”Ett självständigt LR ger mer inflytande”

Varje form av samgående måste ju ge Lärarförbundet en tydlig dominans i kraft av deras större medlemstal inom förskola, fritidshem och grundskola. Det skulle påverka framtida val av styrelseledamöter och ombud på alla nivåer, nerifrån och uppåt, och därmed hela ett storförbunds ideologi och politik. I en ny Förbundsstyrelse skulle Lärarförbundets åsikter rent matematiskt dominera. Det skulle bli svårare att driva frågor med den profil som LR:s medlemmar prioriterar idag.

Nej, vi tycker inte ”helt lika”

Våra egna rapporter pekar också på skillnader inom medlemskåren när det gäller synen på statlig styrning, betyg, reglering av undervisningstid och även på en gemensam organisation.

”Mycket av skillnaderna står att finna mellan de olika lärarbefattningarna. 73 procent av förskollärarna anser att en enda organisation vore bättre jämfört med endast 43 procent av gymnasielärarna.” (Analys och förslag från Organisationsutredningen, 2021)

Så är det. Medlemsgrupperna formar ett förbunds profilfrågor. Nära hundra procent av LR:s medlemmar är lärare i gymnasiet, grundskola, vuxenutbildningen eller SYV. Knappt hälften av Lärarförbundets medlemmar tillhör dessa lärarkategorier, medan majoriteten är förskollärare, fritidspedagoger, lärare i fritidshem, skolledare och även obehöriga lärarvikarier. Ett sammanslaget och större förbund behöver jämka fler viljor. Lärarvardagen ser olika ut och avgör vad de många medlemmarna tycker ska prioriteras. Men styrelser väljs utifrån antalet medlemmar i skolformerna. Lärarförbundets medlemstal vinner över LR:s, vars frågor då skulle få mindre inflytande än de får idag. Enkel matematik.

Har LR misslyckats på egen hand?

Det är tvärtom just som ett självständigt LR vi har initierat och skapat opinion för framsynta reformer – lärarlegitimation, ökad statlig styrning, statliga lönesatsningar och förändrad lärarutbildning, först med senkommet stöd från Lärarförbundet. LR:s framgångsrika medlemsrekrytering beror främst på att vi lyckats leverera verkstad för medlemmarna, både lokalt och centralt.

Jag har varit ombud på de flesta nivåer inom LR. Från lokalombud, distriktsordförande till ledamot av vår Förbundsstyrelse. Jag har jag lärt känna Lärarförbundet som ett strategiskt skickligt förbund, men ofta med en annan agenda än vår. Det är sannolikt ett önsketänkande att Lärarförbundets ledning, ombud och medlemmar äntligen skulle ha insett att ”LR har haft rätt hela tiden”. LR har oftare värnat läraryrkets professionella autonomi, medan Lärarförbundet har valt en annan strategi, fokuserad på ambitionen att slutligen bli det enda lärarfacket.

Detta hindrar såklart inte att vi kan fortsätta ett gott samarbete med engagerade kolleger som är ombud för Lärarförbundet. Det är snarare en fördel att vara två suveräna förbund utifrån yrkesidentitet. Vi står fria att forma egna agendor, men kan ändå samarbeta när vi är eniga.

Misstro mot ett självständigt LR

En fortsatt utveckling av ett självständigt LR ifrågasätts av personer i vår ledning. Det är en naturlig del i en sund debatt. Men det är lätt att bli både förvånad och lite ironisk över kritiken, som kan sammanfattas som att LR skulle bli ”marginaliserade och passiva åskådare, förpassade av Lärarförbundet till kylan vid vägkanten (alternativt till baksätet), ältande gamla surdegar i en osäker framtid”. Det är en förvånande brist på entusiasm för ett sällsynt framgångsrikt fackförbunds möjligheter. Det är också märkligt att uppmana medlemmarna att skapa en egen uppfattning om inriktningsdokumentet och samtidigt ge besked om vilket som är rätt svar i omröstningen.

En omfattande kansliutredning ligger bakom det detaljerade förslaget, men det betyder inte i sig att slutsatsen är korrekt.

Lärarnas Riksförbund har en framtid som självständigt fackförbund – använd din röst för att påverka!

Larz Blomqvist, LR-föreningen Kunskapsförbundet Väst, tidigare ledamot av förbundsstyrelsen

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.