Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Den blågröna majoriteten i Stockholm stad har lagt fram sitt budgetförslag för de kommande tre åren i kommunfullmäktige.

I budgeten för 2019 gick 73 procent av skolpengen till rektorerna. Men i det nya blågröna förslaget minskar den andelen till 72 procent. Det innebär 110 miljoner mindre till skolverksamheten under 2020. Pengarna kommer i stället att gå till nybyggen av skolor och hyror.

– När Stockholm växer ökar antalet elever och då behövs fler skolor. Men det är kostsamt att bygga nytt, därför är utbildningsförvaltningen tvungen att ändra fördelningen av skolpengen så att mer av pengarna går till byggnation av nya skolor och mindre går ut till rektorerna, säger skolborgarrådet Lotta Edholm (L) till SVT.

Det här menar kritikerna kommer leda till att skolans rektorer kommer att få en omöjlig uppgift med att lägga en budget som inte innebär försämringar för eleverna.

Ragnar Sjölander, ordförande för Lärarnas Riksförbund i Stockholm, är djupt oroad över konsekvenserna av majoritetens finansiering inför nästa år.

– Det kommer att drabba skolan hårt. Det kommer som lök på laxen efter att vi under minst fem år har sett att uppräkningarna av skolschablonerna per elev i de olika skolformerna inte alls har hängt med i kostnadsutvecklingen.

För gymnasiets del innebär den här budgeten att pengarna som går ut till skolan kommer att sjunka med fyra procentenheter, menar Ragnar Sjölander.

– Det är ett allvarligt läge för gymnasieskolan som kommer att märkas av. Men även förskolor, grundskolor, fritidshem, med flera kommer att få mindre pengar.

Ragnar Sjölander menar att budgeten visar att politikerna inte är beredda att satsa på skolan.

– I stället för att satsa drar man med nedskärningskniven och ger sken av att det är satsningar. För oss i Stockholm är det en väldigt tydlig markering i budgeten. Orden stämmer inte med resurserna längre.

– I ett läge där det är de stora kraven som finns på arbetsgivaren att vara attraktiv – både genom att locka till sig nya lärare och göra någonting åt arbetsbelastningen – då pekar det här käpprätt åt andra hållet.

Situationen har skapat en upprördhet inom lärarkåren. På onsdagseftermiddagen samlades lärare och lärarfacken för att manifestera utanför Stockholms Stadshus för att protestera mot fortsatta besparingar på skolan.

– På gymnasiesidan är det en misstämning över det här. Man ser inte hur man ska få verksamheterna att gå ihop, säger Ragnar Sjölander.  

Hur kommer besparingarna att märkas av konkret för lärarna efter årsskiftet?

– Det kommer sannolikt att komma krav på att man som lärare ska vikariera mer för frånvarande kollegor, det har vi redan sett öka under hösten. När nästa års tjänstefördelningar planeras kommer det sannolikt vara mer undervisning för många fler lärare, eller att lärare ska ha andra arbetsuppgifter som egentligen inte är läraruppgifter för att det inte finns annan personal, säger han.

Hur håller det i längden med den lärarbrist som råder och stundar?

– Nej, det håller inte. Det är kontraproduktivt. Det här är ett hot mot personalförsörjningen att gå ut med de här signalerna. Man lockar inte unga lärare till Stockholms stad med de här förändringarna.

Så vad anser du måste till om budgeten inte är tillräcklig?

– Jag ser inget annat alternativ än att staten får överta verksamheten. Om Stockholm, i likhet med så många andra kommuner i landet, inte klarar av det uppdrag de faktiskt har så är det nödvändigt, säger Ragnar Sjölander.