Enkät: ”Ett annorlunda år med hög lärarfrånvaro”

Niclas Wahlgren, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Karlshamn.

1. När förstod du att coronaviruset som upptäcktes i Kina skulle spridas till Sverige och påverka dig som lärare?

– Redan runt vecka 9-10 när sportlovsfirare kommit hem från alperna och vi får in smitta på skolan.

2. Hur skulle du säga att det har påverkat ditt skolår 2020? 

– Mycket. Jag gick över på fjärrundervisning i mitten av mars. Det var en stor omställning som lärare. Det gick dock ganska smärtfritt. Inte optimalt men ändå en bra lösning i dessa pandemitider. Sommaren kom och smittan tonade ner. Hösten har sedan varit tuff. Mycket skyddsarbete med riskbedömningar och jagande av arbetsgivare som inte gjort dessa.

– Från mitten av oktober har jag behövt hantera stor oro bland medlemmar. Vi har försökt förmå huvudmannen att ställa om. Så här i mitten av december så kan jag konstatera att mycket har löst sig. Gymnasiet är i huvudsak coronasäkrat, men grundskolan har kvar många aktiviteter som fortfarande måste lösas. Nu senast att årskurs 6 språkval åker till en högstadieskola. Elever från kommunens olika grundskolor blandas. Här återstår att finna lösningar.

3. Vad kan bli bättre 2021?

– Självklart så hoppas jag att 2021 ska innebära att smittan avtar, att vaccinet ska hjälpa till. Jag hoppas också att många av de olika lösningar för att hantera fysiska möten faktiskt kan permanentas. För är det något som pandemin förändrat så är det hur skolan hanterar möten.

Ingela Hörnell, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Luleå. 

1. När förstod du att coronaviruset som upptäcktes i Kina skulle spridas till Sverige och påverka dig som lärare?

– Jag började misstänka det i samband med sportloven här i Sverige. Det blev ett faktum under tiden mellan sportlovet som här i Norrbotten var vecka 10. Jag var inte särskilt orolig för egen del ännu men det hade gått ut restriktioner att man skulle vara hemma om man hade förkylningssymptom. Jag gick in på en skola och möttes där av en rektor som ryckte till och såg förskräckt ut för att jag började hosta. Hostan berodde på att jag satt något i halsen i bilen på vägen dit. Då insåg jag att det här är allvar.

2. Hur skulle du säga att det har påverkat ditt skolår 2020? 

– Det har varit ett annorlunda år med hög lärarfrånvaro och ännu svårare att få vikarier än under ett normalt år. Vi har inte träffat vare sig föräldrar eller kollegor i samma utsträckning som vi brukar göra. Föräldramöten och andra aktiviteter där föräldrar brukar bjudas in har ställts in. Vi har fått föra en kamp för att få jobba hemifrån när så är möjligt och för att möten ska hållas digitalt.

– Det är svårt att hålla social distans i klassrum och matsal. Vi har tvingats in i digitaliseringen och det kommer sannolikt föra något gott med sig när samhället normaliseras igen. Jag tror dock inte att vårt samhälle kommer att bli som förut. Under hösten har jag mött betydligt mer oro för pandemin hos mina elever. Jag undervisar i svenska som andraspråk på lågstadiet och en av eleverna frågade mig vad som kommer att hända med honom om hans mamma och pappa dör för några veckor sedan. Nu är hans föräldrar sjuka i Covid-19 och han får inte vara i skolan.

3. Vad kan bli bättre 2021?
– Förhoppningsvis avtar smittan igen och vi blir vaccinerade. Lärarna omvärderas till en samhällsviktig yrkesgrupp. Just nu är skolans verksamhet samhällsviktig men inte vi som jobbar i verksamheten. Utan lärare – ingen skola.

Christer Nilsfors, kommunombud för Lärarnas Riksförbud i Kalmar.

1. När förstod du att coronaviruset som upptäcktes i Kina skulle spridas till Sverige och påverka dig som lärare?

– I slutet av februari, början av mars började vi förstå att det skulle komma att påverka. Det är många personer som vistas på en skola och där är begränsat med utrymme, vilket gör att det är oerhört svårt att hålla den distans som föreskrivs.

2. Hur skulle du säga att det har påverkat ditt skolår 2020? 

– Ur facklig synvinkel har det påverkat i stor grad. Det var mycket fokus på viruset framförallt i våras och det var flera möten på enhets- förvaltnings- och kommuncentral nivå. Vi har arbetat mycket med att trycka på om riskbedömningar. Det har funnits och finns oro bland medlemmarna framförallt kring korridorer och matsalar.

– Ur lärarsynpunkt förberedde vi för distansundervisning i höstas och det blev verklighet sista veckan innan jullovet för en del skolor.

3. Vad kan bli bättre 2021?

– Jag tror att man måste ta ett större centralt grepp över riktlinjer till de olika skolorna. Det har varit något bättre den senaste tiden, men problemen är ganska likartade för de flesta skolor och det finns egentligen ingen anledning att varje skola behöver hitta egna lösningar annat än i vissa delar som kan vara unika.

Nemat Salehi, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Ystad.

1. När förstod du att coronaviruset som upptäcktes i Kina skulle spridas till Sverige och påverka dig som lärare?

– Vecka 8 under sportlovet var jag i Rom i Italien och hade jättetrevligt med massor av folk. När vi kom tillbaka till Sverige så hörde jag via svenska medier att coronasmittan nått norra Italien. Två veckor senare, i mitten av mars, kom första rapporten att elever som varit i norra Italien blivit smittade. Det dröjde inte länge innan vi ställde om till distansundervisning. Vi hade en A-dag till befogande för att ändra våra planeringar och ställa om till undervisning på distans.

2. Hur skulle du säga att det har påverkat ditt skolår 2020? 

– Jobbigt och mer arbete. Det jobbigaste delen har varit att kommunicera rätt med varandra och fortsätta med relationsarbetet, vilket är en viktig uppgift i vårt pedagogiska uppdrag.

– Det går inte att aktivt reglera graden av närhet och hantera känslomässiga signalerna när du undervisar 32 elever på distans via Teams. För även om tekniska lösningar finns och förbättras hela tiden så är det inte samma sak som när hela klassen är samlad. Små grupper och enskilt har däremot fungerat bättre. 

3. Vad kan bli bättre 2021?

– Jul-och nyårsfirandet är en välbehövlig vila efter ett år där världen vändes upp och ned. Tillbaka i skolan blir det sedan viktigt att avgränsa uppgifterna och vara tydligare. Det är viktig att eleverna förstår vad de ska göra och i mina kommande planeringar kommer jag att prioritera de uppgifter som är viktigast i relation till elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Om alla kolleger gör så blir det rimligare arbetsbelastning för eleverna. De elever som släpar efter måste få stöd och i vissa fall bör rektorerna förlänga studierna med ett extra år för att öka möjligheterna till gymnasieexamen.