Enkäter i skolan: ”Elever ska inte utvärdera oss”

Enkäter kan vara ett sätt att utöva makt över lärarna.
– Det är bättre att rektorerna gör lektionsbesök, säger Helena Dübeck som är ordförande för LR i Uppsala.

Hon berättar att Uppsala kommun under de senaste åren begränsat antalet enkäter på huvudmannanivå.

– Men på skolnivå genomförs det i varierande omfattning olika enkäter, varav åtminstone några i viss utsträckning kan påverka lönesättningen. I höstas blev det rejäl diskussion om en sådan enkät.

– Rätt använt kan bra enkäter vara ett verktyg för uppföljning och utveckling. Tyvärr används de inte alltid så. Många enkäter är dessutom direkt meningslösa och går inte att använda till något vettigt.

Kan vara en förtroendefråga

Är det frågan om kontroll?

– Det kan vara ett tecken på att man från skolledningens sida inte har förtroende för personalen. De enkäter som vi ser handlar ofta om kontroll, inte om att få fram data för att kunna lösa de problem som skolan står inför och utveckla den.

– Till enkäterna ska läggas alla andra undersökningar, rapporter och dokument som vi lärare ska fylla i. Ibland är man nere på skruv- och mutternivå i undervisningen i stället för att fokusera på riktningen och generella metoder. Man måste våga lita på professionen, att vi lärare gör vårt jobb och rätt bedömningar.

I vinter har det på många skolor pågått lokala lönediskussioner.

– Många medlemmar frågar hur chefen kan bestämma deras lön när de inte har träffats på flera månader. ”Hon vet ju inte vad jag gör”, är en vanlig och återkommande kommentar.

Varför är det så?

– Jag tror inte att frånvaron av lektions- och klassrumsbesök beror på bristande intresse från rektorernas sida. Många rektorer har helt enkelt för mycket att göra. Enligt en undersökning inom Uppsala kommun har mer än hälften av rektorerna i grundskolan fler än 30 lärare att ansvara för.

”Rektorer som inte hinner vara chefer är inga bra chefer”

Kan enkäter vara ett alternativ till lektionsbesök?

– Nej, det är feltänkt. Elever ska inte utvärdera lärare. Åtminstone en del av lösningen är färre anställda per chef. Rektorer som inte hinner vara chefer är inga bra chefer.

Liknande erfarenhet har Ingela Hörnell som är föreningsombud för LR i Luleå.

– Rektorers klassrumsbesök är något som diskuteras flitigt på många skolor, särskilt i löneöversynstider. Enligt min erfarenhet gör rektorer enstaka eller inga klassrumsbesök, vilket gör att lärarna har litet eller inget förtroende för att löner sätts på rätt grunder. Det är ju vårt huvuduppdrag – undervisningen – som främst ska utgöra grund för ny lön.

– Den stora frågan är dock inte lönen, utan rektors uppdrag att vara pedagogisk ledare och att utveckla verksamheten, men hur ska man veta vad som behöver utvecklas om man inte vet hur lärarna jobbar?

Rektorer drunknar också i administration

Är det för många lärare per rektor?

– Det kan vara en del av problemet. Ett annat är att många rektorer, precis som många lärare, drunknar i administration. Även om de oftare skulle vilja vara ute i verksamheten och besöka lektioner hinner de inte. Förutom att administrationen behöver skäras ner tror jag att det krävs fler biträdande rektorer och strukturer som gör det möjligt för rektorer att vara ute i verksamheten.

Ingela Hörnell säger att de enkätundersökningar som genomförs inom Luleå kommun inte syftar till att utvärdera eller kontrollera enskilda lärare.

– Däremot innebär vår nya lärplattform ökad kontroll av lärarna. Vi ska lägga in planeringar, löpande information om hur det går för respektive elev och mycket annat. Det riskerar att bli något som till slut kommer att dräpa lärarna. Man litar helt enkelt inte på vår profession. Från facklig sida strider vi för att vi inte ska göra mer där än vad Skolverket och styrdokumenten kräver av oss.

– Efter att ha varit på utbildning i den nya plattformen förklarade en rektor att ”nu kan vi rektorer följa elevernas utveckling i realtid”. Det är lätt att tänka sig hur mycket lärarna måste dokumentera för att det ska vara möjligt. Dessutom innebär det ökad kontroll av oss.