Facken river samverkansavtal: ”Arbetsgivaren vill minska vårt inflytande”

Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Skolledarna återfinns bland de elva fackförbund som gemensamt säger upp samverkansavtalet med arbetsgivaren. Anledningen anges vara att huvudmannen kringgår facken och undanhåller information.

För två år sedan tvistade Lärarnas Riksförbund med Växjö kommun efter att under lång tid påpekat att samverkansavtalet inte fungerar. Den gången överlevde avtalet, men nu gör LR och tio andra fackförbund gemensam sak och säger upp avtalet för att övergå till förhandlingar enligt medbestämmandelagen (MBL).

– Vi upplever att det saknas tillit och att man från arbetsgivarens sida vill minska det fackliga inflytandet. Man ser oss inte som ett bollplank med erfarenhet och kunskap. Att det fungerar bättre i grannkommuner där man går genom MBL är ju tråkigt, säger Sebastian Hautamäki, huvudskyddsombud LR Växjö.

– Har man samverkan i en kommun så borde man märka det. När någon sker som att elevunderlaget minskar eller att vi måste spara pengar så ska det inte komma som en överraskning i personalgruppen. Men så är det här. Då blir det svårt för lärarna att bidra med förslag på lösningar, säger Ellinor Silvudden, föreningsombud LR Växjö.

Kommunens ovilja att samverka visar sig enligt dem bland annat i att facken inte informeras inför viktiga beslut, trots att det står i avtalet att de ska informeras sju dagar i förväg. De inkluderas i rekryteringar först när endast en kandidat kvarstår och det i praktiken är för sent att komma med betydelsefull input.

– Arbetsgivaren följer inte avtalet. Ofta kommer vi till möte utan att ha fått information i förväg och så fattas beslut ändå. Även om vi påtalar detta så händer inget, säger Sebastian Hautamäki.

Lena Gustafsson är kommunens HR-chef, och hon säger att förvaltningsledningen är förvånad över uppsägningen av avtalet.

– Vi har inte fått någon förvarning om att det skulle komma, och jag vet inte vad som ligger bakom beslutet. Vi vill ha en framgångsrik samverkan och samarbetar både med fackliga företrädare och våra chefer, säger hon.

Hon känner inte igen beskrivningen av bristande tillit och undanhållande av information.

– Jag delar inte den synen. Jag tänker att om man har behov av information ska man ha den. Jag känner inte igen mig idet. Vi behöver lyssna in i vilka situationer man upplever det på det sättet och se hur vi kan förändra det, säger hon.

LR:s representanter berättar att förvaltningen vill göra om strukturen för samverkan och utgå från skolform i stället för enheter. Det innebär att det som heter ”lokal samverkan” och i normala fall är ett forum för att lyfta saker som berör enskilda skolor i ett mindre område i framtiden skulle innefatta samtliga grundskolor i hela kommunen. I det mötet skulle facket företrädas av ett centralt ombud, med möjligheten att ta in maximalt ett lokalt ombud i taget för att avhandla ärenden på enskilda skolenheter.

– I teorin skulle alltså ett lokalombud i taget sitta i samma samverkansmöte och avlösa varandra. Jag har inte koll på det exakta antalet skolor idag, men 2019 hade vi 43 grundskolor och runt 12 000 elever i Växjö kommun. Då får vi hyra en konferensanläggning och ha möte i en vecka, säger Sebastian Hautamäki.

Kommunens ovilja att inkludera de fackliga organisationerna i arbetet märks enligt honom också i hur man låser in information om riskbedömningar, skyddsronder, utvärderingar och protokoll som rör arbetsmiljön i digitala system. Det här är information som fackförbunden enligt avtalet ska ha tillgång till. Kommunen menar att de uppfyller det kravet genom möjligheten att be närmsta chef skriva ut de handlingar man önskar. Vad gäller systemet som lagrar anmälningar om tillbud på skolorna, har arbetsgivaren gett en person per facklig organisation möjlighet att logga in i systemet och söka rätt på relevanta dokument.

I Lärarnas Riksförbunds fall är den enda personen som kan logga in i systemet Ellinor Silvudden, och hon menar att den organisationen är totalt orealistiskt.

– Jag ska alltså hålla koll på allt som sker i den här stora kommunen. Men det ju inte jag som sitter i lokala möten. Jag har påpekat i ungefär två år att fler ombud behöver tillgång till systemen. Man hänvisar till alla möjliga argument för att neka oss det. Men nu ska huvudskyddsombuden, fyra personer till, få tillgång till det här.

HR-chef Lena Gustafsson menar att det är fel att se på tillgången till digitala system som en facklig fråga.

– Det är ju en systemfråga snarare. Att arbetsgivare har olika system, det är ju inget konstigt. Informationen får man ju ta del av, systemen handlar om hur den informationen förmedlas.

Fast det är ju lättare att själv logga in i ett system och söka information än att be någon annan leta fram och mejla över ett visst protokoll. Varför begränsa ombudens tillgång till informationen?

– De har tillgång till informationen. Och som skyddsombud gör du ju exempelvis riskbedömningen tillsammans med arbetsgivaren. Då tar du ju del av informationen samtidigt, säger Lena Gustafsson.

Enligt Ellinor Silvudden förekommer det att rektorer på eget bevåg ger fackliga företrädare tillgång till systemen, i strid med ledningens direktiv, då de inser fördelen med att informationen delas.

– Det finns en större tillit till lärarna längre ner i organisationen. Under de här två åren som vi har kämpat har det också blivit bättre på sina håll, på lokal nivå. Så en del rektorer som verkligen jobbat med oss blir säkert snopna nu när avtalet sägs upp, men det är för att det inte fungerar när det kommer till de största besluten på central nivå.

Lena Gustafsson hoppas fortfarande att man ska kunna hitta en lösning och skriva under ett nytt samverkansavtal.

– Det är ju inte arbetsgivaren som har valt att säga upp avtalet, så det är självklart att vi vill ha den dialogen. Vi hoppas alltid att vi kan komma överens och har inte stängt den dörren, säger hon.