Facket: ”Lärare i utsatta områden hör av sig och gråter”

Vad ska man göra?

– Det måste till en drägligare arbetsmiljö för att behöriga och erfarna lärare i högre utsträckning ska välja att söka sig till dessa skolor och stanna kvar. Det behövs också en väl fungerande elevhälsa och rektorer som har förtroende och tillit till lärarna. Bra skolledningar är helt avgörande. Det finns i Stockholm rektorer som har lyckats oavsett var de arbetat, men också rektorer som fått attraktiva välfungerande skolor att tappa stor del av sin personal och  detta har i sin tur orsakat en omfattande elevflykt.

– Vi behöver bli bättre på att tillämpa de regler kring trygghet och studiero som faktiskt redan finns på plats. Det behövs också fler akutskolor, inte minst för mellanstadiet. Antalet fall av hot och våld går allt längre ner i årskurserna.

”Många lärare känner otrygghet”

Är lärare som arbetar på skolor i utsatta områden rädda?

– Jag tror att många känner otrygghet. Det är många som hör av sig till mig. En del kommer inte tillbaka till läraryrket när deras sjukskrivning är över.

– Andra lämnar för att de inte känt stöd från ledningen. De har anmälts efter att de visat ut störande elever ur klassrummet eller försökt avstyra slagsmål samtidigt som de ska ansvara för att alla elever har en trygg och säker arbetssituation.

Har den ökande skolsegregationen blivit en arbetsmiljöfråga för lärarna?

– Ja, åtminstone konsekvenserna av den. Ska skolsegrationen minska behöver bostadssegregationen minska och marknadsskolan avskaffas. Tyvärr saknas det politisk vilja att åstadkomma det. Samtidigt vet vi att blandade elevgrupper leder till en bättre arbetsmiljö, bättre dynamik i klassrummen och bättre studieresultat.

Sociala problem tidigare

Vid sidan om sitt fackliga uppdrag arbetar Britt–Marie Selin som lärare i svenska på Bagarmossens skola i södra Stockholm.

– Jag har arbetat där i 34 år. Det är i dag en väl fungerande F–9-skola i ett område som tidigare hade en hel del sociala problem. Under perioder har det varit stökigt på skolan och en tuff arbetsmiljö.

Britt-Marie Selin berättar att det är många av lärarna som har arbetat länge på skolan, vilket ger stabilitet.

– Vi har dessutom en elevvård som fungerar och en skolledning som har stort förtroende för sin personal, vilket är mycket viktigt.

Under senare år har 1950-talsförorten Bagarmossen, med cirka 12 000 invånare, delvis gentrifierats.

– Vi har elever som bor i hyresrätter, bostadsrätter, radhus och villor. Elever som kommer från trygga hem och mindre trygga hem, från hem med god ekonomi och med sämre ekonomi. Vår elevsammansättning påminner om hur den såg ut i många svenska skolor innan marknadsskolan och det fria skolvalet slog sönder skolsystemet.