EU-kommissionären: ”Vi vill ha forskare i klassrummet”

Aptiten på att lära och förstå är värdefull och viktig. Det är av största vikt att våra barn får rätt svar, förklarade på ett sätt de kan förstå. Svar som lockar dem att gå vidare och fråga mer. Detta är det bästa sättet att lära sig.

Utbildning, särskilt utbildning i naturvetenskap, är avgörande för det här.

Vi måste kittla elevernas nyfikenhet och motivera dem att lära sig mer, inte känna sig avskräckta av vetenskapen. Kanske kan vi till och med uppmuntra dem att en dag bli forskare själva. Och vi kommer att behöva forskare och innovatörer i toppklass för att ta itu med dagens och morgondagens utmaningar!

Det var på så sätt som initiativet ”Forskare i skolan” tog form.

Upplägget är enkelt. Forskare bjuds in till grundskolan eller gymnasiet, där de kan diskutera sin forskning med eleverna och förklara hur de arbetar.

Forskarna lyfter fram frågor som klimatförändringar, hållbar utveckling, hälsa, livsmedel, näringslära, miljö, mark och hav. Innan de besöker en skola får de som en del av initiativet utbildning om hur de bäst talar om sitt arbete med en ung publik. Och även lärarna ska få utbildning av forskarna själva för att bättre kunna förstå ämnet. Eleverna ska också kunna besöka laboratorier och vara med och lösa vetenskapliga utmaningar. Alla dessa möjligheter till lärande är utformade så att eleverna kan upptäcka vetenskap, forskning och innovation på ett interaktivt och stimulerande sätt.

Vi vill särskilt nå flickor och unga kvinnor med detta nya initiativ, för vi vet att flickor presterar minst lika väl som pojkar i naturvetenskapliga ämnen i skolan. Ändå är det mycket mindre sannolikt att kvinnor arbetar inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap eller matematik (STEM-ämnen) än män. Därför har vi sett till att det här initiativet, Forskare i skolan, särskilt inriktas på flickor och kvinnor för att göra dem medvetna om sin förmåga inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Initiativet finansieras trots allt genom Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna, som ger ekonomiskt stöd till karriärutveckling och vidareutbildning av forskare i alla skeden av karriären. Åtgärderna är döpta efter denna enastående forskare, den enda kvinnliga dubbla nobelpristagaren, och detta i en tid då tillträdet till forskning, särskilt för kvinnor, inte var självklart. Jag är stolt över att i dag kunna säga att Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna stöder allt fler unga kvinnor inom forskning och innovation, eftersom kvinnliga forskare utgör mer än 42 % av programmets stipendiater, långt över genomsnittet för forskarna i EU, och 46 % av alla doktorander som finansieras genom programmet.

Till att börja med ska aktiviteterna inom Forskare i skolan äga rum i omkring 2 400 skolor i EU-länderna och de associerade länderna i Horisont Europa. Fler än 200 000 elever ska delta under två år (2022–2023). Men detta är bara början. Vi hoppas kunna nå ut till många fler skolor och elever under de kommande åren. Ett annat syfte med initiativet är att särskilt nå ut till mer avlägsna och missgynnade områden, som har sämre tillgång till vetenskap och forskning. För även där frågar barn vuxna: ”Varför då?”, och de förtjänar lika mycket som alla andra barn att få en intelligent och barnanpassad förklaring.

Jag är övertygad om att detta fantastiska initiativ blir framgångsrikt, och jag ser fram emot att få ta del av rapporter från elever, lärare och forskare om den tid de tillbringat tillsammans. Jag tror också att de här mötena kommer att bidra till att stärka EU:s socioekonomiska motståndskraft, konkurrenskraft och omställning, eftersom vi i allt högre grad behöver vetenskaplig spetskompetens.

Mariya Gabriel, EU-kommissionär för innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdomsfrågor

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.