Friskolor

Enkät: Svagt intresse bland politikerna att sänka skolpengen

politiker skola

Partirepresentanterna i riksdagens utbildningsutskott svarar på frågan om att sänka skolpengen till skolföretag med låg andel behöriga lärare och låg lärartäthet.

Det politiska intresset för att sänka skolpengen till skolföretag med låg andel behöriga lärare och låg lärartäthet är svagt.

Skolvärlden har frågat de ledande partirepresentanterna i riksdagens utbildningsutskott:

Bör ersättningen/skolpengen till friskolor variera beroende på bland annat andelen behöriga lärare och elever per lärare?

Annika Hirvonen (MP):

– Nej. Vi menar att vi har nått vägs ände när det gäller att skapa större och alltmer arbetskrävande kontrollsystem för att motverka vinstjakten i skolan. Det drabbar lärare och rektorer, och det gör det även svårt för små och idéburna skolor med sina begränsade resurser att klara sig. Skolans resurser ska gå till elever och lärande, inte till administration och kontrolluppföljningar – och framför allt inte till vinstutdelning.

– Vi är övertygade om att det går att kombinera en skola som inte styrs i detalj av politiker (utan som litar på pedagogernas yrkeskunnande) med valfrihet och en mångfald av skolor. Men då måste aktörer som bara driver skola för att tjäna pengar ut ur ekvationen. Därför vill vi avskaffa marknadsskolan och förbjuda vinstutdelande aktiebolag att driva skolor.

Fredrik Christensson (C):

– Vi vill se en bred översyn av skolpengssystemet för att på ett bättre sätt möjliggöra för skolor oavsett storlek och huvudman att leva upp till skollagens krav. Skollagen är tydlig att en behörig lärare ska anställas i första hand, och där behöver huvudmännen ta sitt ansvar för att fler legitimerade lärare anställs.
– Vi vill även att Skolinspektionen gör tydligare uppföljning av skolor med många obehöriga lärare. Huvudmännen måste också arbeta mer aktivt för att lärare med längst erfarenhet jobbar på skolor med mest utmaningar, så att elever med svårast förutsättningar får bättre möjlighet att klara skolan.

 

Gunilla Svantorp (S):

– Skolpengen bör snarare variera utifrån vilket ansvar och kostnader som huvudmannen har. Därför har vi nyligen föreslagit att skolpengen ska sluta överkompenseras friskolor för kostnader och skyldigheter som bara kommuner har till följd av deras lagstadgade skyldighet att erbjuda alla barn skolplats.

– Det är dags att skolpengen slutar missgynna kommuner.

 

Lars Hjälmered (M):

– Nej. Skolpengens utformning är inte alls tillfredsställande. Vi ser stora problem med kommuners olika tolkning av lagen samt dålig insyn i hur olika kommuner beräknas sin skolpeng. Vi vill se ett ordentlig omtag på skolans finansiering, både hur skolpengen är uppbyggd och de många statsbidragen.

– Vi vill se en mer statlig styrd skolpeng och vår utgångspunkt är att skolpengen tydligare ska utgå från elevens behov och kommuners skolpliktsansvar.

– Utöver detta menar vi att staten måste garantera kvalitén i skolan, som exempelvis krav på antalet behöriga lärare/ elev och tillgång till elevhälsovård. Vi måste få till en helt annan och fungerande inspektion.

 

Christian Carlsson (KD):

– Nej, vi försvarar rätten till full skolpeng oavsett vilken skola eleverna väljer. Skolinspektionen behöver däremot få i uppdrag att granska alla skolor utifrån elevernas kunskapsresultat och kvalitet i undervisningen.

– I både Norge och England mäts elevernas kunskapsutveckling, det borde vi göra i Sverige också Skolinspektionen ska sedan årligen ranka landets skolor utifrån elevernas kunskapsutveckling, och en rad nyckelfaktorer som skolforskarna bedömer är relevanta för att utvärdera skolornas kvalitet. Det kan exempelvis handla om andel behöriga lärare, elever per lärare, tillgång till skolpsykolog och speciallärare.

– Friskolor som inte levererar tillräckliga kunskapsresultat eller kvalitet ska inte kunna dela ut någon vinst, de ska kunna få en anmärkning, övertas, eller stängas. Det stora problemet med skolpengen är dock att storleken på den varierar för mycket beroende på var i landet du bor. Kristdemokraterna har därför föreslagit en nationell skolpengsnorm för att säkerställa att vi har en likvärdig skola i hela landet.

 

Patrick Reslow (SD):

– Nej. Skolpengen ska vara lika för alla oavsett skolval och utgå från eleven. Krav på skolor ska istället framgå av skollagen.

Liberalernas och Vänsterpartiets företrädare har valt att inte delta i enkätundersökningen.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm