Annons

”Erbjud tvåspårig grundskola i utsatta områden”

Publicerad 9 mars 2020

Debatt ”Det finns en stor potential och begåvningsreserv bland såväl vuxna som barn inom utsatta områden. För barnens del handlar det i första hand om att få tillgång till det språkliga verktyget för att fullt ut kunna följa undervisningen”, skriver Hans Luthman.

Var tredje elev i utsatta områden klarar inte grundskolan. Trots miljardstöd blir skolresultaten inte bättre i utsatta områden. I genomsnitt har ca 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Nu satsar regeringen ännu mer för att stärka likvärdigheten, främst i utsatta områden – ca 5 miljarder kronor.

Men enligt flera experter finns det ingen automatik mellan fler pengar och resultat. Pengar är visserligen en förutsättning men om de bara pumpas in i ett system som inte fungerar så är det bara konstgjord andning. Även om Sveriges Pisa-resultat ökar så varnar samtidigt OECD:s experter för de ökade skillnader mellan eleverna som de menar på sikt ökar de sociala klyftorna i samhället.

Elever med utländsk bakgrund med sin hemhörighet i mer utsatta områden vet vi många gånger växer upp under socioekonomiskt och språkligt kärva förhållanden med föräldrar hårt tillbakapressade av migrationens påfrestningar som inte alla är rustade att klara av. Det gäller inte minst barnen som inte sällan dras med svåra trauman, med språkliga handikapp som gör att de redan från starten av sin skoldebut upplever ständiga misslyckanden. Sådant tär och skapar tidiga inre sår i den sköra tonårssjälen.

Skolan av i dag har svikit de här barnen och inte i tillräckligt hög grad tagit hänsyn till att de har att göra med unga människor med en social och språklig sårskada som under en övergångsperiod behöver mer anpassade insatser och pedagogiska program för att så småningom komma ifatt sina svenska kamrater. 

Det finns en stor potential och begåvningsreserv bland såväl vuxna som barn inom utsatta områden.

Den typen av stödprogram var för övrigt vanliga under senare delen av 1900-talet med stor satsning på bland annat modersmål och svenska som andraspråk. Kommunaliseringens senare besparingsiver bidrog till att de här insatserna ströks från den pedagogiska agendan. De senare årens populistiska vindar har heller inte uppmuntrat till ökad politisk satsning som rör skilda minoriteters intressen.

Det finns en stor potential och begåvningsreserv bland såväl vuxna som barn inom utsatta områden. För barnens del handlar det i första hand om att få tillgång till det språkliga verktyget för att fullt ut kunna följa undervisningen. En självklar insikt likaväl som att en snickare står sig slätt utan sin hammare.

Den närmast epidemiska utslagningen av elever från utsatta områden som slår mot drygt 70-talet av landets skolområden ställer nu uppfordrande krav på mer innovativa skolmodeller designade att möta ett alltmer sammansatt elevunderlag.

Vad som i det sammanhanget skulle kunna vara rimligt att tänka sig vore möjligheten att inom de utsatta områdena kunna erbjuda alternativa studieprogram med långsammare respektive snabbare studietakt anpassat efter elevens språkliga förutsättningar och vistelsetid i landet. 

Elever med mer gynnsamma förutsättningar placeras i en mer grovskissad modell i Spår 2 och följer den ordinarie kursplanen. De sent anlända placeras i Spår 1 med omfattande språkliga stödinsatser och förlängning av sin obligatoriska skolgång med ytterligare ett år i slutändan med möjlighet att under resans gång flyttas till Spår 2.

Det här skulle kunna skapa mer hanterbara och jämlika klasstrukturer med ökade möjligheter att organisera pedagogiska stödprogram alltefter elevers förutsättningar och behov. Studietakten i det tänkta Spår 1 ökas gradvis i takt med att den språkliga utvecklingen framskrider. 

Den tänkta modellen skulle också rimma väl med Skolverkets uttryckta ambitioner att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar och kunna rymmas under skollagens skrivning om ”Anpassad studiegång”.

Modellförslaget skulle sannolikt också kunna bidra till att minska utslagningen för den här elevgruppen och i takt med upplevda studieframgångar också öka såväl motivation som tron på den egna förmågan. Alla har vi djupliggande behov av att lyckas och göra bra ifrån oss. Att tvingas ingå i grupper och sammanhang där vi förhindras delta på lika villkor riskerar skapa bestående ärr av självtvivel och mindervärde.

Dagens skola bygger mycket på den fönsterlösa doktrinen om jämlikhet och lika behandling med stöpning i samma form där behovet av särlösningar och mer differentierade insatser i stort lyser med sin frånvaro. Det har kommit att drabba såväl särbegåvade elever som aktuella elever i utsatta områden med särskilda behov.

Hans Luthman, författare och tidigare projektledare inom Högskolan

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Annons
Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Annons
Annons
Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Annons

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

BETYG OCH BEDÖMNING

Efter inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons