Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Riksrevisionen presenterade i höst sin granskning av Lärarlönelyftet och hur de statliga satsningarna på högre lärarlöner har fungerat. Riksrevisionens rapport visar att satsningen gett en del lärare ordentligt mer i plånboken – men samtidigt har satsningarna skapat allvarliga splittringar i lärarkåren.

I oktober förra året uppmärksammade Skolvärlden hanteringen av Lärarlönelyftet i Lunds kommun. Där fick lärarna själva motivera varför de var värda högre lön när bidraget skulle delas ut. Det bojkottades av de flesta lärarna på Lerbäckskolan och till slut fick bara var tredje lärare i årskurs 7–9 högre lön, något som Arbetsvärlden var först med att skriva om.

– Det är lite som ett hån mot de andra lärarna som arbetat länge som lärare, sa läraren Tomas Antonsson till Skolvärlden då.

Ett år senare riktar han fortsatt kritik till kommunens genomförande av reformen.

– Det är viktigt att man fortsätter att lyfta frågan, säger Tomas Antonsson, som fortfarande arbetar på Lerbäckskolan och nu även som är biträdande kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Lunds kommun.

Hur har beslutet påverkat lärarna i Lund?

– För den enskilda lärarna har det påverkat på det sättet som vi förutspådde redan från början. Lärarna som inte fick ta del av det här lyftet känner sig fortfarande som sämre lärare, det vill säga tredje-lärare. Det har slagit så hårt mot de som inte fått det. Det finns fortfarande ett stort missnöje, säger han.

Tomas Antonsson berättar att man har sett att många lärare rör på sig inom kommunen. Det är i dag en väldigt hög personalomsättning i Lund.

– Det är tufft. Mina farhågor har besannats och nu är det väldigt tungt för de lärarna som har stannat kvar. Det här har också varit en bidragande orsak till varför många lärare har sagt upp sig. De lärare som har en lång och gedigen erfarenhet och som inte fick ta del av det här lyftet, som jag tycker i stället borde ha fått pengarna, känner kanske en större obenägenhet att flytta på sig. Har du fem år kvar i yrket så tar det emot att söka sig någon annanstans.

I intervjun vi gjorde i oktober förra året sa du att kommunen borde vara orolig för hur detta kommer att utvecklas. Tror du att de är oroliga?

– Det tror jag tyvärr inte. Det finns en tro bland politikerna att det är en ynnest att jobba i kunskapsstaden Lund. Det är fortfarande så att det är relativt lätt att hitta behöriga lärare till tjänster i Lunds kommun, men det har blivit allt svårare och den statistiken kan vända snabbt, säger Tomas Antonsson.

Kan man inte konkurrera mot grannkommunerna med högre lön, samtidigt som man har haft Arbetsmiljöverket på sig, blir det väldigt svårt i det långa loppet, menar han.

– Min oro för lärarnas situation i Lunds kommun är fortsatt stor. Kan man inte konkurrera med lön, då är det viktigt att man kan konkurrera på andra plan. Kommunen ser sig som en mer framgångsrik skolkommun än vad man egentligen är. Snart kommer det här självspelande pianot att gå sönder.

Tittar man på LR:s egna arbetsmiljö-mätningar bland medlemmarna i Lund så ser man att lärare känner en stor stress som påverkar dem negativt och att de inte hinner med sina arbetsuppgifter.

– Vi är inte på topp. Vi ligger efter så många andra kommuner i regionen när det gäller arbetsmiljöfrågor.  

Vad behöver kommunen göra för att vi inte ska behöva ha det här samtalet även nästa år?

– Jag ser ett stort behov av generella löneökningar inom kommunen för att inte riskera att tappa lärare till andra kommuner, det kommer att ske annars. Vi har sett stora siffror på personalomsättning inom Lunds kommun, senaste gången låg det på upp emot 17 procent. Det är enormt mycket. Det är bra för lärares löneutveckling, men det är tufft för kommunen, säger han och tillägger:

– Det är samma sak med arbetsmiljön. Enligt våra mätningar har vi en hög arbetsbelastning i Lund. Vi har fått igenom den här prioriteringslistan som vi verkligen hoppas ska användas. Tjänsterna måste vara organiserade så att lärarnas tid räcker till.

Skolvärlden har sökt Lunds skoldirektör Mats Jönsson för en kommentar.