konturerna av ett läge där vi som kommunförening kan driva syv-frågor ännu bättre. Slutligen vill jag konstatera att arbetsmiljön är vår tids viktigaste fråga.

2. Vad kan bli bättre 2020?

– Mer lugn och ordning i beslutsprocesser för att slippa följdproblem senare. Bättre inställning till fackligt inflytande. Att HÖK på tas på allvar och verkligen genererar resultat på alla skolor. Och med resultat menar jag alltså bättre arbetsmiljö.

– Mindre detaljstyrning. Våra medlemmar är proffs på det de gör och det ska respekteras mer. Och statlig skola! Att staten tar större ansvar över skolan. Kommunerna har lekt färdigt nu och de får underkänt.

Birgitta Larsson, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Umeå.

1. Hur skulle du sammanfatta skolåret 2019 i din kommun?

– Umeå kommun har en historia att som utbildningsort alltid ha många sökande på lärartjänster oavsett ämnesområde. Under de senaste två åren har tillflödet av nya lärare minskat och även Umeå upplever svårigheter att anställa lärare inom vissa ämnesområden som matematik, NO och moderna språk. Dessa uppkomna kompetensförsörjningsproblem har, åtminstone i teorin, fått upp ögonen på arbetsgivaren och de har fått insikten att de i högre grad måste se om sitt hus och att hushålla rätt med den personal man har till sitt förfogande.

– Det finns en ökad insikt från kommunens sida där man börjar inse att det på skolledarsidan finns för få tjänster. Under året har en rad tjänster som biträdande rektorer införts och medfört att rektorerna ges större möjlighet att fungera som de pedagogiska ledare som de anställts för att vara.

– Inledande tankar från arbetsgivaren är att även vi i Umeå börjar få utanförskapsområden och att för att få bukt med de problem som råder i dessa områden måste till speciella åtgärder.

– Arbetsgivaren startade i höstas upp ett introduktionsprogram som innebar att ett antal nyexaminerade och nyanställda lärare under några dagar fick utbildning i konsten att fungera som pedagog.

– På gymnasiet har man sedan många år kursutvärderingar som görs av eleverna, där resultatet gått direkt till närmsta chef. Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet i Umeå har tillsammans fått rektorerna att gå från kontroll till tillit, och resultatet går nu till läraren, som vid RUS får presentera sitt arbete med kurser och elever utifrån sina resultat. 

– Studie- och yrkesvägledarna har efter påtryckningar från LR fått ingå i kommunens nya flextidsavtal. Sedan tidigare var det bara ett fåtal av syvarna som gjorde det.

– Sedan 2012 har lärarna i kommunen fått ta del av välförtjänta reallöneökningar med ett snitt på 3,52 % över en sjuårsperiod.

2. Vad kan bli bättre 2020?

– Skolan i Umeå har under året arbetat utifrån en alldeles för snålt tilltagen budget där arbetsgivaren lägger motsvarande 4 500 kronor mindre per elev jämfört med jämförbara kommuner och detta faktum har drabbat hela grundskolan mycket hårt. Det har inneburit en kraftig nedskärning av omkringpersonal som speciallärare, specialpedagoger och övrig resurspersonal. Numera arbetar vi i grundskolans mellan- och högstadier under devisen en lärare, en klass.

– De barn i behov av särskilt stöd, som bekant finns i alla klasser, kommer inte längre att få något utomstående stöd i form av intensivperioder med speciallärare. I princip alla elevanpassningar kommer att behöva planeras och utföras av den undervisande läraren. Detta faktum leder givetvis till en oacceptabelt hög arbetsbelastning som spränger alla arbetstidsgränser för den enskilde klassläraren. De allra flesta medarbetarenkäter som under höstterminen genomförts visar mycket klara röda siffror i framför allt kategorierna återhämtning och arbetsbelastning.

– Introduktionen av nya lärare måste bli markant bättre i Umeå kommun. Det finns ett introduktionsprogram som i höstas innebar att ett antal nyexaminerade och nyanställda lärare under några dagar fick utbildning i konsten att fungera som pedagog. Så långt bra, men när dessa nybakade lärare sedan ska börja jobba ute i verkligheten så ges inte de rätta förutsättningarna. I många fall undervisar de alldeles för många minuter per vecka och har inte tillgång till en förutbestämd mentor som fungerar stödjande.

– Det blir allt svårare att i kommunen placera lärarstudenter på VFU. Det finns många oklarheter gällande avtal, bland annat när det gäller kompensation för uppdraget. Handledare behöver få bättre och tydliggjorda villkor för detta viktiga uppdrag. Det avtal som nu gäller har inte utvärderats, trots att det skulle ha gjorts 2016.  

Christian Jensen, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Ljusdal.

1. Hur skulle du sammanfatta skolåret 2019 i din kommun?

– Skollagen följs inte i sin helhet, likväl som arbetsmiljö förordning 2015:4 exempelvis.

2. Vad kan bli bättre 2020?

– Att kommunerna fråntas mandatet att vara huvudman över skolan.